söndag 24 januari 2010

Skrockfull

Jag tänker ändå skriva om det. Det som kanske inte händer om det är så att jag skriver om det. Bara för att jag skriver om det.

Och det är så fånigt.

I morgon kommer en indisk kollega till Stockholm. Han ska ha med sig det godaste te jag vet. Kardemumma-te. Tetleys på påse. Tänk om han har glömt det? Tänk om jag har köpt boken där hans barn kan lära sig svenska och reflexerna med tre kronor och almanackan med svenska stugor, i onödan? Jamen då kanske hans barn blir glada i alla fall och då kanske han kommer ihåg att skicka med te när nån svensk åker dit.

Till Mumbai. Dit vill jag åka igen. Trots att jag har läst Shantaram och att det handlade om hur korrupt allt är. Eller, var kanske. Det var ju längesen de där sakerna hände. Om de ens har hänt.

I morgon är det måndag och jag vill inte gå och jobba. Jag tycker att en del av mina kolleger är lite dumma i huvudet just nu. De säger ett men gör annat när det väl gäller. De har egna idéer om hur saker ska skötas och tror inte på samarbete och gemensamma samtal och that makes me mad. Nej - that makes me tired.

Hur kommer man ifrån att försöka styra upp? Kanske kan dagen gå åt till att skriva ett antal protokoll från fredagen möten. Då slipper jag irritera mig på kollegerna. Om jag har häcken full med annat. Får se hur det går.

Spännande, som chefen skulle sagt. Hm, säger jag.


Inga kommentarer: