måndag 16 maj 2011

Ingen ände på elandet

Vet inte om jag ska skratta eller gråta ...

Har ju försökt få tag i glada arbetskamraten under den senaste tiden. Idoga försök som inte besvarats. Jag har anat ugglor i mossen. Idag fick jag det bekräftat. På mail från glada arbetskamraten.

Hon skrev "Jag hörde av flera att du tycker att jag är feg och bekväm (som valde det här jobbet framför det andra hon också fick) och det är ju synd om du går runt och säger sånt om mig ..." Känn ångesten. Ja. Jag har sagt så. Men nånstans är det ju så att precis allt blir väldigt märkligt när 1) citat tas ur sitt sammanhang 2) nån man pratar med som håller med om det som avhandlas plötsligt vill så split.

Men jag skrev ett mail där jag skrev att jag tycker att hon är feg för att hon inte utmanar sig mer och bekväm för att hon väljer att arbeta med människor hon redan känner framför att starta nåt på helt egen hand och att det var coolt att hon fick de jobb hon sökte men att folk är olika och att det inte är omöjligt att jag själv skulle göra samma sak när det väl kommer omkring.

"Hörde av flera ..." är ju ändå det mest intressanta. Varför ens berätta sånt som är sagt på ett tillspetsat sätt i nån sorts situation som inte ... finns. Vilka av mina arbetskamrater vill mig illa? Vem vill berätta saker för glada arbetskamraten som inte gör henne glad?

Nåja. Jag fick tillbaks ett kortare svar som var glatt och jag hoppas att vi kan fortsätta så. Och gör vi inte det så har jag väl bara än en gång lärt mig att inte lita på någon endaste enda. Och att jag ska hålla käften om allt.

Inga kommentarer: