Filmen var bra. Många känslor kors och tvärs. Ibland var det lite för snabba kast mellan allvar och skratt. Jag kommer se den igen. Med P.
Den handlar om ett par som gärna vill ha barn. De ska adoptera. Efter mycket om och men (kanske "om och män" - paret är nämligen bögar) får de besked om att en pojke ska placeras hos dem. De tror att han är 1,5 år, men ett kommatecken har hamnat fel och han är i själva verket 15. Och har fördomar om bögar. Ja, det blir komplikationer.
Den var på ett sätt sorglig. En röd tråd av övergivenhet fanns i hela filmen. Skådespelarna var bra och sällan har jag sett sån värme mellan två människor på bio som mellan dessa två män/skådespelare. De tog i varandra på ett sätt som nästan gjorde mig avundsjuk. Jag vill också bli tagen i nacken och titta in i ögonen jämt. Jaja. Det är ju bara film :)
Skrattade mycket. Och grät.
Nu ska jag väcka P. Ta handen i nacken på honom och titta in i ögonen som om vi är de enda i hela världen! Tänk om han blir rädd? Undrar vad som hänt? "Jag har bara varit på bio ..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar