Så här ...
Jag arbetar med roliga saker. Eller sånt som skulle kunna vara roligt men som på grund av riktlinjer som är regler inte är roligt alla dagar. Det är liiiiten kreativitet. Det är mindre och mindre budget. Men så ibland, till exempel när en ny produkt ska ha säljstart, så finns det lite plats både för kreativitet och tillfälligt ökad budget. Det är då man borde kalla in mig och/eller glada kollegan. Men si det gör man inte. För plötsligt tycker man att festfix är ganska roligt och vem vill inte glädja andra och vem vill inte vara kreativ? Alla vill det. Även de som borde göra andra saker än att jaga företag som kan göra ballonger med tryck eller ordna en banderoll med text.
Så idag har en massa människor, inklusive glada kollegan och jag, varit på en sån här tillställning och glada kollegan och jag undrade vilka kontakter man nyttjat när man gjorde ballonger och banderoller - för det var i alla fall inte våra billiga kontakter.
Då undrar jag - varför går jag till arbetet varje dag? När andra gör det som skulle kunna vara mitt jobb. Som borde vara mitt jobb. Jag blir trött. Och ledsen. För att jag undrar varför man inte ens pratar med oss. För att man inte ser samband och röda trådar mellan de olika produktområdena vi arbetar med på min arbetsplats. Och för att man inte pratar med varandra och för att jag känner mig kass. Kass på att marknadsföra mig och kass på själva jobbet.
Nu vill jag dra nåt gammalt över mig. För att det jag gör inte ser tillräckligt coolt ut eftersom jag håller mig inom riktlinje-/regelgränsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar