Han är normal. Han ser som han ska, hör som han ska, ritar gubbar som han ska, berättar som han ska, kan färger och hoppar och balanserar som han ska. Hurra! Han är fyra!
Den här dagen verkar bli som man vill att alla dagar ska vara - lugnt på jobbet, normalt barn och sen blir det middag med gamla arbetskamrater. (Ja, egentligen bjuder jag på middag eftersom jag är deras leverantör. Av röst. En mutmiddag, helt enkelt.)
Men, än är det några timmar kvar och allt kan fortfarande gå åt helvete. Eller bli ändå bättre! Spännande!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar