I goda vänners lag

Lillflickan hämtades av sina föräldrar vid fyrasnåret. Vi fikade och sen var det dags att ta tag i middagsmatsbestyren. Vi åt ... canneloni - ta-dam! De som inte kunde komma på långfredagen ville ses idag. Brabra, tyckte vi och tänkte så det knakade och kom fram till att canneloni är bland det godaste som finns - vi kör repris.

Den här gången gjorde jag en variant med bechamel och färska lasagneplattor. Gott och definitivt snabbare.

Spelade lite Boggle - det där spelet där man ruskar om en liten burk med bokstavstärningar som faller ner i små hål och som man sen ska göra så många ord av som möjligt. Det är roligt. Och yngste sonen kan vara med. Han kom på ett nytt ord, leso (som ska uttalas lesso, men vare sig stavningskunskaperna eller bokstäverna räckte till ...). Vi undrade vad det betyder och sonen förklarade att en som är ledsen hela tiden är ett riktigt les(s)o. Och vi fattade. Vi räknade inte poäng, men han hade garanterat fått ett om vi gjort det. Nyskapande ska premieras! Själv kom jag på ordet metögd. Jag tycker det är självklart att det är ordet för en fisk som fått metkroken genom ögat.

Två framtida bra saker har vi pratat om också. Dels ska P börja repa med bandet igen och dessutom ska vi fundera på bilresa i England om typ två år. När de stora pojkarna är så stora att de garanterat inte vill följa med på nån resa. Trevligt, trevligt.