Igår under middagen sa flickan att hon längtar efter amerikabrodern. Hon sa det med sån känsla att jag nästan ville gråta. För visst är det så - att man längtar. Men nu är det inte så lång stund kvar. Typ 40 dagar. Spännande!
Då kommer alla föräldrar och syskon att stå kramberedda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar