Den yngste testar nåt. Eventuellt sin fantasi. Häromkvällen när han skulle sova och jag låg bredvid honom sa han lite plågat, som hade han en hemlighet "Mamma. Jag kan förminskas"
"Ojdå. Hur kommer det sig?" undrade jag. "De gjorde mig så" sa sonen. "De?" "Ja, professorerna." sa sonen, nästan blygt. "Eh? Professorerna? Vadå?" frågade jag. "Ja, de som gjorde mig." förklarade han. Jag blev lite orolig och ville testa honom - "Så du menar att du aldrig har legat i min mage?" "Jo, det är klart jag har"sa han. "Jaha? Hur kom du dit då?" Då säger han, som om det vore det mest självklara i hela världen utan att tveka "Jag teleporterades!" Sen vågade jag inte fråga mer. Fast inombords kände jag mig mycket frågande över hur man valt att teleportera IN honom istället för UT.
Roligt var det att han hade en så tydlig idé om hur det hela gått till. Förminskningen vet jag fortfarande ingenting om.
Barn är så moderna nu för tiden ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar