Det korrupta

Okej. Jag måste nästan börja med att beräta om rånen här. De dagliga historierna som människor i min omedelbara närhet (kan man säga så om kolleger utan att det låter som de är släktingar???) berättar. En kollega blev av med sin mobiltelefon när han talade i den. hans första tanke var "Men ... Jag hann ju inte ens säga hej då". Sen blev han visst chockad. Och glad för att han hade livet i behåll, typ.

Sen är det det äldre professorsparet som blivit rånade två och en halv gång på tre dagar. Först lurades/rånades de av taxichauffören på väg från flygplatsen. "Det kostar 400 pengar" säger chaffisen och stirrar stint på dem. De ger summan till chauffören som, likt en trollkarl, plötsligt håler upp fyra tior och argt snäser "Inte förti - utan FYRAHUNDRA" Paret tittar förundrat på varandra och ger ytterligare 400. Så där kan det visst fortsäta i all oändlighet. Helt sjukt. Just det här paret blev av med 800. Vi betalade runt 60 pengar för samma resa.

(En peng - argentinsk pesetas - är 1,70 SEK)

Samma professorspar rånades på sin kamera som var värd 500.000 SEK. Ja. Just det. Så mycket. En Hasselbladare. Borta. Då hände följande - En man går nära mannen i paret. Plötsligt ser frun att hennes man har vita prickar på sin kavaj. Hon börjar dutta bort dem. Då kommer en hjälpsam dam till undsättning. Snart därpå kommer ett par yngre mär som gladeligen hjälper till med sanering av prickar. De lyckas krångla av mannen hans väska för att bättre komma åt fläckarna. När väskan är av tar de den och springer mot en bil som strax därefter försvinner från platsen i ilfart. Ingen pensionär hinner följer efter. Förmodligen ingen annan heller.

Det här paret tycker inte att vare sig Buenos Aires, Argentina eller Sydamerika är särskilt trevligt längre.

Så långt andras berättelser. Jag hoppas att jag slipper berätta nåt liknande själv. Men ...

Idag gick jag och en kollega för att köpa citroner respektive argentinsk landslagströja. När inköpen var avklarade så gick vi hem. Ett kvarter från vårt hotell bevittnar vi hur en hel utslagen man som ligger på marken och "sover" vittjas på alla sina pengar (= inte mycket) av en tonåring i uteliggarsituation. Förfärligt! Vi tittade på varandra. Och skakade på huvudet. Vi såg oss omkring och mötte andras blickar och skakade på våra huvuden. Men ingen gjorde nåt. För vad kunde vi gjort? Skrikit POLIZIA? Tror inte det hade hjälpt. Jag var alldeles uppskakad efteråt.

Särskilt på kvällarna ser man också många leta igenom sina ihopsamlade skräppåsar. De letar efter plast att panta.

Buenos Aires är annorlunda.

Blä!

Men - till sist måste jag berätta om det som hände precis nyss.

Vi har just käkat middag på en lokal restaurang. Mycket trevligt, mycket gott. När ett av sällskapen lämnade restaurangen så kom en yngre kvinna fram till en av männen i vårt sällskapet och lämnade sitt visitkort. Det är ju sånt som inte händer ... Det tog 10 minuter så hade han ringt upp henne. Det är ju också sånt som inte händer ... Det verkar som de ska ses i morgon. Ho-ho. Får se vad som händer sen.