Nej, jag har inte blivit uppfångad av ufon eller läst Askungen, jag har bara varit på fest i förorten. Kalla mig gärna snobbig.
40-årsfest i en skolmatsal och Eldorado-vatten på borden. Förnedrande tal. Åt alla håll. Det skapade en något negativ stämning, kan man säga. Inte så folk ville slåss, men det blev liksom lite obekvämt.
Men de sjöng väldigt vackert för födelsedagsbarnet. Om man räknar bort de där gräsliga grejerna som fanns i sånghäftet. Don't like.
Min bordsgranne var dock trevlig. Han kom från samma lilla ändå mer förort som jag. Kanske har jag bara komplex? Har tagit mig från den där byn och nu vill jag liksom inte kännas vid det trånga, ångestladdade livet 30 minuter från mitt nuvarande liv. Kan säga att bordsgrannens berättelse om sin bror (parallellklasskamrat till mig. Ingen jag kände eller umgicks med) inte förvånade mig. Han är alkis. Bor kvar i byn. Surprise! Not. Så bordsgrannen ägnar sig åt annat än sin försupne broder, fiske t ex. 16 kilos gäddor. 60 kilos hälleflundror. I Kanada.
P musicerade och hade det trevligt. Jag tittade på. Jag älskar min man!
I morse vaknade vi utan sonen mellan oss. Han var hos sin morbror med familj. P och jag tog en lång, snabb, skön promenad på förmiddagen. NU är det vår!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar