Jag gick en snabb 45-minuterspromenad i närliggande skog vid lunchtid. Hann precis duscha innan vi åkte iväg till svärmorsan som fyllde år. Jag hade gjort i ordning en tapetserad låda med fyra vinflaskor, choklad av finare sort, nåt rätvisesnask, naturgodis samt physalis. Den andra födelsedagen i hushållet vi var i, ägde rum för två veckor sen. Och skulle inte firas. Alls. Ändå stod det 135 år på tårtan. Alltså båda födelsedagarna ihopslagna. "Nej, nej - inte ska väl jag ..." fast "JO! FIRA MIG OCKSÅ!" Suck!
Nu längtar jag efter de äldre sönerna som är hos sin pappa. Det är tomt utan dem. Så tomt att jag vill gråta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar