Önskar jag vore ko. Med fyra magar. För då hade jag kunnat äta så mycket som jag velat av potatisklyftorna, helstekta oxfilén, blomkålsmoset och såsen med svart trumpetsvamp. Herregud så gott! Det var en sån måltid som jag kommer att tänka på och längta efter i en hel evighet.
Kom hem och berättade för äldste sonen som närapå avled av avundsjuka. Den middag han hade varit på var kanske trevlig, men maten ... När en 83-årig farmor leker kock blir det sällan bra (måste komma ihåg det). Det händer nåt med smaklökar och omdöme. Nåt dåligt.
Jaja. Nu ska jag sitta här en stund innan John Blund kommer och tänka på sältan i såsen, sötman i blomkålen och hur köttet liksom smälte i munnen. ÅH!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men om du varit en ko, hade du troligtvis inte ätit oxfilé. Bara klöver.
Skicka en kommentar