Jag och språken

Häromdagen följde jag en länk från Facebook till Youtube. Jag satt på tvärbanan och var hemma mycket snabbare än jag trodde jag skulle vara. Så gick jag av och fortsatte titta "i farten". Det var först när jag börjat gå och oljudet av promenaden gjorde att jag inte hörde så bra, som jag insåg att det inte var textat. Innan hade jag inte ens reflekterat över det. Det känns ju bra! Jag förstår engelska.

Igår var jag på bio och såg den franska filmen Polis som handlar om poliser i Paris som tar hand om barn som far illa. En alldeles utmärkt film som gav mig många saker att fundera över. Jag kan verkligen inte annat än rekommendera den!

Hur som helst - filmen var på franska. Trodde en kort stund att jag kunde franska flytande - ända till jag kom på att filmen ju såklart hade text. Ack ja.

Idag talade jag tyska med P. En alldeles självklar tyska. För mig, visade det sig. Han fattade inte ett ord av vad jag sa. Typ.

Det är inte så lätt att ensam vara språkbegåvad.

Faktiskt.