För det första är alla bästa kollegerna sjuka. Jag har varit väldigt tyst idag. Utom på lunchen då jag fick vädra idéer.
Så här är det. Jag har en kollega som är svårsamarbetad. Har en annan kollega vars enda mål just nu är att sätta den här svårsamarbetade i skiten. Inget vidare mål. Men kanske välbehövligt.
Det är bara det att jag inte klarar av att inte samarbeta. Det som har funkat så bra med lilla kollegan funkar väldigt, väldigt dåligt med snobbkollegan som helst arbetar själv. Kan själv, kan själv. Och om man kommer med idéer så trampar man på tårna. Kommunikationen är usel. Jag mår dåligt och vill gråta.
Men jag har pratat med hennes chef idag. Om eventuella lösningar. Vi får väl se vad som händer ... Det är lite synd att chefen fattar vad jag talar om. Men mest synd är det att snobben aldrig skulle lyssna på sin chef eftersom han är "så ung" (och dum i hennes ögon).
Herregud? Jag vill sitta i eget rum, stänga dörren och grina.
De dumma djävla puckona runt om.
Och yngste sonen, som skulle träna idag, blev hemma eftersom kompisarna inte ville träna. De vill sluta. Jag hoppas att sonen inte smittas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar