Bläddrade snabbt förbi de allvarliga sidorna - krig och den där knasige Khadaffi orkar jag inte med. Tänker själviskt att det vore mycket, mycket tråkigt om de börjar skicka missiler mot till exempel Bryssel.
Läser i stället om Kleerup. Och undrar hur det är att vara en person med så mycket på en gång. Jag får liten ångest av att läsa om honom. ADHD och knark och skilsmässa med pyttebarn. Och skapandet? Han är en sån som trasslar till det, känns det som. Självdestruktiv. Många såna som får stor plats i tidningarna just nu - Persbrandt och Ola Rapace och Kleerup. Tänk att ha dem hemma i soffan? Opålitliga. Inte minst för sig själva. Kanske. Jag känner dem ju inte ...
Barnboksförfattare nästa. En för mig okänd som bor med Stefan Sundström på Rindö. Lockar mig inte. Två älskade - Jan Lööf och Pija Lindenbaum.
Carl Jan Granquist fyller 65. Jahaja.
Så ett bröllopsfoto som får en att undra. Ett par står på ett skrotupplag? Med röda ballonger. Jättefin bild. Så tackar de alla gästerna för att de deltagit på mustaschfesten. Undrar vad det var ... Man skulle velat vara med!
Inte mycket viktiga nyheter jag har lagt på minnet. Men det är väl som sånt som gör ont - man glömmer det tråkiga.
Nu drar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar