tisdag 31 augusti 2010

Många tårar

samurajJag gråter lite, eller mycket, varje dag på jobbet. Förstår inte vad det är som händer. Jo - det vet jag. Jag känner mig eländigt hjälplös med kolleger som är lite rubbade. Typ, "Hahaha, ja-a verkligen treeevligt" och sen hugg, hugg i ryggen.

Idag har jag ätit en hel sån lunch med en av de där damerna och det var ... konstigt. Inte särskilt minnesvärt eftersom vi båda gick som katterna kring het gröt (fast snarare smygande samurajer med jättesvärd kring ... pinjatan - hittar inget tildetecken på tangentbordet och jag vet att samurajer inte håller till i typ Mexiko. Men ändå.)

Folk är så dumma. Dumma, dumma. Och jag tror att det håller på att svälla över jättemycket. Vi behöver en marknadskommunikationschef. Nån som är bra. Som håller med mig! Men det är tydligen svårt att förstå för dem som hellre arbetar i en organisation där teknik är i fokus. Inte hur man ska folk att köpa eller använda tekniken.

Och jag har ingen som fattar att vända mig till. Man kan gråta för mindre.

Inga kommentarer: