Insikt

Efter samtal med likasinnad (frånskild mamma med tonårssöner och ny man) så förstår jag lite mer av vad som händer. Varför jag är less på det mesta. Jag är en curlingfru.

Att vara en curlingfru är enkelt. Gör enligt nedan:
- Ta helt ansvar för det sociala umgänget (innefattar både vänner och släkt)
- Ta helt ansvar för att införskaffa eventuella presenter och gåbortsgåvor
- Ta helt ansvar för att det händer saker i hemmet;
- Planera förändringar i hemmet
- Köpa nya inredningsdetaljer så som påslakan, bestick, fina glasskålar,
piffiga stearinljus och snittblommor. Etc i all oändlighet.
- Ta helt ansvar för överraskningar. (Här nånstans har jag lagt av mig. Överrasknung? Jag tycks till och med ha glömt hur det stavas?)

Män som går med på att leva med kvinnor som beter sig på detta sätt lever ett annat liv. Företrädesvis framför TVn eller datorn. Där förändras ju allt hela tiden hur som helst. Dessa män har också med största säkerhet en fantastiskt avancerad telefon. Inte att ringa med. I alla fall inte till någon utanför arbetet ...

Nejnej. Jag är inte på nåt vis bitter. Jag har mig själv att skylla. Jag har en gång tagit på mig att göra allt det här. Det är bara det att när insikten om hur det ligger till faller över en, så faller det hårt.

Dags för förändring! Men vänta ... Hur göra nu? En curlingfru vet inte var ansvaret för detta ska läggas. En man med curlingfru kommer att få panik.

P.S. Jag ska snart få en fantastiskt avancerad telefon på jobbet, en sån man inte talar i. Kommer vårt sociala liv att klara det i kombination med allmän omdaning?

Den som lever får se.