torsdag 20 januari 2011

Tanterna och jag

Träffade ju tanterna igår. Very nice!

Roligt att uppdateras om vad som hänt sen sist och höra om hur liven går framåt, bakåt eller åt sidan. Ett av ämnena var klimakteriet och det är ju kanske inte samtalsämnet numero uno i min bekantskapskrets. Nu föll det sig naturligt eftersom de andra två i sällskapet är mitt inne i det. Vallningar och krämer och vakna på nätterna och män som också genomgår nån sorts förändring.

Man pratar ju aldrig om sånt annars. Inte så man går en kurs i hur det är innan det händer en. det är jättekonstigt. Klimakteriet är ju nåt som de allra flesta kvinnor på olika sätt "drabbas" av, så pratas det inte om det. Hur kommer det sig? Jag vill också veta att det finns hemliga natursalvor som man smörjer in sig med där huden är som tunnast i tre veckor och har uppehåll en. Och slutet på den sistnämnda veckan är gräslig och man vill smörja in sig med vad som helst över hela kroppen för man vill slippa värmeattackerna. Sa en av damerna. Sen pratade om hur jobbigt det är att inte vara sig själv. Och jag sög åt mig och tänkte att det här är ju jätteviktigt att prata om inom familjen för annars tror ju mannen att man är knäpp i huvudet när man får en attack.

Note to myself:
Skriva bok om missfall
Skriva bok om klimakteriet

Note to myself:
Skriva bok om nåt roligt också. Kokboken, herregud.

Är inte vallning ett väldigt konstigt ord?

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja, hur går det med kokboken. Sonen flyttar ju om en vecka, hade tänkt att han skulle få den i inflyttningspresent.