I samma anda

Mellansonen och jag har varit på bio och sett "I himlen finns inga känslor". Den var bra! Som i DEN var bra. Väldigt rolig. Gillade den typiskt norrländska miljön (visade sig vara Sundsvall och Kramfors och nåt mer. Däruppe :) Men det bästa var temat och skådespelarna.

Det handlar om en kille som har Aspbergers som ska försöka hitta en ny tjej till sin bror vars före detta flickvän ruttnat på att bo ihop med de båda bröderna.

En perfekt avslutning på den här veckan - skratt, umgänge med sonen (vilket även innebar promenader både till och från bion - härligt. Och trevligt!) och dessutom slöts den autistiska cirkeln, i alla bemärkelser. Jag gjorde nämligen ett test om just autism tidigare i veckan. Jag är väldigt lite autist. P däremot ...

Jag säger så här - jag hade 11. Han hade 30. Vad har du? Testa här.

Bildligt

Sonen var sur. Frukosten var för lång så han hade ingen att spela fotboll med.

En glugg gav vacker utsikt.

Ett gammalt träd.

Höst


Så åkte vi till Högdalen där sonen skulle spela bowling.

Nu ska jag ta en promenad med mellansonen. Till Södermalm. Bio!

Knarkdröm

I natt drömde jag att vi träffade villägarna. Vi har inte setts på länge och mycket visade sig ha hänt. Mannen i familjen hade till exempel blivit gravt beroende av hasch. Fast i min dröm var det mer som en opiumhåla. Det var väldigt obehagligt att vara med om hur han valde knarket framför sin sambo.

Beror nog på den där deckaren om var bra. På tal om det så undrar jag om jag ska försöka få tag i en annan del av samme författare. Jag dök liksom rätt in i nåt som definitivt inte var den första boken. Ja. Peter Robinson, som sagt. Den nyss lästa boken ger jag till svärfars sambo.

Min nya glasögon har kommit också. De ringde från fantastiska Benckerts optik i Söderhallarna. Gick mycket fortare än jag trodde. Tänk om jag kommer kunna se hur folk ser ut nu? Även om de sitter fem bänkar bort på tunnelbanan. Och tänk om jag kan se hur många minuter det är kvar till nästa tunnelbana kommer. Och vart den är på väg. Och vilket namn vagnen har. För det är väl så - att det är på tunnelbanan man behöver se?

Ska ta med kameran till svärfar också.

Men först ska vi köpa skjortor på Best of Brands till P. Tre till priset av två. Skynda, skynda.

Har nästan glömt

När jag gick från jobbet var jag arg. Arg, arg. Jag har en kollega som har huvudet fullt av luft. Hon är helt enkelt dum i huvudet. Egentligen är det mest synd om henne. Och hennes ettochetthalvt-åriga dotter, kanske? Hon får ganska enkla uppgifter, men lyckas inte lösa dem. Hon tar hand om sina delar, men hela uppgiften tycks vara oöverkomligt svår att få till. Vem får göra dubbeljobb? Jag. Förbannade dumma jävla kossa.

Fasen - nu blev jag visst arg igen. Det var inte meningen. Ska andas med vänster näsborre och lugna ner mig i tre minuter ...

Så. Det kunde ha varit tre minuter senare. fast det inte var det. Jag tänker på annat istället. Sol och strand och vackra grejer. Oman, kanske? Eller en bild av Monet? Fjärilar. Nyfödda barn och Gilbert O'Sullivan!

Borta!

Allt är fint nu. Inga korkade människor som av dumhet missförstår. (Bort. Bort. Bort. Borta!)

Det ska vi fira!



Den här låten hörde jag för första gången hemma hos pappas dåvarande tjej i Helenelund. Hon hade två barn, lite äldre än jag, som nog till stor del har lagt grunden till min musikkännedom - det var Slade och Osmonds och Bowie, T-Rex, Sweet och Elton John. Fast det var mamman som gillade Gilbert ... Såg att de där barnens pappa gick bort härförleden.

Nu har jag glömt var jag började :)

Borta varje kväll

Det har varit en hektisk vecka. Rolig. Men inte har jag träffat mellansonen nånting. Har lite dåligt samvete för det. Klart han klarar sig själv, men om han nu är hos mig så vore det kul att ses lite också.

Igår var det planering av barnkalas. Yngste sonen blir sju om en månad och det blir en klasskompis också. Vi slår ihop firandena, tänkte vi. Så vi gick på kinarestaurang igår - mammorna med sina små söner. Det var trevligt! Man får höra mycket. En flicka som ljuger mycket ville de inte bjuda. Hon har ju dessutom lusägg hade hon sagt. Hm. En pojke bor på hotell och kommer aldrig till skolan. En pojke är alltid stökig - honom ville de inte heller bjuda ...

Nåja. Vi kom ingenstans i planeringen. Vi vet fortfarande inte om vi lyckas snika in oss i nån annans gemensamhetslokal med hela klassen eller om vi tvingas vara på Andy's jävla ställe med hoppborgar och annat. Och detta, mina vänner, är lyxproblem.

Jaja. Ikväll är vi hemma Och det ser jag fram emot (fast mellansonen ska bort. Halloweenfest, tror jag.) I morgon ska vi till trevlige svärfar! Han fyller år.

Bästa broren

Träffade min bror efter jobbet idag. Vi skulle på match som även han hade biljett till. Så käkade vi tillsammans. Och drack lite till det.

Vi hade mycket att prata om. I munnen på varandra för tiden var knapp och ämnena många. Varför ses vi inte oftare? Man undrar. Ska bli kul att de bor här sen. I en vecka. Very nice!

Sen vann Hammarby den mest spännande matchen på väldigt länge. 2x45 blev 2-2, sen 2x15 och fortfarande 2-2 så det blev straffar och det var spännande! Rätt lag vann! Så bra!

Har nog mer att skriva om. Men att den lille 7-åringen med den elakartade hjärntumören har opererats idag är ju mest sorgligt. Såvida det inte gick bra och det vet jag inte ännu. Usch.

Är glad att min snart sjuåring och jag kan skratta och skoja ihop. Fick ligga i sängen med mellansonen när jag kom hem efter matchen också. Det var mysigt. Så fick jag ett trevligt SMS från den äldste igår. Sånt gläds jag åt väldigt mycket.

Nu ska jag lägga mig och läsa, frågan är om jag ska läsa om Gösta eller om jag ska läsa den där deckaren jag har börjat på - Kall som graven av Peter Robinson. Den är bra. Undrar varför jag tycker det? Kan inte sätta fingret på det.

Just det. Läsa. Och glädjas!

Fler bra saker

Gud hör bön. Eller också är det helt enkelt så att folk som hittar nåt, lämnar in det. Även om det är i Barcelona. Ja! Min lilla necessär finns på terminal 1 på Barcelonas flygplats Om det är nån som har vägarna förbi (både där och här) - hör av dig! Det var bra 1.

Bra 2 var att träffa mamma och äta middag på Vapiano. Skinkpizza med fikon och acaciahonung. Alltså skinka som är lika med Serranoskinka. Så gott! Så gott!

Bra 3 var Aniara på Stadsteatern. Den var tänkvärd och lite jobbig. Scenen är uppbyggd som en miniatyrspegelbild av publikplatserna i salongen. Scenen är Aniara, rymdskeppet som har kommit ur kurs och som aldrig mer kommer hem. Och vi i salongen blir genom spegelbilden en del av resan. Vi är också på väg. Nånstans. Ur kurs? Förmodligen.

Det finns hinder för allt. Utom människan.

"Det finns ting som tål tänkas på många gånger än."

Hörni - vi måste ta hand om det vi har. Jorden och livet och barnen.

Helen Sjöholm har den vackraste av röster. Dan Ekborg är inte så pjåkig han heller, ska jag säga. Och Helge Skoog är väldigt bra på att göra text till sin. På sitt sätt.

Bra. Bra. Bra.

Det bra

För det första så ringde kompisen som bor i Hässelby och sa att hon hade biljetter till inspelning av På minuten. Idag. Radiohuset klockan 18.45. Så jag åkte hem i ilfart, hämtade två små gossar i skolan (en kompis till yngste sonen skulle med idag), satte in ugnspannkakan i ugnen och lämnade över till mellansonen en stund innan P kom hem. Sen åkte jag väl till Radiohuset då.

Vi var där i god tid. Så fick vi sitta på andra raden också! Medelåldern var 54. Typ. Sen började det - det var Pia Johansson, Kajsa Ingemarsson, Hans Rosenfeldt och Peder Falk. Och de är ju roliga! Skrattade många gånger. fast ibland var det så mycket annat att hålla reda på. En lampa som blinkade eller vem det var som tutade eller vems tur det var, så man glömde bort att lyssna. Glömde bort att skratta. Nästan.

Väldigt roligt att se det live. Oerhört uppskattat att få följa med!

Nu ska vi gå igen! Jag har ett uppdrag!

En annan bra sak var ett lönesamtal. Jag hade lovat mig själv att inte önska mig biobiljetter och en dunk i ryggen. Det räcker ju inte. På riktigt. Men det gör pengar. Sägs det.

Chefen tycker att att jag uppfyller att som ska uppfyllas med råge. "Stora plus i kanten på allt och jag vill ge dig ett lönepåslag som motsvarar det!" låter ju bra.

Men så är det de där som har hjärntumör.

Vad är egentligen viktigt? Ja-a. Också att ta vara på det som är. Att skratta. Att vara. Att umgås med dem man gillar.

Bra och dåligt

Börjar med det dåliga som är så dåligt att man nästan inte vill tänka på det.

En arbetskamrat kom förbi jobbet en kortis i torsdags, trots att hennes son låg hemma och kräktes. Hon hade ett kort uppdrag att slutföra innan hon åkte hem till den lille illamående sjuåringen. Han kräktes. Och kräktes.

I helgen blev de oroliga. Åkte till sjukhuset.

Det visar sig att den lille pojken har hjärntumör.

NEEEEEJ.

Fy satan.

Tillbaka i tiden

Var ju på äldsta sönernas pappas 50-årskalas igår. det var precis så trevligt och roligt som jag hoppats att det skulle vara. Många av dem jag inte sett på länge, länge var där. Och det var så trevligt! Han som bodde i Midsommarkransen för länge sen har gift sig med en alldeles väldigt trevlig kvinna. Dessutom är han och jag släkt eftersom hans syster och min pappas kusin har barn ihop. Det förhållandet är konstigt och pappas kusin är konstig - det pratade vi om en stor del av kvällen! Men annat också - ålder till exempel. Hur åldern inuti är jämfört med den på utsidan. Och så.

Sen var det en del skvallersaker också, men det tänker jag inte skriva om här ...

Älskade sönerna var ju med också. De äldre. de är de bästa barn man kan tänka sig. Blev väldigt glad av att se P och dem tillsammans. När vi hade tvingat upp alla andra att dansa så satt min familj och pratade.

Lille sonen var hos min mamma och det var tydligt att sonen hade uppskattat det. Han gillar min mamma. Det gör jag också. När hon lämnade honom här så hade hon och jag lite tid ihop och den tycker jag att vi utnyttjade väl. Ska ses på tisdag också. Då ska vi på teater.

Väldigt, väldigt bra och tryggt att ha sonen där. Även om de inte ses så ofta så känner han sig hemma där. Och hunden gillar honom också :)

Annars har jag mest stått ute i regnet på fotbollsturnering hela eftermiddagen. Vi var bara med på slutet av dagen (14-17.30) alla andra hade varit där sen 08.30 i morse. Herregud. Vad kallt det var!

Jag är trött. Somnade fyra i morse.

Festligt

Vi ska på fest idag. Exmaken har fyllt 50. Jag ser fram emot att träffa gamla bekantskaper. Och att P får träffa folk precis som folk får träffa P. Ska bli skoj!

Men vi tar det lugnt ett tag till. Lämnar nog yngste sonen hos sin mormor vid 14. Innan dess har vi ett enda åtagande - köpa lördagsgodis.

En bra dag!

Allmänt

Igår, när jag var hos frisören, satt det två tanter i dryga 50-årsåldern som fick sina hår fixade. Verkligen fixade. Onaturliga färger och liksom för långt för deras ålder. Då tänkte jag att jag , precis som pappas särbo, skulle skriva upp saker som man ska komma ihåg. I det här fallet måste jag minnas att det är direkt olämpligt att ha rakt hår ner till armhålorna när man är 55. Kom ihåg, kom ihåg.

Gick från jobbet tidigt idag. Halv två. Fantastiskt skönt! Solen sken och snön smälte och jag hade Marimekkostövlarna och kunde trava rätt igenom blasket! Fikade med Kungsholmskompisen - trevligt som alltid. Försökte få henne att vara lite mer dekadent än att fika, men hon orkade inte gå till NK och dricka champagne. Jag hade en liten, liten flygflaska hemma, så den drack jag när jag kom hem. Nöjd!

Jaha. Och mer då? Yngste sonen har varit på lekland på kalas. Fredag kväll ... Jaja. Vi andra, P, mellansonen och jag, åt oxfilé och smörstekta champinjoner och spenat med vitlök och god sallad och bearnaise till middag. REA på oxfilé på Konsum. Ja. REA och REA? Men det var gott! Och billigare än att äta köpemat för tre från indiern.

I morgon ska yngste sonen till mamma i hembyn. P och jag och de äldre sönerna ska fira exmakens 50-årsdag. Fest. Fast först ska vi på match. Årets sista i superettan. Heja Bajen!

Lyxliv! Som man bäddar får man ligga. Oavsett.

Handla

Om man tycker att man ser dåligt, vad ska man göra då? Gå till optikern! Så det har jag gjort! Igår var jag på Benckerts optik och beställde nya glas också. Till mina gamla Lindbergbågar. Fast glasen kommer att vara av lite annat "snitt" än tidigare. Om jag säger "Pilot" så kräks jag själv eftersom det är sååå inte snyggt med pilotbågar. Om jag säger liiiite pilot, utan ledsna ögon så kräks jag uppenbarligen inte. För det är den formen de nya glasen har!

Om två veckor kanske jag kan se igen. fast först ska jag snubbla och vara yr i nån vecka eftersom det tar ett tag att vänja sig vid progressiva glas.

I'm old and I kind of like it!

Och nu ska jag hänga tvätt!

Teaaater

Stadsteatern fyller ju 50 år. Då kom mamma på at vi ska gå på teater. Vi ska se Aniara, minsann. det är jubileumsföreställningen. Det ska bli roligt! Länge sen jag var på teater. Tror jag.

Jag praoade på Stadsteatern en gång för länge sen. Då var det Häxfisken och Hoppla vi lever och 1980. Det var då teatern fyllde ... 20 år. Det var 30 år sen det ja.

Vad i helsefyr? Hur gick tiden så fort???

Alex

Är i sluttampen av Skynda att älska av Alex Schulman. Har läst på tunnelbanan. Men nu kan jag inte det längre. Måste få gråta i fred ...

Två andra jobbiga saker

Köpte ett par stövlar till från El Naturalista. På flygplatsen. Dragkedjan gick sönder när jag skulle sätta dem på mig för första gången. Nu har jag brevväxling med El Naturalista i Barcelona. Och det är så jobbigt. Trasiga skor är skit. Trasiga skor köpta i annat land är dubbelskit.

Den nye stackars marknadschefen som skulle börja hos oss i början av december har fått kalla fötter och tackat nej. Så nu ska vi leva i ovisshet och kaos i ytterligare ett antal månader tills nån annan vågar tacka ja. Herregud så tröttsamt. Det ska visst komma nån sorts marknadschefskonsult tills man hittar en riktig människa. Fortfarande bara folk på låtsas. Ingen att ty sig till, hålla sig i när det stormar.

Undrar om man ska starta den där kombinerade te- och tidningsaffären nu?

Köpte förresten ett par tröstgummistövlar idag. På Marimekko. De var fina. Ganska dyra. Tröstar delvis.

Väldigt sorgligt

Den här dagen har jag haft gråten bakom ögonlocken hela dagen.

När jag flög från Barcelona hade jag väskorna fulla av saker. I min handväska tror jag till exempel att jag hade den lilla blå necessären med mitt silverarmband som jag har gjort själv och tycker väldigt mycket om. Ett väldigt fint halsbandshänge som jag köpte i somras. Emalj i vitt och grönt. Och en lång silverkedja med en ljust brun glaskula (rester från ett Snöhalsband). Dessutom hade jag tandborste, tandkräm och en Kanebomascara.

Jag måste ha tappat den här lilla necessären. Jag minns ett tyst duns och att jag tänkte att jag skulle kolla det sen. Men det gjorde jag aldrig. Och det är så jobbigt. Så jobbigt. Jag blir så ledsen. Kan inte ens tänka att allt är förgängligt och att nån annan kanske är glad för mitt armband nu.

Nån annan ska inte ha mitt armband. Det är MITT!

Jävla skit! Jag är så ledsen.

Har ringt Spanair och SAS och skrivit till SAS och Spanair. Jag har till och med bett till gud.

Snälla, snälla allt och alla - gör så att jag får tillbaka i alla fall armbandet. Snälla.

Snälla.

Inkognito

Nästa gång du åker tunnelbana - kolla vad vagnarna heter. Om du ser vagnen med namnet Inkognito så välj den! Den är annorlunda. Annan design. Annat ljus. Trevlig!

Återblickar

Vet inte hur, men att, jag har kommit in i nån sorts återblicksperiod rent läsmässigt.

Har just läst ut Min mormors histora som jag grät till på flighten hem från Barcelona. Jag saknar min mormor så mycket.

Just nu läser jag två böcker parallellt - Skynda att älska, Alex Schulmans bok om hans pappa, och Farbrorn som inte vill va' stor om Gösta Ekman.

Alla tre handlar om andras liv.

Det var bara det. Nu ska jag sänka ner mig i badet med Schulman och sen ska jag nog gå och lägga mig tidigt.

Spel

Idag har yngste sonen skuttat mellan aktiviteterna - fotbollsturnering med matcher 08.00, 10.00, 12.00, 14.00, 16.00. Men han var bara med på de två första (!) matcherna. Det var både P och jag också (!!!) för sen var det dags för lunch innan Teatern. Medan han var på teater så grejade jag en spökutstyrsel till skräckkalaset.

Man tar ett gammalt trasigt lakan, klipper hål för ögonen och munnen. Målar svart runt ögonen och rött (eller lila om man inte hittar en röd penna) runt munnen och sen skriver man BUU med snyggaste handstilen på några ställen på lakanet. Sen tar man lite presentsnöre runt midjan (blåvitt från 40-talet i vårt fall) och sen är det partydags.

Ingen annan hade en sån spökdress. Vi bor ju i Sjöööstaden så här har man varit och köpt det dyraste dyra nånstans. Nån hade en svart dräkt med svart genomsiktligt ansikte - undrar om inte mellansonen fick en sån en gång för många år sen. Undrar var den ...

Om sonen kommer hem med en påse fylld av popcorndrivor och godispåsarna och korvarna som inte gick åt, så förstår jag att de tror att vi är de fattigaste på Udden. Då kan vi smaska kalasmat hela veckan och gå på finrestaurang idag!

Oavsett skulle jag gärna gå på restaurang idag! Det är vi värda efter att ha gått upp sju en söndag!

Bon appétit!

Släpper taget

Tänkte på ett par handdukar som äldste sonen fick när han flyttade hemifrån. Fina handdukar. Blåskimrande till köket. Tänkte att han måste komma ihåg att ta dem med sig när han flyttar från lägenheten han bor i nu. När han flyttar. Om tre år. Här nånstans började jag inse vad jag höll på med. Idioti.

Han gör vad han vill med de där handdukarna. De är ju hans.

Och jag måste släppa taget. Och det är faktiskt inte så jobbigt som jag trodde. Han är ju nära i både tanke och hjärta. Fast konstigt är det att jag inte ringer honom oftare. Att han aldrig ringer. Men det beror säkert på att vi vill lämna varandra lite ifred. Medvetet eller inte. Han klarar sig! Alltid! Det goda samtalet finns där när vi ses. Jag tänker inte tvinga på honom vare sig mitt sällskap eller strypkoppel och jag vill inte ha honom hängandes i kjoltygen heller.

Han är ju vuxen, gubevars. Har ett eget hem! (Jag tror att det är det som är min definition på vuxen - eget hem. Egen hyra.)

Trevligt att ha vuxna barn! Trevligt, trevligt!

Dröm om älgar

I natt har jag varit i skogen. Inte vilken skog som helst, utan en där det fanns både lejon och älgfamiljer. Jag åkte buss till den där skogen och jag tror att det var med de andra i hushållet. Man skulle byta buss och det var krångligt. Sen offrade de mig till en ganska galen älgfamilj där mamma älg jagade mig mot stup hela tiden. Hon ville ju skydda sina ungar. Såklart. Vilken mamma vill inte det?

När jag vaknade första gången så hade jag hittat en tillflyktsort i ett hus som det stod en skylt med texten "Spökhus" på. Det låg också vid ett stup och det var inte det lättaste vare sig för mig eller älgen att ta oss runt förstukvisten med stupet ett felsteg bort.

Ja, sen kom bussen och jag tog mig utmattad ombord och åkte mot byte till annan buss för att till slut komma hem. När jag satt i bussen såg jag hur lejonen smög omkring i ekskogen och hur bussens framfart skrämde iväg en dovhjortshona.

Bussar och djur? Varför?

Eloge

Promenerade förbi Akademibokhandeln på Kungsgatan. Ett besök där kan rekommenderas. För där arbetar kompisen som bor långt åt helsefyr. Och jag är så otroligt glad att hon har "hittat hem". Hörde henne rekommendera och referera innan hon visste att hon var iakttagen. Tänk om alla bokhandlerskor var som hon. Då skulle vi läsa mer allihop!

Gå dit! Den du ska prata med har ett namn som börjar på C och slutar på atherine.

Luktar gott

När äldste sonen var mycket liten sa han "nuktar gott" eller "nuktar inte gott" om saker som luktade. Jag undrar vad han skulle säga om min lukt idag. Har varit i Byredo-butiken. Vilket fantastiskt ställe. Det var så fint. Så rent på annat än doft. Både jag och Kungsholmskompisen blev alldeles betagna! Man ville köpa allt. men det har man inte råd med. För det kostar skjortan och lite till. Kanske är det värt det?

Jag tror att jag tycker att den här doften är den bästa. Men då har jag inte ens luktat mig igenom alla doftljus. För dem vill man ju ha brinnandes i 60 timmar allihop.

Mäster Samuelsgatan 6. Gå dit! Man måste inte handla.

Nästa tävling

Nu ska jag vara med i ytterligare en fototävling.

Den här gången är det tidningen Metro som anordnar.

Heja, heja, heja!

Nyktert

Har just varit på middag där mannen bestämt sig för att inte dricka. Det var liksom han eller familjen. Han valde familjen. Och han är öppen med det som ar varit ett problem.

Men ... det är knepigt att umgås med nån som inte dricker. Alkohol. För han drack fyra burkar öl och nästan en hel flaska alkoholfritt bubbel. (Ölen var också alkoholfri). Fast kanske var det så att han kände sig tråkig. Vi var de första de bjudit hem sen hans beslut att inte dricka. Tänk om vi betedde oss på fel sätt?

Nej. Så var det inte. Jag är säker. Vi hade det trevligt!

Men ändå. Ansvarsfullt.

Köpt

Jag har shoppat litegrann.

Är nu stoöt ägare av ett par El Naturalista-skor som heter Ambar. De är sköna, snygga och ... bra!

Dessutom har jag köpt en skarf (lägg av? Heter det scarves?) från Massimo Dutti. Tror för övrigt att min styvfar skulle gilla den butiken mycket. Det mesta har nån slags cowboy på landet-känsla som jag tror att han skulle klä i.

Än har jag inte hittat Messitröjan till yngste sonen. Men det gör jag förhoppningsvis innan jag åker härifrån. (Tid, o tid.)

Annars var paellan i hamnen bra! Fina skinkan innan också.

(Och P har förklarat att hans Mvh kommer sig av att han skickade brödmeddelandet från sin iPhone som har nån sorts inbyggt "adjö". Hm. Jaja.)

Mvh

Det finns nästan ingenting så opersonligt som att skriva Mvh i ett mail. Jag själv gör det bara om det är nån jag är arg på, eller om jag vill vara just opersonlig.

Idag fick jag ett mail hemifrån. Det var en bild på ett härligt, nybakt bröd. P hade bakat. Fluff, fluff.

Jag blev glad för att brödet såg lyckat ut men så såg jag hälsningen. Mvh, NN. Hjärtat sjönk som en sten. Tycker han inte om mig? Är jag som en av de allra mest främmande? Nej. Det var inte roligt.

Så måste jag ändå vara gräsligt tacksam mot honom eftersom han hjälpte till riktigt mycket i morse när allt sket sig jobbmässigt.

Jag tror jag stannar här. Vad fan ska jag hem för?

Mvh? Blä!

Bajselona

26 grader varmt och sol. Undrar varför jag sitter här? Äsch, svaret är enkelt - jag var tvungen att kolla mail som ska skrivas ut i 26 exemplar till alla dem som går på kursen som är innan kongressen börjar.

Jag kan inte gå till mässan förrän i eftermiddag eftersom montern fortfarande byggs. Men det finns annat att göra - ett köpcentrum enormos ligger fem minuters promenad härifrån. Där kan man äta lunch också! Bra, bra!

Vi kom i går kväll, fyra glada som trängts på flyget hit. Satt längst bak. Vid toaletterna. Spanair. Det är inte det bästa flygbolaget, kan jag meddela.

När vi installerat oss så var det dags för middag. Tapas! Spicy potatoes, räkor i varm vitlöksolja, friterade bläckfiskringar, underbar skinka och bröd målade med tomatsörja. Vitt vin. Härligt!

Måste dricka Pacharan nån dag. Det är så väldigt gott. En likör gjord på slånbär som fått dra i anisdestillat. Vi bjöd de amerikanska vännerna på det häromkvällen. Mycket krossad is i. Gottgott!

Det är egentligen bara en sak som är dassig (hö-hö) här. Det luktar bajs. Därför - Bajselona.

Ähmen, tänk om man skulle gå och shoppa lite?

Oavslutat

Man kan undra vad mannen sa i inlägget nedan ... Jag tror att jag såg att klockan var så mycket att taxin skulle komma om nån minut och jag var tvungen att packa ihop allt som skulle med till Barcelona för att hinna. Så glömde jag att skriva det han sa.

Men, det var så här (ungefär): Bröd som bakas i vissa delar av USA är mycket godare än det är i andra delar av samma land. Det beror på vattenkvalitén och det beror på landhöjden. Typ. Bröd som bakas i Kalifornien är det bästa. Särskilt det i San Francisco. Det är där det godaste surdegsbrödet görs.

Det var det.

Långväga besök

Igår kom vännerna från USA och käkade middag hos oss. De ska på bröllop här i Sverige på lördag.

Det var så trevligt! De ska ha barn i februari - spännande! Men vi pratade om chefer och alkohol och bröd och "det amerikanska sättet" vs. "det europeiska sättet".

Den amerikanska mannen sa

En väldigt bra torsdagskväll som slutade lite senare än jag tänkt. Tur att jag kunde sova till 9.00 idag! Stackars P som inte kunde göra det.

Åker till Barcelona i eftermiddag. Om det inte är strejk.

En annan grafik

Igår, på väg hem från skolan, sa yngste sonen "Mamma, jag tycker att en del hundar ser overkliga ut. De är liksom i en annan grafik. Som har kommit in i vår grafik ..."

Han är söt han!

Lugn i stormen

Jag tror att jag har lugnat ner mig litegrann efter det onödiga mötet. Kom hem sent igår kväll. När jag kom till jobbet i morse var jag jätteirriterad på precis allt. Bara för att det finns ett gäng puckon runt om i världen som istället för att arbeta med varandra, arbetar mot varandra. Just denna dag undrar jag vad mitt arbete ger mig mer än ont i huvudet och hjärtklappning ...

Å andra sidan - inte hade jag kommit upp till Hohenzollern, slottet på toppen av berget, om jag inte hade haft det arbete jag har.

Waste of time

I morse gick jag upp klockan 05.00 för att hinna med flyget 07.10. Somnade som en stock på planet. Hade proppar i öronen eftersom det var en nyvaken liten pojke och hans lillebror som inte alls ville vara vakna så där tidigt som grät och grät.

Stopp i Köpenhamn. Och där, mina vänner, invigde jag mitt Diners Club-kort som berättigar till inträde i lounge. Åt frukost där också. Jag, ett glas juice, en kopp te och en macka hamnade bredvid en man som var inne på sitt tredje glas vitt vin. Klockan nio på morgonen ... Men han kanske skulle flyga långt bort och var flygrädd? Eller bara rädd.

Sen flög jag och de halländska kollegerna till Stuttgart. Bilade sen därifrån mot ett slott på en kulle. Fast det är inte där vi bor. Vi bor på ett annat ställe. Ett korsvirkeshus från 1700-talet. I Jungingen.

Sen ett ostrukturerat möte som jag hade behövt en kvart på, men som tog tre timmar.

Har ätit på hotellet. Sexrättersmeny. En stuvning i sån där grej som växer i ugnen följt av en liten paella och sen pumpasoppa och sen sallad. Här var man mätt. Men ... biff med spätzle skulle ner också (åt en tredjedel) och efterrätt - ett hackat plommon med valnötsglass (åt allt). Vitt vin till. Mätt. Trött.

Uppsala tur och retur

En kortare resa idag - Uppsala. Bil dit. Han har ett bra rum i ett bra område, tycks det. Kanske lite vitt på väggarna bara, men det är ingen brådska.

Billy, Markus och Micke var några av de saker vi bar från IKEA. Bestick och tallrikar och lampor och bäddmadrass och lakan var annat som behövdes. Rummet kommer att gå i svart och vitt och det kommer att bli väldigt fint! Underbart att kunna börja från början och få det som man vill. Har jag aldrig haft råd med.

När allt var fraktat från Ikea så hjälpte P till med lamporna och sen åkte han hem medan sonen och jag gick på Kinarestaurang där vi uppdaterade varandra. Sen tog jag tåget hem. Shit vad fort det går. Och eftersom jag är en snobb så valde jag att betala dubbelt så mycket för att få åka i första klass, men det var det värt. För då kunde jag sitta och snarka i 20 minuter utan att störa nån annan.

I morgon åker jag inte första klass. Och kommer således att störa alla andra morgontrötta på 07.10-planet till Köpenhamn. Sen får jag sällskap med kollega från Halmstad till Stuttgart. Där hyr vi bil och åker vidare till sensomrigt(?) Hechingen. Härliga tider!

Får man önska sig en trevlig resa efter en trevlig resa?

Händelser

Halv elva på Hovet. Lyfta, dra, släpa och bära. Bord av olika storlek, stolar med överdrag och föremål som skulle auktioneras ut. Ett litet troget gäng som ställde upp. För Den Goda Saken.

Och - när klockan var fyra hade vi fått in ungefär 175000 kronor. Plus Alexander Skarsgård-titt.

Bilder -


Alexander

Zlatans tröja

Man on the moon

Det har varit en bra dag.

Bill, Cornelis och fyra andra grabbar

Yngste sonen har valt att gå på frivilliga musiklektioner. Han gillar det. Kommer hem och sjunger Rock around the clock, Brev från kolonien och Yesterday.

Det är väldigt trevligt att höra den lilla pojken med den vackra, ljusa rösten sjunga bra låtar!

Han har haft ledig dag idag. Studiedag. Så han fick vara vaken lite längre igår. Vi gick och la oss tillsammans när klockan var halv elva. (P var på jobbet till halv två ...) Innan vi somnade sa jag, som jag brukar, Jag älskar dig. Och det bästa, bästa som finns att höra från den där lilla vackra, ljusa rösten är: Jag älskar dig också.

Rått spot

Okej. Jag hatar dem. Råttorna. Det finns ingenting vidrigare.

Idag kom jag iväg senare än vanligt från jobbet (ja, klockan var 18.30. En fredag. Men jag fick väldigt mycket gjort inför kommande resor!!!) korsade den tomma parkeringsplatsen och där, tassetassetass - råttdjävulen. Hu! Jag skrek till. Den blev rädd och sprang ändå fortare mot restaurang Smultronet. Dubbelhu.

Död åt råttorna!

NU!