Hantering

Har suttit på nervöst möte idag. Chefens chef ville dock väl "Min största oro är att du ska ta det här personligt." Men det gör jag inte. Jag vet att vi jobbar i grupp. Jag vet att det mesta alltid går att förbättra. Det skrämmer mig inte det minsta.

Det som däremot gör mig orolig är folks beteende på möte. När de som borde ta ansvar, stötta och prata tittar ut genom fönstret som vore de på buss. Glo bortåt. Däråt. Där nåt annat, mer intressant, kanske kan dyka upp. När det är viktigare att se avmätt ut än att delta. Hur kommer det sig? Varför vara med på mötet?

Undrar också sen när det är okej för en chef att inte hjälpa, lyfta, sina underställda, utan istället trycka ner och förminska.

Nåja. Snart ska nog detta straffa sig. Då ska jag skratta!

/ont ska med ont fördrivas!