Visit hos påskharen samt resa

När mina äldre söner var små så fick de alltid ett telefonsamtal kring påsk. Det var påskharen som ringde. Han talar med knarrig röst och börjar alltid samtalet med att presentera sig som just påskharen. "Ja, hallå, hallå. Det är påskharen som ringer." Sönerna visste ju genast att det var morfar som hörde av sig, men spelade med ändå.

Idag har jag varit hos denne morfar och hämtat ett take away-ägg till den yngste sonen. För i morgon drar vi söderut. Till Småland, minsann. Det ska bli så skönt. Jag hade sett framför mig hur jag skulle komma hem från det viktiga mötet jag har klockan 9-10, hur vi skulle packa bilen, äta lunch och åka. Nu visar det sig att min plikttrogne make ska arbeta till 13, allra minst. Vi kommer iväg 14. Säger han. Och säger han 14 så betyder det absolut inte 14 utan allra minst en halvtimma senare och det gör mig vansinnigt stressad. Vi kommer dit när mörkret lagt sig och man inte hittar ett skit i det gamla mörka huset.

Nåja. Min bror med liten familj kommer på fredag. Och katten ska med. De äldre sönerna stannar hemma. Hoppas att mellansonen vaktar lägenheten. Han är på studentskiva idag och det gör mig också nervös.

Tänk om P kunde förstå hur viktigt det är för mig att inte åka hemifrån senare än 14. Tänk om han kunde respektera detta. Jag vill sitta i bilen absolut senast 14.00. Gör vi inte det så kommer jag skrika av ilska. Ledigheten kan börja bättre. Jag lovar.