Den här dagen har jag haft gråten bakom ögonlocken hela dagen.
När jag flög från Barcelona hade jag väskorna fulla av saker. I min handväska tror jag till exempel att jag hade den lilla blå necessären med mitt silverarmband som jag har gjort själv och tycker väldigt mycket om. Ett väldigt fint halsbandshänge som jag köpte i somras. Emalj i vitt och grönt. Och en lång silverkedja med en ljust brun glaskula (rester från ett Snöhalsband). Dessutom hade jag tandborste, tandkräm och en Kanebomascara.
Jag måste ha tappat den här lilla necessären. Jag minns ett tyst duns och att jag tänkte att jag skulle kolla det sen. Men det gjorde jag aldrig. Och det är så jobbigt. Så jobbigt. Jag blir så ledsen. Kan inte ens tänka att allt är förgängligt och att nån annan kanske är glad för mitt armband nu.
Nån annan ska inte ha mitt armband. Det är MITT!
Jävla skit! Jag är så ledsen.
Har ringt Spanair och SAS och skrivit till SAS och Spanair. Jag har till och med bett till gud.
Snälla, snälla allt och alla - gör så att jag får tillbaka i alla fall armbandet. Snälla.
Snälla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar