onsdag 17 februari 2010

Socialt beroende

Satt kvar längre än vanligt på jobbet. Hade mycket att göra. Men på slutet visade sig mitt sanna jag - så fort nån gick hemåt begrundade jag en kort stund möjligheten att göra sällskap på tunnelbanan. Varför? Jag var ju inte klar med det jag föresatt mig att bli klar med. Då kan man ju inte bara resa sig upp och gå. Bara för att få sällskap.

Jag nöjde mig med boken på hemvägen.

Inga kommentarer: