torsdag 17 mars 2011

Samtal på perrong

Men allt är inte bad, bad, bad (och nu tänker jag inte på sol och bad. Utan den engelska motsatsen till good.)

Jag har varit på utdelningen av Stora Retorikpriset! Kungsholmskompisen hade lyckats få två biljetter genom Språktidningen och jag fick den ena. Jättejätteroligt!

IHMs lokaler i Stadshagen. Gemensam mingelfrukost och sen var det dags för tillställningen. Nu var ju inte vi särskilt mycket för att mingla. Mer än med varandra. Hur som helst - först sjöng en tjej. Det visade sig vara dottern till själva initiativtagaren till priset. Här började det lukta nepotism. Inte nödvändigtvis nåt fel med det, men det var lite malplacé med en hel publik som satt i nåt som kändes som en skolaula innan prisutdelningen drog igång. Hon sjöng bra. Men ...

Sen pratades det om kvinnliga retoriker - exempel på dessa var Selma Lagerlög (varsNobelpristal från 1909 även jag kan rekommendera att läsa, nu när jag själv gjort det. Väldigt bra!), Margareth Thatcher (som i början av sin karriär hade en mycket gäll röst, men som åkte till USA och kom tillbaka med en tränad röst och bättre klädsel), Hillary Clinton (som var Bills talskrivare) och Anna Lindh ("som inte var född retoriker, inte heller fulländad, men som hade bra förebilder". Typ Olof Palme. Som om inte de andra hade haft förebilder?). Det var ett intressant pratande.

Så var det dags för prisutdelning och jag blev så glad att jag grinade litegrann när På minuten favoriten - Pia Johansson - vann! Hon är helt enkelt väldigt värd att vinna nåt sånt! Tänkte också mycket på mor och dotter som jag varit i Radiohuset med när vi sett och hört inspelningen av just På minuten. Det vore trevligt att ses snart igen! Med eller utan Pia!

Därefter var det nån sorts panelgrej med en från UR, chefredaktören för Språktidningen, Lotta Edholm (skolborgarrådet från FP), Sven Hugo Persson, dramaturg på Dramaten och Pia och Jan Bylund som var moderator. Det handlade mest om hur man ska få in retorik på schemat i skolan. Det tycker jag är bra! (Och då tänkte jag mycket på äldste sonen som jag har en känsla av verkligen kan prata så att folk lyssnar. Undrar vad som har influerat honom?)

Har funderat hela dagen på vad det innebär att vara en god talare. Vad som gör en god talare. Språk och röst. Etos, logos, patos.

Så måste man komma ihåg att retorik är makt.

Fram emot elva var det dags att åka till jobbet. För att hinna prata litegrann så satte vi oss på en bänk på perrongen. Vi skulle ta tåg åt olika håll sen. Det var trevligt.

Förra gången vi träffades hann vi prata mer. I lördags. På stan. Solen sken!

Och Stockholm är en vacker stad!

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja, det var det. Trevligt alltså.