Colorado

Mitt lilla barn åker iväg. Till Colorado. På MÅNDAG.

Jävlar!!!

Önskelista

"Godkväll! Du har fem önskningar. Vad vill du ha?"

- tid
- ensamtid
- besked om äldste sonens USA-resa
- måla om väggarna i vardagsrummet
- vinterkappa

Tack!

"Nu är det ditt fel att det inte blir fred på jorden. Godkväll!"

Autoreparation

Det verkar som om min kropp och hjärna har gjort mig en tjänst. De har, utan min medvetna medverkan, tagit lite ledigt från jobbet. Fått ner mig på jorden för att se de små, mer betydelsefulla tingen.

I helgen antar jag att sjukdomen redan hade slagit sina klor i mig (den dramatiska snorgärsen, alltså) dessutom var jag låg efter det deprimerande besöket i Schwarzwald. Jag var kort sagt otroligt tråkig. Folkskygg och sjuklig. Det där kalaset vi var på var rena katastrofen socialt sett. Och väninnan från Tyskland måste ha velat gå hem varenda sekund vi umgicks i lördags. Nu tror jag däremot att eventuell skada är reparerad! Hon sov över i natt och i morse kunde vi, tack vare sjukdomen, umgås som vi brukar. Vi tittade i biografier skrivna av och om både Ingrid Bergman, Ingrid Thulin och Greta Garbo. Hurra!

Fram till lunch hade vi flera trevliga väninnetimmar, sen skulle hon träffa sin mamma och son och jag skulle jobba lite.

Bestämde mig för att hämta på dagis redan vid 15. Nu när jag ändå är hemma, liksom. I princip samtliga mammor på dagis är hemma med sitt andra barn. I praktiken innebär detta att de har sin förstfödde/a på dagis till 15. Efter det förvandlas alla stora syskon till pumpor. Eller lämnas vind för våg. Eller nåt. Hur som helst - alla de här barnen som går hem samtidigt brukar, tillsammans med sina mammor (nån enstaka pappa är med ibland också, förstod jag), gå till någons gård. Idag skulle vår gård vara gemensam lekplats. Passade ju bra! Vi hängde på. Det var så trevligt! Alla är så snälla. Även om det blir en del skitsnack om småsaker - "Men hörde du vad hon SA? Och HUR hon sa det." - så är det bra att träffa andra föräldrar med barn i samma ålder och med samma dagiserfarenheter. Fick hålla i några ganska gulliga små ungar också. Jag tycker bäst om dem med stora kinder och knubbiga händer!

Så - jag sjunger en stump på bästa Arja Saijonmaa-finlandssvenska - "Jag vill tacka sjuuuukdomen". För det är nog så att jag BEHÖVDE vara hemma några dagar. I morgon väntar mitt roliga arbete ...

Gammal kärlek ...

... rostar!

Jag tänker på The Police. Jag tänker på Sting. Han är visst 55 år och ser väldigt bra ut, om jag uttrycker mig försiktigt. Men inte så att P behöver vara sotis, om man säger så. P sjunger nästan lika bra :)

I alla fall. Konserten. Ja-a ... Det var bra. Jag är glad att jag var där. Men jag går inte idag också. Sting är The Police tack vare sången och utseendet. Trummisen, Stewart Copeland, verkar rolig och dessutom skrev han filmmusiken till vad jag en gång tyckte var tidernas bästa film, "Rumble Fish" av Coppola. Dessvärre har han, när han trummar, ett rörelsemönster som på alla vis liknar en CP-skadads. Det är svårt att koncentrera sig på själva spelandet när han är i bild, så att säga. Deras 63-åriga kollega, Andy Summers, har stora likheter med Ernst-Hugo Järegård. Det förvirrar också.

Men ... det var bra så länge det varade. Tack för den här tiden!

Vad är "hemma"?

Sen den dag de stora barnen växelbor är "hemma" ett känsligt kapitel för mig. Ibland säger de att de har en tröja/skolbok/whatever "hemma". Då menar de hos sin pappa. Var bor jag? Borta?

Det var jag som flyttade när vi skilde oss. Det var inte nödvändigtvis "hemma" där jag bodde. I andrahand och långt från dagis och skola och kompisar och det gamla vanliga livet. Jag fattar det. Men fortfarande tycker jag att jag måste påpeka att "hemma" är lika m ycket hos mig som det är hos deras pappa. För om de resonerar att hemma är nånannanstans än hos mig så undrar jag om de bara hälsar på när de är med mig. Jag blir ledsen eftersom det var ett gräsligt OFFER att inte ha samma förutsättningar i början av skilsmässan. Exmannen fick alla möbler som väl är en del av det som utgör ett hem. För 12 år sen. Det sitter uppenbarligen djupt hos mig.

Jag vet inte vad de kallar min hydda för när de är hos sin pappa. Hemma? Hos mamma? Gatunamnet? Där pepparn växer? Jag är rädd att inte räknas för dem. Hemma är trygghet för mig. Kan jag inte erbjuda det? Det, mina barn, är det jag är rädd för. Jag har, som alla, alltid gjort så gott jag har kunnat!

Jag gråter tillsammans

Såja - nu har jag grinat lite. Tillsammans med Susanna Kallur. Lilla vännen. Så besviken. Hon kom fyra. Så himla nära medalj. Hon slog sitt eget rekord. En hundradel från bronset måste vara jäkligt grämande.

Fusk

Status quo för sjukdomen. Precis lika snuvig som igår. Och liksom trött i ögonen. De känns små.

Ute skiner solen. Men det är kallt. Jag måste säga att det är precis hur skönt som helst att vara hemma. Känner inte heller nåt jättetryck på att jobba. Jag är faktiskt sjuk. Ska dock inte förneka att jag har den andra, jobbdatorn, på också. Ska skriva ett protokoll från ett möte igår. Och ringa en arbetskamrat för att få ihop data som senare ska skickas vidare till Tyskland. Och kolla litegrann på en sida för en mässa i Sydafrika. Jaja.

Lite känns det som jag fuskar. Med både jobbet och sjukdomen. Varken hackat eller malet, liksom. Undrar hur jag mår i morgon?

Kall?

I morse lämnade jag på dagis. Insåg vilken urusel mor jag är. Han har ju inte riktiga kläder, stackarn. De andra vimsade omkring i sina yllemössor och vindjackor från POP. Vantar och vinterkängor hade de säkert också. Jag orkade inte titta efter. Var fullt upptagen med att betrakta min lille son som har en munkjacka och en Hammarbymelitta på skallen. Inser nu att jag till och med övervägde om han skulle ha sandalerna - OBS! - med strumpor. MED!

Hoppas att han inte fryser ihjäl. Jag VERKLIGEN att han inte fryser ihjäl. Det vore ju förskräckligt.

Sakta formas misstanken om att min förkylning är självförvållad. Den där kjolen jag hade i måndags var inte så het precis. I nån bemärkelse, befarar jag.

Jag hann inte med. Höst??? Antar att det här är baksidan av att ha lång, sen semester. ALLTID är det nåt!

Rast och vila

Jag är helt enkelt inte riktigt frisk. Jag kan snyta mig för evigt, känns det som. I morgon är jag hemma, ett fåfängt försök att kurera mig. Har dock telefonen på och datorn hemma. Jag ligger ju inte livlös efter snytattackerna. Kan nog jobba lite.

Jobbade sent i kväll. Tänkte att jag skulle förbereda en del om jag skulle vara borta nån dag eller två. Kom hem till tysk korv, dijonsenap och brysselkål. Sen har jag varit sängliggandes med snytpapper i högsta hugg. Har haft riktig TV-kväll - Top Model, Morden i Midsomer (tack och lov avbruten av älskad och stressad lillebror på telefon. Jag fattar inte varför jag tror att jag vill se varje avsnitt. De bara dör och dör. Midsomer verkar vara hur stort som helst och den där Barnaby är så TRÅKIG. En halvtimmas avbrott i telefon gjorde inte ett dugg. Tvärtom, det var välgörande! Så är det kanske med de flesta TV-avbrott? Utom i bra långfilmer, Ugly Betty och Top Model, då.) ja, sen var det i alla fall en halvtimma kvar av So you think you can dance.

I morgon ska vi på The Police-konsert. Kände att jag måste skriva THE Police. Min mamma trodde ju att vi skulle på nånting med ett gäng poliser. Typ blåsorkester. I Globen? Kort sagt sånt vi brukar gå på? Men hon lät väldigt intresserad och översvallande. HAHAHA!

Nejmen tänk om jag skulle gå och snyta mig?

Ogillanden

Vafalls? Höst??? Vafan!

Förkyld. Snor!

Stress. Snurr!

SKIT!

Mellan Frankfurt och Stockholm. Uppifrån.

Umgängen

Ibland blir jag alldeles matt av allt. Framför allt blir jag okoncentrerad och svårpratad.

Kom just hem från 4-årskalas där jag märkte att jag inte har nån social kompetens what so ever. Vad ska man prata om med folk som jag helst skulle träffa på tu man hand, i alla fall utan ett gäng barn i åldrarna 1-5? Jobb? Barn? Boende? Semester? Jag blir så trött.

I förmiddags var i alla fall mysiga mannen och gulliga grabben med på Porslinets dag. Jag har nu införskaffat en liten svart gren i keramik samt ett stycke andrasorterings glastallrik. Ångrar som vanligt att jag inte köpte mer. Jag är för snål mot mig själv. Det är ju så att tredimensionellt skapande skänker mig lycka. Både eget och andras. Då borde jag väl satsa på just det?

Plöstligt regnar det. Vilken jäkla tur att det inte gjorde det tidigare. Typ på kalaset som ägde rum på Södermalmsgård ...

Har knappat sett de två äldre sönerna på hela veckan. Äldste sonen har definitivt avancerat i sällskapslivet. Han är aldrig hemma. Vare sig dag- eller nattetid. Jag saknar honom och undrar vad som händer och kan inte fråga utan att verka som världens fånmorsa. Ny situation att hantera. Även mammor utvecklas, tycks det.

Älskar världen!

Ho-ho!

Idag har det varit höga berg och djupa dalar! Fast kanske mer tvärtom - djupa dalar och höga berg :) Det betyder att jag är gladare just nu än tidigare idag.

Jag har varit på möte. Ett möte där jag varit både konstruktiv och kreativ (nu måste jag nästan ta en paus och tänka på skillnaderna mellan att vara konstruktiv och kreativ ... pauspauspauspaus. Okej -). Projektledaren i Tyskland tycker inte om mig. Det är inte roligt. Jag pratar och han hatar. Fast inte bara så. Han väljer att missförstå mig vad jag än säger. Jag kämpar. Och jag säger förlåt. Och ber nånannan förklara. Så fattar han. Med andras ord förstår han plötsligt. Och tycker att den där idén var ju bra. Rent av lysande. Jävla gubbe! Inte ofta tänker jag "DÖDA". Men nu.

Jag var tvungen att gå iväg och grina lite en stund. Sen kunde jag inte titta nån i ögonen på en lång stund. Tänkte att de trodde att jag kilat iväg och knarkat lite. Men icke. Bara grinat. I fred.

På hemvägen - efter tur genom det Schwarzwaldska landskapet, platt, med majs - så träffade jag världens trevligaste finska människa! Sara. Bara det! Hon började prata med mig. Jag var alldeles för låg för att starta konversation ... Hon berättade att hon alltid tänkte på en finsk låt när hon såg flygvärdinnorna vifta. Nån finsk grupp hade viftat på samma sätt i en video. Och jag pratade om flygvärdinnans hår. Hon hade just tagit ur spolarna och såg ut som nån på ICA mer än en flygvärdinnebarbie. Skulle gärna haft henne i soffan hemma - hon såg trevligt mänsklig ut!

Men Sara ... Ja, det funkade liksom. Jag blev bjuden på vin. Sen skulle jag bjuda tillbaks och då glömde gaystewarden att ta betalt och sen när vi gick av så bjöd jag henne på ett glas rött innan hennes plan flög mot Turkku. På Arlanda. Sen tog jag en taxi och pratade med en trevlig 25-åring med somalisk bakgrund (jag var för övrigt övertygad om att det hette Somalien och inte Somalia när vi pratade). Han var lyckligt gift med en tjej som vuxit upp i "Emiraterna" men bott i Egypten (Kairo) en tid. Han hade också bott där. Han var så ung. Och så rar.

Jag lämnade mitt visitkort till Sara. Hoppas att hon hör av sig om hon kommer till Stockholm!

Sen kom jag hem till min man och de två yngsta. Den äldsta är "ute". Jag ringde. Han är på Långholmen och lät lite slirig. Det sa man på 50-talet va? Slirig???

Hursomhelst. I löööv lajf! Nu vill jag äta kakor (hur misslyckade de än är) och PRATA. Men ... jag tror att jag ska krama min man istället!

Jag tog en del bilder på himlen ikväll också. Kommer en annan dag. I morgon?

... och kommer aldrig åter

I morgon bitti, närmare bestämt 9.10 avgår flighten mot Frankfurt. Därifrån tar jag sen tåg i 1,5 timma innan jag kommer fram.

Det är avskyvärt trist att packa lätt. Jäkligt astråkigt. Det blir ju hur som helst tungt. Och ingen bok har jag. Räknar med att läsa klart Volvo Lastvagnar under kvällen. Har få sidor kvar.

Allt tar sån tid.

Kommer hem sent på fredag kväll. Sen är det trevligt händelserik helg. Gravida kompisen som bor i Tyskland kommer med 6-åring på besök. På kvällen är det fussball. Söndagen tänkte jag delvis tillbringa i keramikens Mekka - Gustavsberg. Man har Porslinets Dag. Tänk om jag får med mig nån som är intresserad? Efter det är det 4-årskalas klockan 14. Mon Dieu.

P kommer i alla fall att få ensamtid i hemmet i helgen!

Bubbel

Det här handlar inte om champagne. Det här handlar om min mage. Den bubblar.

Efter semestern har den varit i olag. Jag är inte van vid att sitta stilla så här. Och då gör min mage uppror. Helst av allt skulle jag vilja rulla på golvet (skaka runt därinne) och därefter vara i fred på toaletten så länge som behövs. Men jag är på arbetet.

Fick alltså försiktigt dölja Volvo Lastvagnar (boken jag läser) i nån sorts viktiga papper som jag tog med in på toa. Tänkte inte förrän på utvägen på vad folk skulle tänka om mig som tar med viktiga papper med in på jobbdasset ... Kanske att jag är vansinnigt effektiv (och konstig) eller att jag är på väg mellan två viktiga möten och tog en nödvändig kisspaus.

Besöket med boken hade inte förväntad effekt, om man säger så. Men snart ska jag hem och kanske räcker promenaden som omskak innan jag kan ta den tid som behövs därhemma. Med eller utan bok.

Jag ber om ursäkt för att jag skrev om det här. Var bara tvungen ...

Irriterande avbrott

En ny kollega med stort ego och liten självkänsla ger problem ...

Hon avbryter på ett ofint sätt och lyssnar inte på vad man säger, samtidigt som hon tar allt man säger på "fel" sätt. Så här:

Jag säger snällt - Bla, bla, bla
Hon svarar angripet - RATATATATATA ...
Jag försöker försiktigt - blabl... men hon avbryter genast med - TATATA!

Nu undrar jag om det är nån som saknar den här personligheten i sin samling? I så fall går det bra att ta över henne! Det mest realistiska är dock kanske att lära sig att hantera det här pulshöjande beteendet?

Tävling

Gårdagens sociala evenemang var trevligt. Vi tog en buss till Långholmen där det hela ägde rum. Började därefter med drink i det lilla muséet och fick ett litet tävlingsformulär med kluriga frågor om företaget och dess anställda. A, B, C-frågor. Senare på kvällen kungjordes vinnarna. Tre personer hade alla rätt. Bara ett förstapris fanns. Jag var en av de tre. Jag var inte vinnaren som togs fram enligt principen dra lott.

Vinsten var en laserpenna med ficklampa, en likadan som jag tidigare samma dag hittade i en av mina lådor och konstaterade att jag aldrig använt. Jag var inte så ledsen för att jag inte vann. De rätta svaren fick jag fram genom att tala med mina arbetskamrater - mingla - och ren och skär personkännedom. Alla svar var B. Med tanke på dem som utformat tävlingen fattade jag att de tyckte det var lite crazy att alla svar var just B. Fan vad bra jag är :)

Fokus

Hm. Den här dagen har varit extremt ofokuserad. Misstänker att det beror på kvällens aktivitet. En buss ska ta ett gäng från jobbet till Långholmen. Mat och nåt kul har utlovats. Det ska bli trevligt.

Jag och glada kollegan har mest fnissat idag. I och för sig har jag faktiskt fått en del gjort -
tillverkat en .ppt-presentation till på torsdag när jag ska till Tyskland
prel. bokat rum på olika anläggningar för vår gruppgrej i oktober
förberett nåt till ett möte i morgon bitti
och några små saker som dök upp under dagen

En OK dag jobbmässigt. Man måste ju få vara lite glad ibland också.

Ny termin?

Idag börjar skolan för många, nya spännande dagar. Min termin började för en vecka sen och absolut ingenting är sig olikt.

I morse började jag dock läsa Erlend Loes senaste bok - Volvo lastvagnar. Den är lika knäpp som Doppler. Fantastiskt skojig. Jag ler hela tiden. Ibland skrattar jag högt!

Glad mormor?

Idag förlorade Hammarby mot Halmstad med 0-1. Skitmatch. Men momor hade med största säkerhet varit glad för Bollklubbens skull. Om hon levt hade jag ringt henne efter matchen och berättat hur det gick och hur det var.

Jag vet inte vad som har hänt. Jag har blivit så blödig. Grinade i morse när jag läste DN och såg Ingmar Bermans alla ledsna kompisar och släktingar vid kistan.

Saknar mormor.

Egentid

Vi har städat idag. Vi är dåliga på att ha ordning. Det är inte bara jag. P är inte heller bra på ordning. Jag glömmer att betala räkningar eftersom gamla DN blandas med viktiga papper. Vi har papper i högar överallt. Hur blir det så? När jag bodde med de stora barnens pappa så behövde jag aldrig bekymra mig - han plockade och plockade och plockade. Jag betalade räkningarna och tog hand om allt praktiskt som hade med pengar att göra. När jag sen bodde själv så tog jag ju hand om allt - städning och räkningar. Jag är den första att erkänna att det var då högarna började travas. Men räkningarna betalades i tid.

Nu är det annorlunda. P och jag har olika system för hur och när räkningar ska betalas. Jag blir förvirrad och känner mig dum i huvudet. Nej, vänta ... Jag blir ju stressad! Vet inte vad som ska betalas av vem.

Idag har jag utvecklat en teori. Stressen och oordningen beror på att jag aldrig, aldrig någonsin är hemma själv. Det leder till att jag inte får nån tid till att utforska hemmet på egen hand. Jag SER aldrig hur det ser ut här hemma. Kanske är det här bara en undanflykt? Men jag behöver faktiskt egentid hemma!

Släkt

Värsta släkthelgen. Fast kanske inte värsta ... Det har varit så trevligt att se dem! Det började med att vi åkte till svärfar i fredags. Vi grillade och sov kvar. En dagissnuva, så här i början av terminen kommer de ju, påbörjades och barnet hade svårt att sova. Tack och lov är sovrummet extremt mörkt!

På lördagen var det 30-årskalas. Den okända sysslingen hade bakat 14 olika sorters kakor och bullar och nån tårta stod visst också på bordet. De hade akvarium med både fiskar och sköldpaddor. Nästan inga möbler. Jag känner henne fortfarande inte så bra ... Men det var trevligt eftersom svärfar följde med och visade de intresserade sin sjötomt. Det är bara 25 meter mellan sysslingens tomt och svärfars. Sen är det faktiskt kul att träffa släktingar ibland!

Med oss i bilen från sommarstugeområdet hade vi min vänliga kusin med italienske, sympatiske mannen. Hon är behaglig och han är rar. Vi åkte till nästa fest. 60-åriga, ingifta fastern som lagar så god mat. Många av gästerna var på båda kalasen. Det var gott och roligt att vara där. Det var synd att mina stora pojkar inte var med. Idag är minstingen sjukare än tidigare. Trött och snorig. Men tålmodig. Får se hur det utvecklas.

Idag städar vi. Det är tråkigt men skönt efteråt. Hoppas på en paus snart. Tänkte åka och titta lite i affärer, köpa kvällstidningarna och handla middagsmat.

Brandfara?

Nu har jag köpt ett snyggt fat och ett antal stearinljus i beige, brunt och vinrött att ställa på. Till okända sysslingen, alltså. Hoppas att hon inte är pyroman och tänder eld på sitt nya hus. eller, ändå värre, självmordsbenägen och tänder eld på sig själv. Jag skickar inte med tändstickor ...

Oskämmigt

Just nu lyssnar jag dag efter dag på en låtlista i iPoden. Härliga tider! Några låtar studsar jag fram till, andra glider jag sakta uppför rulltrappan till. Nåväl. Jag har några gamla godingar med också. De där låtarna jag tjuvgillar - Toxic med Britney Spears, Marmalade-låten med Pink och de andra och ... Min mor sa till mig med Orup. Den är jättebra! Men det är inget jag vill att andra ska höra att jag lyssnar på. Därför blev jag först orolig när det klev på ett helt gäng presumptiva överhörare i Västra skogen idag. Sen insåg jag att de var från andra delar av världen och således förmodligen inte har en aning om vem Orup ens är. För de bodde nog inte här då. 1988 eller när nu skivan kom. Det var bra!!! Jag sänkte inte ens!

Ineffektivitetsångest

Det visar sig att jag och glada kollegan har en arbetskamrat som arbetar med exakt samma saker som vi. På en annan avdelning. Så allt vi nånsin har gjort och kommer göra, görs en gång till. Huvudlöst vansinnigt. Jag och kollegan, nu mindre glad, fick ångest. Hur kommer det sig att det funkar så här? Varför har ingen sett dubbelarbetandet? Kan bero på att det just startat, men i alla fall. Jag såg det i början av sommaren. Flaggade till och med för det. Ack ja.

Frågan är hur man löser problemet. Vi börjar med ett samtal på måndag.

Och regnet det bara öser ner ...

Tralalala - jag har mina fina gummistövlar. I love regn!

Ikväll är det fotboll. Får se om vi måste slåss med några norrmän. Hahaha. I morgon kanske vi åker till svärfar och sover över natten. Min syssling som märkligt nog har flyttat in i huset mittemot hans, fyller 30. Min bror säger att han inte ens vet vem hon är. Jag kan inte säga att jag känner henne jag heller. Men det lär jag ju inte göra om jag inte träffar henne.

Undrar vad hon ska få? Kanske är hon nykter alkoholist så det är korkat att ge henne en flaska alkohol. Eller vegetarian så det är dumt att ge en god, ungersk korv. Dammallergiker så det är idiotiskt att ge henne en liten dammig matta. Avancerat piercad och tatuerad S/M-fantast som inte skulle uppskatta burkan jag tänkte köpa på Blocket. Det här kan ju bli hur spännande som helst. Som en blind date fast med gåva à la julavslutning i trean när man köpte nåt för 5 kronor som skulle passa vem som helst. Fast nu har summa ökat till, vad ska vi säga?, 250 kronor. Jävlar vad svårt!

Möte med alla anställda

Var tredje månad träffas hela företaget och äter tårta. Medan tårtan förtärs hålls ett antal informerande anföranden. I går var det var tredje månad. En yngling talade om nåt med rubriken "Leverantörskvalitet". Ärligt - jag vet fortfarande inte riktigt vad det är. Verkade extremt introvert och tråkigt! Kanske att ynglingen har ett fantastiskt liv på fritiden och drömmer roliga drömmar om nätterna, men jag måste ändå säga att jag är glad över de arbetsuppgifter jag inte har!

Andras lycka

Idag har jag fått titta på bilder från en arbetskamrats bröllop. De gifte sig på mannens födelsedag och överraskade alla med att glida ner med präst och allt. Coolt. Och bilderna var jättefina. De gifte sig under en ek hemma i trädgården efter 25 år tillsammans. Jag vill också gå på bröllop!



I samma rum som den nygifta sitter en annan kollega som just har flyttat in i ett nybyggt hus. Fick se bilder från det också. Jättefint! Ska inte nämna detta för P eftersom han kommer vilja flytta på stubben. Men det var dyrt. Och försenat. Så måste man ju ha en tomt också. Och en massa annat besvärligt. Eller hur P?

Björndöd

Idag har jag funderat på en sak.

Hur vet man att det fungerar att ligga stilla och leka död när man träffar en björn och det där med att retirera samma väg man kom, inte funkar? Jag menar - de som dödats av en björn i skogen kanske faktiskt la sig ner och lekte död, men dödades. Den döde kan ju inte redogöra för hur han/hon gick till väga. Hur ser den vetenskapliga forskningen kring detta ut? Tänk om "leka död"-teorin är felaktig. Tänk om "spring som fan"-teorin är riktig. VA?

Efva och Marimekko

Idag jag åkte jag och snälla, trevliga, glada arbetskamraten till stan för att köpa presenter till två arbetskamrater. En till en som slutar och en till en som fyllt 40. Efva Attling har gjort halsband med texten "Breathe" och "Inhale" vilket är väldigt roligt eftersom vi arbetar med typ luft. Nu var de halsbanden slut/för dyra så vi köpte andra grejer i stället. Hon har utvecklats - Efva. De första arbetena hon gjorde för Guldfynd eller nåt var både taffliga och fula. Nu är mycket fint även om jag inte är 100%-igt förtjust i smycken med enbart namnteckning.

Sen gick vi till Marimekko. De har så fina mönster. Jag har gummistövlar med röda blommor och en vattenkanna med blå blomma. Tror att det ligger en helt oanvänd randig skjorta från 70-talet nånstans också. Jaja. Nu är frågan - blir man tossig och sömnlös av att somna i blommigt?

Frukost=lunch

Idag har jag börjat arbeta. Det går bra.

De äldre pojkarna tar hand om den yngste eftersom man har planeringsdagar på dagis. Det går inte lika bra ... P gick upp i morse och lämnade, enligt överenskommelse, hemmet. Meningen var att de stora skulle se till att den lille fick sig nåt till livs och hade nåt att göra tills det var dags att lämna honom hos P på jobbet på eftermiddagen. Nu var det bara det att de stora pojkarna sov vidare. Lillpojken fick ingen frukost förrän klockan 12.30. Tur de inte vaknade av att han brann eller satt fast i frysen i jakt på mat.

Vi får se hur det går i morgon.

Hjälpa/stjälpa

Den här trötta dagen har vi varit hemma hos konstnärsdamen. Vi kom dit strax efter 11. Med baguette, mozzarella och tomater. Hon tyckte att vi skulle köpa med oss patéer och franska ostar men när jag frågade henne om det var det hon ville äta så svarade hon att hon trodde att vi kanske ville ha sånt. Eh? Nej, tack.

I alla fall - P har satt upp gardinstänger i hela trean. Jag har i viss mån assisterat. Och rivit tyg som ska vara temporära gardiner. Vi hade inte riktigt räknat med att vara där till 19. Jag är så trött. Att det blev så sent har litegrann att göra med att P började med att köra en skruvmejsel nästan igenom höger pekfinger. Detta ledde till nånting som skulle kunnat bli en svimningsattack om han inte hade lagt sig och stirrat i taket en lång stund. Konstnärsdamen och jag skar tomater och mozzarella medan han repade sig. Nåja. Nu är vi hemma. Jobbet är utfört och alla mår bra.

I morgon börjar jag jobba. Känner mig sunt nollställd och hoppas att jag hinner gå igenom mailen och att jag känner mig glad och nöjd när jag kommer hem imorgon kväll. Glad och nöjd. Glad och nöjd. (Mantrat för morgondagen).

I skuggan

Picknicken igår var så väldigt trevlig och avslappnad och trevlig och ... trevlig. Många dök upp och solen sken och medhavda maten räckte och hela familjen var med - och stannade tills det var dags att dra hem. Det glädjer mig så att kunna umgås med ALLA. Samlat. Familjen och vännerna. Jag är en lycklig ost!

Efter ett antal timmar i skuggan under trädet kändes det som det var dags att bryta upp. Några hade redan lämnat oss men kvar var min bror med dotter, filmkompisen och villaägarna. Vi åkte hem till oss och åt improviserad salladsmiddag. De överflödiga ölen från Ålandsfärjan kom väl till pass. Och vindunken. Och Apple Sourz till drinkar. Och Tobleronen från Grönan ...

Flexibilitet och att överraska sig själv är trevligt - det kändes som för 20 år sen att ta hem folk på det där sättet. Det var väldigt trevligt!

Fika

Idag var jag och treåringen hemma hos pappa och fikade på eftermiddagen. Jag hade med mig två enorma muffins. Den ena med smak av citron och kardemumma, den andra med smak av choklad och arrakspäron. Jag hade med egen tepåse också. Det var trevligt. I ordningen pappa, te, muffins. (Jag kom hem med trekvarts muffins. Storpojkarna delade girigt på dem.)

Treåringen vägrade vagn på väg till sin morfar och tog sin springcykel som väcker uppmärksamhet vartän han drar fram. Det gick bra = han orkade hela vägen - fram och tillbaka.

I övrigt har dagen präglats av den leksaks-Trabant kompisen köpte i Berlin. Det är en uppskattad, ljusblå kombibil. En dra-bakåt-bil som är minst lika bra som en västbil!

Mantra

Mitt mantra just nu är "Sol, sol, sol" - jag vill verkligen att det ska bli picknick av i morgon. Det vore så trevligt! Bättre än att träffas hemma eftersom man ska vara så mycket värdinna då. I och med att jag önskat och skrivit om det så kommer det såklart bli regn och lördagen kommer att sega sig fram på ett ovanligt händelselöst vis.

Did I ever mention that I'm extremely superstitious?

Spelidé

I morse vaknade jag med en spelidé - ett matematikspel för barn. Pusselbitar med olika antal små hål för räknepinnar. Det går ut på att samla pinnar, sätta dem i hålen och räkna ihop med andra pusselbitar. Tärning.

Jag är ingen spelkonstruktör så jag har kanske börjat i fel ände? Tänker på detaljer som färg på räknepinnarna istället för själva spelandet. Det måste finnas ett moment där man får pusselbitarna med olika många hål. En där man får pinnarna och en där man räknar.

Okej -
Man börjar med de hålade pusselbitarna. Man får ett antal - 6? 8? - med hjälp av tärningen.
Sen samlar man räknepinnar.
Sen ...
Sen ...
Vad fan, jag tror man kan göra nåt av det här! Men jag kan inte komma på hur. Alga/TicTac/Kärnan - here we come. Ska bara fundera lite till.

Jag har haft en barnbok på gång i två år. Den har jag inte heller kommit vidare med :)

Balkongbestyr

Det regnar.

Det har regnat hela jävla sommaren. Om tre dagar börjar jag jobba. Semestern har trots allt varit bra! Men balkongen ...

Själva balkongglaset är jätteskitigt eftersom ösregnet för två dagar sen var så kraftigt att jorden i balkonglådorna studsade iväg. Ut mot nya äventyr. Att det ens hade möjlighet att studsa ut beror på att sommarens oändliga regnande gjorde att penséerna stilla ruttnade i lådorna. Det i sin tur har i och för sig främjat luktärtorna som var det enda som uppskattade total blötläggning. Nu väntar jag på att astrarna ska blomma. Det sista jag gjorde igår var att vattna dem. Det gör jag varje kväll. I morse när jag vaknande vattnades de ymnigt igen. Av naturen.

Hur går det med picknicken nu då???

Glasnudlar ...

... har man ju hört talas om, men glasbit i sushi var en ny erfarenhet. Jag trodde det var en tand som rök, men det var alltså en glasbit. Ringde upp sushistället och berättade om det inträffade - de erbjöd pengarna tillbaka. Okej. Väninnemiddagen på Kungsholmen fortsatte. Utan vidare japanska inslag.

Det är trevligt att träffas! Prata barn, jobb, krämpor, olyckor och lyckor :)

På lördag blir det picknick! Tjoddelarihoo!

Dubbat

Just nu visas ett avsnitt av Snobben på Cartoon Network. Vilka urusla röster de använder! Jag har liksom aldrig tänkt "Om man ska dubba Snobben till svenska så borde Charlie/Kalleponken ha en lätt göteborgsk dialekt. Och det ska alla hans kompisar också ha. Om jag använder ett gäng unga halvanalfabeter som inte kan läsa innantill så blir det dessutom en billig produktion." Jag må vara konservativ lokalpatriot, men tacka vet jag stockholmska!!!

Egna stunder

Ibland när jag är ute och reser så inser jag att jag är helt ensam om vad jag gör. Jag kan sitta på ett plan och se en film eller ta en promenad i ett främmande land, jag delar inte upplevelsen med nån och kan på en gång sakna att göra det, samtidigt som jag njuter av det. Att göra vad som helst när som helst. En sån stund har jag just nu - den äldste och yngste sonen eftermiddagsslumrar. Mellanbarnet är hos sin pappa. P spelar golf.

Det är nu jag skulle kunna sätta mig i en garberob och röka cigarr eller bada i standardmjölk eller spela in en kassett där jag sjunger hårdrock eller tugga 3 paket Hubba Bubba samtidigt eller ... nåt annat jag vanligtvis inte gör. Det känns liksom lite hemligt. Så kan det kännas i en lounge på en flygplats också. När jag delar upplevelsen bara med mig själv. När det jag gör blir en alldeles egen referens. Antar att jag gillar den här sortens ensamhet eftersom jag så sällan är själv.

Vid närmare eftertanke är jag ju inte särskilt ensam nu heller. Med barn som sover här och där. De skulle nog undra hur det stod till om jag rökte cigarr i garderoben. Framför allt skulle de båda vakna av minsta lilla Hubba Bubba-lukt. Och bli sura om jag inte bjöd dem. De har ett väl utvecklat luktsinne vad gäller snask. Jag tror att jag städar lite. Eller nåt annat som förväntas mig. Laga lite mat, kanske?

Upp i ottan, sent i säng ...

Man måste gå upp vid 6-tiden för att komma med Silja Europa till Åland klockan 8. Och det var ju till den båten vi hade beställt biljett så det var bara att stiga upp så där jävla tidigt. En gång i tiden var jag brevbärare. Hur orkade jag??? Anyway - det soliga vädret från igår hade gömt sig bakom dimma. Oroväckande. Jag hade sett en dag på soldäck framför mig. Det var dock ett extremt vackert Stockholm i uppvaknande vi åkte genom med 76an. Nordiska museet med osynlig topp. Och sen fick båten tuta sig genom skärgården till ungefär 9 när solens strålar nådde oss.

Vi har spelat, solat och ätit. Och bytt båt. Silja Festival är en liten båt. 15-åringen tyckte den var trevligare. "Renare". Kanske var det så. Men skönhetssalongen på Europa-färjan var större. Jag fick pedikyr! Nu har jag mjuka fötter med målade naglar. Jag njöt hela tiden!

Kom hem med onödiga produkter - 24 öl? Vi dricker aldrig öl. Det är inte tillräckligt GI ;) Champagne. Trevligt att ha hemma, tänkte jag. Apple Sourz till fläderdrinkarna. Och en halv liter gin. Mest för flaskans storleks skull. Bra till saft. Nästa år. Och en påse Marianne. Vi som vann 2,5 kilo Toblerone igår på Grönan. Jaja.

På det hela taget en bra dag. Väldigt trevligt att umgås med bara de stora pojkarna! Och förre mannen med familj har umgåtts med yngste sonen hela dagen. Det har gått så bra! Han sover över också! Yeah! P och jag var och åt sen middag i Gamla Stan. Tänk att en maträtt kostar 100:- mer på Västerlånggatan än några parallellgator ner.

Nu ska jag umgås mera med min man!

Hela familjen

Jag trivs bäst när vi är hela familjen. Alla fem tillsammans.

I morgon börjar P arbeta igen. Usch och fy! Vi andra går på Grönan. Det ska tydligen vara fint väder. P, med yngste sonen i barnstol på cykeln, och jag tog en tur på Djurgården idag på eftermiddagen. Härligt värre (som man sa på 50-talet???).

Har börjat fundera på om man kanske skulle ha en picknick nånstans nästa lördag. Det är så lätt att ordna eftersom det mest hänger på folks ledighet. Alla tar med det de behöver och sen är det inte så mycket mer. Nu är frågan vilket som skulle vara lättast - Djurgården eller på Ps pappas tomt. Fast det ligger åt helsefyr.

Tretton timmars sömn!

Det var väl det jag behövde - sova. Tretton timmar! När jag vaknande hade jag en dröm färsk i minnet - vi hade köpt sommarstuga. Ett gammalt hus. Inrett med saker från 40-talet och framåt. Böcker i massor. Fiffiga bokhyllor och massor av intressanta lådor att titta och fynda i. Och allt var vårt! Ibland förundras jag verkligen över den nattliga förmågan att hitta på saker. Hur hjärnan arbetar på ett fantastiskt kreativt sätt. De där bokhyllelösningarna skulle man nästan kunna patentera :)

Det fanns en liten pool också. Alla tre barnen kunde simma i den. Den yngste undervattenssimmade, precis som de stora. Som sälar (var jag just på Kolmården???)

Jaja. Det var trevligt att vakna i alla fall. Utsövd. Antar att jag laddar för Ålandstrippen. Båten går klockan 8 på tisdagsmorgonen. Ska bli spännande att se om vi kommer upp i tid alla tre. Det är ju bara jag och de stora pojkarna som åker - den yngste passas av exmannen som är hemma med sin dotter. Perfekt! (P börjar jobba i morgon.)

Idag skulle jag vilja ta cyklarna på båten till Djurgården. Till 17 ska vi vara hemma för att se bortamatchen mellan Örebro och Bajen på TV. Får väl se om vi kommer iväg. Det är rätt segt här hemma. TV-spel och så. Men det kan väl få vara så sista dagen på semestern - för P? Själv har jag ju en vecka till!!!

Bada kanske?

Idag har det varit en låång dag. Den yngste familjemedlemmen vaknade 8.30 och låg och vred sig mellan P och mig till 9 när jag gick upp. Vi åt frukost. Jag läste DN. Konstaterade att Prideparaden skulle starta 14 vilket betydde att vi skulle behöva stå nånstans vid Gamla Stan 15. Då hade jag en massa tid att träffa amerikanska väninnan!!! (Hon kommer från Sverige, men bor sen en tid i USA. Vi har arbetat på samma ställe ...) Pratade med henne på telefon en stund och sen bestämde vi att vi skulle äta lunch tillsammans. Möttes på Slussen och gick till Tabac på Kornhamnstorg. Paj och rosévin. Tjohoo.

Innan jag träffade den amerikanska väninnan hann jag in på Euro Sko vid Slussen. Köpte jättefina Vagabondskor! GLAD!

Efter trevlig lunch promenerade vi i sakta mak mot Skeppsbron dit P kom med barnet bak på cykeln. Sen var det parad. En del blir jag glad över, annat generad. Halvnakna mänskor, både män och kvinnor, kan bli för mycket. När man inte känner dem, höll jag på at skriva, men jag vet inte om jag skulle tycka att det var så kul om mina kompisar och jag träffades utan kläder. HAHAHA. De stolta föräldrarna blir jag glad av!

Vi skildes åt och jag tog en promenad mot äldste sonen för sällskap hem. Stötte på en kompis vid Medis - har inte sett hennes dotter på evigheter, det var roligt att träffa dem! Kom hem till exmannen, som inte var hemma, nyttjade deras toa och tog äldste sonen med mig hem. Vi handlade och sen gick vi hemåt. Meningen var att vi skulle äta middag ihop alla fem här hemma, men han fick ett samtal på vägen och vände. Att chilla med polarna lockade mer än mammas goda kyckling. Ack ja. Nu är jag trött. Ska nog bada. I badkaret. Ska bara betala en räkning först.

Djur och natur

Kolmården är inte ett ställe att åka till om man tänkt sig en romantisk tur på tu man hand. Det är ett näste för barn och deras föräldrar. Hotellet är totalt anpassat för barn - med sån där liten pall som barn kan använda om de vill nå upp när de ska tvätta händerna eller som hjälp att klättra upp på toan. Förmodar att detta är totalt avtändande för paret i 22-årsåldern ...

För oss andra - föräldrar med småbarn - är Kolmården utmärkt! Jag tycker om giraffer! Och björnarna är så söta. De har så liten svans, som en stump bara. Och en säl skulle jag kunna tänka mig att ha. Om den var mycket liten och inte hade dålig andedräkt.

Vi var på rovfågelsshow. Häftigt! Delfinerna kunde däremot ha fått vila, tycker jag. Inte så imponerande uppvisning. Och en tjej med världens mest teatrala sätt att berätta om djuren. Konstig frilla hade hon också.

Det var mycket trevligt att umgås med brodern och hans familj också. Det skiljer bara ett år mellan deras dotter, 2,5 år, och vår yngste son, 3,5. De är SÅ söta ihop!

Kom hem igår kväll. Åkte på middag hos kompisarna med nya huset ganska på en gång. Mellansonen tog hand om den yngste. P och jag promenerade till busshållplatsen i den fuktiga sommarnatten som har en lukt man som småbarnsförälder nästan har glömt. Underbar doft!

Utflykter

IKEA ... Tar på krafterna även om man kommer därifrån med mycket liten påse. Förpackningsklämmor och litet palmträd. Kunde inte komma överens om påslakan. Jag tror jag ska köpa nån annanstans.

I morgon är det Kolmården. Det ser jag fram emot! Vi ska sova över natten också. Har köpt en melon att ta med. Inte för att vi behöver den när vi sover, utan som del av lunchmatsäck i morgon.

Har rakat benen och under armarna också. Inte för att jag tror att girafferna bryr sig - de ser nog inte ens - men man vill ju inte att små djur förirrar sig i djungeln eller att lejonen ser mig som ett hot. Äh, riktigt så illa var det kanske ändå inte ... Men nån tipsade om att man skulle ha badkläder med sig eftersom det finns ett bad i närheten. På området till och med?

I nästa vecka hoppas jag på barnvaktshjälp en dag med yngste sonen så kan jag åka till Åland med de stora. P börjar jobba på måndag. Stackarn.