Det är inte jag som har svårt att andas - det är P. Det visar sig att han får panik över tanken att åka till Paris. Inte visste väl jag det. Han har ju inget sagt. Pressen att träffa olika släktingar blir för mycket för honom. Så tråkigt! Hade jag vetat det hade jag inte fantiserat om vårt besök där.
När kommer vi då iväg till Paris nästa gång? Ja, jag ska ju dit i alla fall - med jobbet - men det är inte riktigt samma grej.
onsdag 30 april 2008
tisdag 29 april 2008
En helt vanlig helg i mitten av maj
Kan inte sluta tänka på hur besviken jag blev av att min man inte ville åka bort några dagar.
Men vad är väl kvarteren kring Operan, Champs Elysée, världens bästa muséer, Eiffeltornet, Disney Paris, små trevliga caféer och bra restauranger jämfört med det vi har hemma? Vem vet - det kanske är nåt roligt på TV den där helgen. Eller nån väldigt viktig fotbollsmatch. Nånstans. Med vilket lag som helst. Eller så kanske bilen måste tvättas. Eller så kanske vi tar en tur till en närliggande stormarknad och handlar i våra stora, röda ICA-påsar. Eller så har vi eventuellt fått vår nya dator som vi kan sätta oss framför. Där kan vi ju titta på världen.
Oj, vad svårt det blev att andas.
Jaja. en annan gång. Kanske? Om jag inte slutar föreslå och lägger mig ner och dör.
Men vad är väl kvarteren kring Operan, Champs Elysée, världens bästa muséer, Eiffeltornet, Disney Paris, små trevliga caféer och bra restauranger jämfört med det vi har hemma? Vem vet - det kanske är nåt roligt på TV den där helgen. Eller nån väldigt viktig fotbollsmatch. Nånstans. Med vilket lag som helst. Eller så kanske bilen måste tvättas. Eller så kanske vi tar en tur till en närliggande stormarknad och handlar i våra stora, röda ICA-påsar. Eller så har vi eventuellt fått vår nya dator som vi kan sätta oss framför. Där kan vi ju titta på världen.
Oj, vad svårt det blev att andas.
Jaja. en annan gång. Kanske? Om jag inte slutar föreslå och lägger mig ner och dör.
Persiskt
Jag har en arbetskamrat som kommer från Iran. Han är väldigt, väldigt snäll. Han är också väldigt, väldigt kort, liten, petit. Precis som hans fru som kom och hämtade honom idag efter jobbet. Hon är också pytteliten. Två små människor tillsammans. De skulle kunna klämma in en hel familj, om de haft nån, i en sån där liten Smartbil. Men nu har de en typ Ford Escort som de knappt når över ratten på. Undrar om de har såna där barnkuddar i framsätet?
Vi var och åt persiskt med jobbet igår. Först spelade vi bowling (har träningsverk i vänster skinka) sen ick vi till Hatam och åt. Persisk mat är ganska smaklös. Den grillade laxen var god, å andra sidan smakade det som vilken grillad lax som helst.
Tacka vet jag libanesiskt! Många smaker och konsistenser.
Fast jag fattar inte att min kollega och hans fru kan vara så små när man fick så satans mycket mat i omgångar när man åt. Fast de äter mycket sushi hemma hos honom, har han berättat. Japaner är ju också små (?)
Vi var och åt persiskt med jobbet igår. Först spelade vi bowling (har träningsverk i vänster skinka) sen ick vi till Hatam och åt. Persisk mat är ganska smaklös. Den grillade laxen var god, å andra sidan smakade det som vilken grillad lax som helst.
Tacka vet jag libanesiskt! Många smaker och konsistenser.
Fast jag fattar inte att min kollega och hans fru kan vara så små när man fick så satans mycket mat i omgångar när man åt. Fast de äter mycket sushi hemma hos honom, har han berättat. Japaner är ju också små (?)
söndag 27 april 2008
Stress
Saker som stressar mig just nu:
- Vill åka till Paris men vet inte om P har lust. Han säger inget och jag har frågat så många gånger att jag snart lessnar.
- Italienresan i sommar.
- Att jag inte pensionssparar privat.
- Att jag umgås för lite med mellansonen.
- Att en jobbgrej är försenad vilket i allra högsta grad påverkar en mässa jag är ansvarig för.
- Att jag inte har förberett ett internt jobbmöte som äger rum i morgon. Och att jag VET att ingen annan har gjort det heller. Först tjatar vi om att ha det här mötet och sen när det väl blir av så är ingen engagerad.
- Att jag inte vet hur jag ska få till en fredag- eller lördagkväll hemma själv. För om jag inte är med när P är nån annanstans (hos sina föräldrar) så kommer de undra om nåt är galet mellan mig och P eller om jag inte gillar dem. Dessutom är jag inte säker på att jag vill vara hemma själv på natten. Det är mest en hel dag hemma jag behöver. Såsa runt och göra sånt som faller mig in. Utan att vara sjuk. Och jag vet att om jag är ledig en sketen tisdag så kommer jag inte kunna ta det lugnt. Då kommer jag åka till stan och boka in 12 aktiviteter och komma hem utmattad.
- Att jag har kompisar som jag inte har tid att träffa.
- Att jag är rädd för att prata med en ekonomiskt sinnad person om min enskilda firma. Jag tror inte att jag kommer fatta vad han/hon pratar om och jag är rädd att bli lurad.
- Att jag inte kan köra bil och därför måste be P om att köra mig till Zätas handelsträdgård för att få hem en ny syrén och andra balkongväxter. P är inte road och det är tråkigt tycker jag.
- Att jag skulle vilja få tid med P att spela golf. Eller i alla fall slå på nån range.
- Att jag skulle vilja träna men då slösar jag bort ensamtid som jag vill göra annat på. Typ sånt som är raka motsatsen till att träna - träffa kompisar och dricka vin och fika.
- Att det är så svårt att få barnvakt.
- Att en annan grej på jobbet som kräver deltagande från 150 personer kommer gå åt skogen eftersom bara en tredjedel har anmält sig hittills.
- Att folk på arbetet grälar.
- Att jag har en chef som är misslyckad. Både som chef och människa. OJ!
- Att jag inte vet om jag ska skicka presenter till amerikasonens familj eftersom han inte hör av sig och berättar om eller vad som ska skickas.
- Att det står en liten barngungstol från sekelskiftet i klädkammaren som borde renoveras och jag vet inte var jag ska vända mig. Som den står nu så kommer den garanterat gå sönder ändå mer.
- Att vi har en massa hål i vardagsrumsväggarna och en massa tavlor på golvet och borde måla om innan vi gör nya hål till tavlorna.
- Att ett hjul på yngste sonens Blixtenbil oåterkalleligen har ramlat av.
- Att det kommer bli trångt som satan när äldste sonen kommer hem. Både här och hos hans pappa. Jag vill inte att de äldsta barenen ska känna att de inte vill komma samtidigt bara för att de måste dela rum då. Jag vill ha båda hos mig. Alltid.
- Att yngste sonen slog i huvudet och fick en komiskt stor bula i pannan och sen klagade på att det killade på knäna och trodde att han hade feber.
- Att P och jag aldrig tar oss tid att göra saker på tu man hand. Utom fotboll. Då pratar man inte. Då vrålar man. Tack och lov inte åt varandra.
- Att jag undrar om jag vill jobba på nuvarande arbetsplatsen jämt. Eller om jag skulle våga dra därifrån efter att ha sagt några sanningens ord till rätt personer. Och sen satsa på enskilda firmans verksamhet och ha ett (annat) hjärndött arbete vid sidan om. Sluta tidigt varje dag och åka till Naturhistoriska och Moderna och Nationalmuseum med yngste sonen. Träna klockan 10 på förmiddagen och promenera och cykla hela dagarna. Äta lunch på nyttiga ställen med alla människor jag aldrig hinner träffa annars och resa bort med P.
Nu fick jag ont i huvudet.
- Vill åka till Paris men vet inte om P har lust. Han säger inget och jag har frågat så många gånger att jag snart lessnar.
- Italienresan i sommar.
- Att jag inte pensionssparar privat.
- Att jag umgås för lite med mellansonen.
- Att en jobbgrej är försenad vilket i allra högsta grad påverkar en mässa jag är ansvarig för.
- Att jag inte har förberett ett internt jobbmöte som äger rum i morgon. Och att jag VET att ingen annan har gjort det heller. Först tjatar vi om att ha det här mötet och sen när det väl blir av så är ingen engagerad.
- Att jag inte vet hur jag ska få till en fredag- eller lördagkväll hemma själv. För om jag inte är med när P är nån annanstans (hos sina föräldrar) så kommer de undra om nåt är galet mellan mig och P eller om jag inte gillar dem. Dessutom är jag inte säker på att jag vill vara hemma själv på natten. Det är mest en hel dag hemma jag behöver. Såsa runt och göra sånt som faller mig in. Utan att vara sjuk. Och jag vet att om jag är ledig en sketen tisdag så kommer jag inte kunna ta det lugnt. Då kommer jag åka till stan och boka in 12 aktiviteter och komma hem utmattad.
- Att jag har kompisar som jag inte har tid att träffa.
- Att jag är rädd för att prata med en ekonomiskt sinnad person om min enskilda firma. Jag tror inte att jag kommer fatta vad han/hon pratar om och jag är rädd att bli lurad.
- Att jag inte kan köra bil och därför måste be P om att köra mig till Zätas handelsträdgård för att få hem en ny syrén och andra balkongväxter. P är inte road och det är tråkigt tycker jag.
- Att jag skulle vilja få tid med P att spela golf. Eller i alla fall slå på nån range.
- Att jag skulle vilja träna men då slösar jag bort ensamtid som jag vill göra annat på. Typ sånt som är raka motsatsen till att träna - träffa kompisar och dricka vin och fika.
- Att det är så svårt att få barnvakt.
- Att en annan grej på jobbet som kräver deltagande från 150 personer kommer gå åt skogen eftersom bara en tredjedel har anmält sig hittills.
- Att folk på arbetet grälar.
- Att jag har en chef som är misslyckad. Både som chef och människa. OJ!
- Att jag inte vet om jag ska skicka presenter till amerikasonens familj eftersom han inte hör av sig och berättar om eller vad som ska skickas.
- Att det står en liten barngungstol från sekelskiftet i klädkammaren som borde renoveras och jag vet inte var jag ska vända mig. Som den står nu så kommer den garanterat gå sönder ändå mer.
- Att vi har en massa hål i vardagsrumsväggarna och en massa tavlor på golvet och borde måla om innan vi gör nya hål till tavlorna.
- Att ett hjul på yngste sonens Blixtenbil oåterkalleligen har ramlat av.
- Att det kommer bli trångt som satan när äldste sonen kommer hem. Både här och hos hans pappa. Jag vill inte att de äldsta barenen ska känna att de inte vill komma samtidigt bara för att de måste dela rum då. Jag vill ha båda hos mig. Alltid.
- Att yngste sonen slog i huvudet och fick en komiskt stor bula i pannan och sen klagade på att det killade på knäna och trodde att han hade feber.
- Att P och jag aldrig tar oss tid att göra saker på tu man hand. Utom fotboll. Då pratar man inte. Då vrålar man. Tack och lov inte åt varandra.
- Att jag undrar om jag vill jobba på nuvarande arbetsplatsen jämt. Eller om jag skulle våga dra därifrån efter att ha sagt några sanningens ord till rätt personer. Och sen satsa på enskilda firmans verksamhet och ha ett (annat) hjärndött arbete vid sidan om. Sluta tidigt varje dag och åka till Naturhistoriska och Moderna och Nationalmuseum med yngste sonen. Träna klockan 10 på förmiddagen och promenera och cykla hela dagarna. Äta lunch på nyttiga ställen med alla människor jag aldrig hinner träffa annars och resa bort med P.
Nu fick jag ont i huvudet.
Bokstavsvimmel
Har umgåtts med ett barn som har noll koll på konsekvenser i några dagar. Han är 8 år. Bor i annat land men är här i Sverige i några veckor.
Jag har blivit nervös av honom. Alltså stressad på ett ytterst irriterande vis. Man vet aldrig om - jo förresten man vet ATT, men aldrig när nåt ska hända. En olycka av nåt slag. Att han själv gör illa sig eller att han av misstag gör nån annan illa. Eller att nåt går sönder. För att det liksom inte går in att en handling kan leda till nåt oönskat.
Det är ju på sätt och vis bra att träffa människor som är på det här sättet, eftersom jag inser hur lyckligt lottad jag är som har tre lugna gossar till söner. Å andra sidan är det, som sagt, väldigt enerverande. Vi ska dessutom ha den här unge mannen här hemma till helgen. I två nätter. Jag bävar för det. Och är förtvivlad för att det känns jobbigt. Den lilla, osäkra pojken som gör precis allt fel.
Jag tror att han har för mycket av A, D, H och D och för lite av V, E, T och T. Och jag är en hemsk tant som är rädd för att inte kunna behärska mig.
Jag har blivit nervös av honom. Alltså stressad på ett ytterst irriterande vis. Man vet aldrig om - jo förresten man vet ATT, men aldrig när nåt ska hända. En olycka av nåt slag. Att han själv gör illa sig eller att han av misstag gör nån annan illa. Eller att nåt går sönder. För att det liksom inte går in att en handling kan leda till nåt oönskat.
Det är ju på sätt och vis bra att träffa människor som är på det här sättet, eftersom jag inser hur lyckligt lottad jag är som har tre lugna gossar till söner. Å andra sidan är det, som sagt, väldigt enerverande. Vi ska dessutom ha den här unge mannen här hemma till helgen. I två nätter. Jag bävar för det. Och är förtvivlad för att det känns jobbigt. Den lilla, osäkra pojken som gör precis allt fel.
Jag tror att han har för mycket av A, D, H och D och för lite av V, E, T och T. Och jag är en hemsk tant som är rädd för att inte kunna behärska mig.
lördag 26 april 2008
Aktiviteter
Hela veckan har varit galet aktiv. Och än är det inte slut ...
Fotboll mot Elfsborg (0-0) en dag, kalas hos svärmor för 12-årigt, franskt barn en dag, igår var det Vinordic och sen middag med kompisar och idag kommer mamma och hämtar mig för besök i Gustavsberg. Senare idag ska vi till svärfar där franska kusinerna finns.
Amerikasonen har varit på prom (wow) och fått sommarjobb på IT-avdelningen på mitt arbete. Det är bra! Jättebra!
Nu måste jag duscha innan mamsen kommer!
Fotboll mot Elfsborg (0-0) en dag, kalas hos svärmor för 12-årigt, franskt barn en dag, igår var det Vinordic och sen middag med kompisar och idag kommer mamma och hämtar mig för besök i Gustavsberg. Senare idag ska vi till svärfar där franska kusinerna finns.
Amerikasonen har varit på prom (wow) och fått sommarjobb på IT-avdelningen på mitt arbete. Det är bra! Jättebra!
Nu måste jag duscha innan mamsen kommer!
tisdag 22 april 2008
A House with rooms
Jag fattar att inte att jag inte har tittat på serien House alltid. Jag är nybörjare och glad för det. Nybörjare = ett halvår ungefär.
Andra läkarserier lockar mig inte alls.
Nu har Ugly Betty börjat också. Får se hur länge jag orkar se det. P har lagt ner, verkar det som. Eller också var han bara flitigare än jag när han prioriterade deklarationen framför TV-tittande :b
Andra läkarserier lockar mig inte alls.
Nu har Ugly Betty börjat också. Får se hur länge jag orkar se det. P har lagt ner, verkar det som. Eller också var han bara flitigare än jag när han prioriterade deklarationen framför TV-tittande :b
Ut ur garderoben
Nu har årstiden kommit då bussen fylls av garderobslukt. De nyuttagna vårkläderna luktar av andra gamla kläder. Blandade känslor för detta.
söndag 20 april 2008
Besök i annan värld
Nej, jag har inte blivit uppfångad av ufon eller läst Askungen, jag har bara varit på fest i förorten. Kalla mig gärna snobbig.
40-årsfest i en skolmatsal och Eldorado-vatten på borden. Förnedrande tal. Åt alla håll. Det skapade en något negativ stämning, kan man säga. Inte så folk ville slåss, men det blev liksom lite obekvämt.
Men de sjöng väldigt vackert för födelsedagsbarnet. Om man räknar bort de där gräsliga grejerna som fanns i sånghäftet. Don't like.
Min bordsgranne var dock trevlig. Han kom från samma lilla ändå mer förort som jag. Kanske har jag bara komplex? Har tagit mig från den där byn och nu vill jag liksom inte kännas vid det trånga, ångestladdade livet 30 minuter från mitt nuvarande liv. Kan säga att bordsgrannens berättelse om sin bror (parallellklasskamrat till mig. Ingen jag kände eller umgicks med) inte förvånade mig. Han är alkis. Bor kvar i byn. Surprise! Not. Så bordsgrannen ägnar sig åt annat än sin försupne broder, fiske t ex. 16 kilos gäddor. 60 kilos hälleflundror. I Kanada.
P musicerade och hade det trevligt. Jag tittade på. Jag älskar min man!
I morse vaknade vi utan sonen mellan oss. Han var hos sin morbror med familj. P och jag tog en lång, snabb, skön promenad på förmiddagen. NU är det vår!
40-årsfest i en skolmatsal och Eldorado-vatten på borden. Förnedrande tal. Åt alla håll. Det skapade en något negativ stämning, kan man säga. Inte så folk ville slåss, men det blev liksom lite obekvämt.
Men de sjöng väldigt vackert för födelsedagsbarnet. Om man räknar bort de där gräsliga grejerna som fanns i sånghäftet. Don't like.
Min bordsgranne var dock trevlig. Han kom från samma lilla ändå mer förort som jag. Kanske har jag bara komplex? Har tagit mig från den där byn och nu vill jag liksom inte kännas vid det trånga, ångestladdade livet 30 minuter från mitt nuvarande liv. Kan säga att bordsgrannens berättelse om sin bror (parallellklasskamrat till mig. Ingen jag kände eller umgicks med) inte förvånade mig. Han är alkis. Bor kvar i byn. Surprise! Not. Så bordsgrannen ägnar sig åt annat än sin försupne broder, fiske t ex. 16 kilos gäddor. 60 kilos hälleflundror. I Kanada.
P musicerade och hade det trevligt. Jag tittade på. Jag älskar min man!
I morse vaknade vi utan sonen mellan oss. Han var hos sin morbror med familj. P och jag tog en lång, snabb, skön promenad på förmiddagen. NU är det vår!
lördag 19 april 2008
Sönderläst
Har just avslutat en bra bok - Brott av Karin Fossum. Jag gillar henne. Det är ofta mörka historier. Läste ut sista 10 sidorna i badkaret och för första gången hände det som aldrig hänt förut, jag tappade bokfan i vattnet. Inte hela men tillräckligt mycket för att sidorna kommer klibba ihop när de torkar. Så jag kommer slänga den nu. Vilken tur att jag kunde läsa de där sex sista sidorna trots att de bubblade av vatten ...
Är glad för att jag har kommit in i en sån där skön bokläsarfas igen. Det känns alltid bäst när det är lagom mycket. Jag ogillar när det känns som jag inte KAN läsa bara för att man har fullt (med problem) i livet eller att jag läser för att oavbrutet fylla (det tråkiga) livet med nån annans historier. Nu har jag ro i kroppen och läser till och från jobbet på bussen, tunnelbanan, pendeln eller flyget. Perfekt!
Är glad för att jag har kommit in i en sån där skön bokläsarfas igen. Det känns alltid bäst när det är lagom mycket. Jag ogillar när det känns som jag inte KAN läsa bara för att man har fullt (med problem) i livet eller att jag läser för att oavbrutet fylla (det tråkiga) livet med nån annans historier. Nu har jag ro i kroppen och läser till och från jobbet på bussen, tunnelbanan, pendeln eller flyget. Perfekt!
Läget bättre
Han är inte lika förtvivlad längre, sonen. Hoppet har återvänt och häxan därborta i USA har förhoppningsvis fattat att det inte är särkilt moget att ge sig på en tonåring som är öde i världen.
Jag har sovit dåligt i natt.
Jag har sovit dåligt i natt.
fredag 18 april 2008
400
Detta är mitt 400'ade inlägg.
Och det är sorgligt.
Mitt lilla älskade barn där, långt borta, mår piss.
Vad ska jag göra? Pappan ska ringa i morgon. Jag kommer bara grina.
Mitt hjärta far away - jag vill vara hos dig!
Och det är sorgligt.
Mitt lilla älskade barn där, långt borta, mår piss.
Vad ska jag göra? Pappan ska ringa i morgon. Jag kommer bara grina.
Mitt hjärta far away - jag vill vara hos dig!
onsdag 16 april 2008
Dönick!
Jo - den där offerten jag fick ner från 687.000 till 600.000 och som jag var så glad för ända tills VDn och ekonomidirektören sa att jag skulle få ner det ytterligare , till 525.000:-, är nu nere i 485.000. VDn kom och high fivade! Då blev jag glad.
Om jag får förutspå vad min chef kommer göra så ser det ut så här:
- Såg du senaste offerten, frågar jag.
-Ja. Jag lyckades också få ner en offert så mycket en gång. Men det är ju bara ett spel. Man ska inte tro att man är duktig bara för att man får ner en offert nästan 30%. Det är vanligt. I mitt förra liv när jag jobbade på 'BEEEEP' så fick jag ner nästan samtliga offerter minst 70%. Och att du high fivade med VDn är ju pinsamt. Han menade säkert inte så. Han satte nog upp ett stopp-tecken, liksom. Du kanske inte vet det, men har ju en sjukdom som gör att han fryser i vissa positioner. Nu var han förmodligen just på väg att ta upp telefonen för att ringa till mig och prata om nåt RIKTIGT viktigt och så fastnade handen i ett läga som du uppfattade HELT fel - High Five? Pfjuuutt. Nu måste jag genast skynda till honom och rätta till ditt genanta misstag.
Behöver jag säga att min chef behöver hjälp med självförtroendet? Behöver jag säga att hon är riktigt duktig på att trycka ner andra? Behöver jag säga att hon inte är mycket för att lyfta sin personal? Behöver jag säga att hon är en av de mest usla chefer jag har haft och att vi lider av att hon varje dag får göra misstag när hon övar i att vara chef? Jag önskar varje dag att nån ska headhunta henne för hennes himlande ögons skull.
Sjunk båt, sjunk!
Om jag får förutspå vad min chef kommer göra så ser det ut så här:
- Såg du senaste offerten, frågar jag.
-Ja. Jag lyckades också få ner en offert så mycket en gång. Men det är ju bara ett spel. Man ska inte tro att man är duktig bara för att man får ner en offert nästan 30%. Det är vanligt. I mitt förra liv när jag jobbade på 'BEEEEP' så fick jag ner nästan samtliga offerter minst 70%. Och att du high fivade med VDn är ju pinsamt. Han menade säkert inte så. Han satte nog upp ett stopp-tecken, liksom. Du kanske inte vet det, men har ju en sjukdom som gör att han fryser i vissa positioner. Nu var han förmodligen just på väg att ta upp telefonen för att ringa till mig och prata om nåt RIKTIGT viktigt och så fastnade handen i ett läga som du uppfattade HELT fel - High Five? Pfjuuutt. Nu måste jag genast skynda till honom och rätta till ditt genanta misstag.
Behöver jag säga att min chef behöver hjälp med självförtroendet? Behöver jag säga att hon är riktigt duktig på att trycka ner andra? Behöver jag säga att hon inte är mycket för att lyfta sin personal? Behöver jag säga att hon är en av de mest usla chefer jag har haft och att vi lider av att hon varje dag får göra misstag när hon övar i att vara chef? Jag önskar varje dag att nån ska headhunta henne för hennes himlande ögons skull.
Sjunk båt, sjunk!
Skärpning?
Har just packat, badat och sett på Top Model. I morgon åker jag till Tyskland. Utan guldkortet som tyvärr har slutat gälla. Snablarns! Hoppas ändå på frukost i SAS lounge. Jag har för mig att man får gå in med silverkort.
När jag kommer tillbaks till arbetet på måndag har vi flyttat en våning ner. Jag sätter en spänn på att jag kommer ta hissen till fel våningsplan ...
Har pratat med HR-chefen idag. Om hur man skulle kunna få oss som inte får ett skit trots att vi lägger ner själ och hjärta på arbetet, att känna oss motiverade när vi inte får pengar som bekräftelse. Hon är bra. HR-mänskan. Hon fick också klart för sig att vi kanske inte tycker att chefen är så bra. Jag kanske pratar för mycket. Men herregud - jag orkar inte gå omkring med mungiporna under skorna och ha ett hjärta som nästan slutat slå.
Nu ska jag gå in och lägga mig. Snusa lite på yngste sonen som somnade i vår säng också.
Auf wiedersehen! (Stavas det så?)
När jag kommer tillbaks till arbetet på måndag har vi flyttat en våning ner. Jag sätter en spänn på att jag kommer ta hissen till fel våningsplan ...
Har pratat med HR-chefen idag. Om hur man skulle kunna få oss som inte får ett skit trots att vi lägger ner själ och hjärta på arbetet, att känna oss motiverade när vi inte får pengar som bekräftelse. Hon är bra. HR-mänskan. Hon fick också klart för sig att vi kanske inte tycker att chefen är så bra. Jag kanske pratar för mycket. Men herregud - jag orkar inte gå omkring med mungiporna under skorna och ha ett hjärta som nästan slutat slå.
Nu ska jag gå in och lägga mig. Snusa lite på yngste sonen som somnade i vår säng också.
Auf wiedersehen! (Stavas det så?)
tisdag 15 april 2008
Motivation?
Lönesamtalet föregicks av gruppmöte där chefen gick igenom vilka parametrar som gäller under lönesamtalet. Jag uppfyller alla med råge. Det hjälper tyvärr inte. Min lön ligger fortfarande i toppskiktet fick jag sen veta på lönesamtalet. Och? Jo, det innebär att jag för tredje året inte kommer att få nån höjd lön. Nänä. Vill jag gå dit igen?
Vad chefen hela tiden hänvisar till är att vi alla sitter i samma båt och att hon minsann inte ens har haft utvecklingssamtal. Fast då säger jag att det faktiskt inte är vårt problem och att vi inte ska lägga energi på det. (Jag märkte nämligen att vår mest oroliga kollega genast började tjata om att chefens chef inte uppfyller kriterierna för att få högre lön. Suck.)
Ringde just P för att få det här sammanbitna ur mig. Han hade inte tid att prata. Det var synd. Jag vet nämligen inte om jag kommer vilja ta upp det, eller nåt annat, igen. För jag orkar inte bli avfärdad igen. Och igen. Lika lite som jag kommer uppskatta samtalet där chefen ska tala om att jag faktiskt inte fick nån mer lön än den nödvändiga. Typ 2,5%.
Sa i alla fall som avslutning på samtalet att om jag inte får nån högre lön så vill jag att chefen skärper sig vad gäller att bekräfta oss. Jag vill höra att det jag gör är bra och uppskattat av henne. Men se det kan hon inte göra. För hon sitter i sin egen båt. Och jag hoppas att den sjunker!
Vad chefen hela tiden hänvisar till är att vi alla sitter i samma båt och att hon minsann inte ens har haft utvecklingssamtal. Fast då säger jag att det faktiskt inte är vårt problem och att vi inte ska lägga energi på det. (Jag märkte nämligen att vår mest oroliga kollega genast började tjata om att chefens chef inte uppfyller kriterierna för att få högre lön. Suck.)
Ringde just P för att få det här sammanbitna ur mig. Han hade inte tid att prata. Det var synd. Jag vet nämligen inte om jag kommer vilja ta upp det, eller nåt annat, igen. För jag orkar inte bli avfärdad igen. Och igen. Lika lite som jag kommer uppskatta samtalet där chefen ska tala om att jag faktiskt inte fick nån mer lön än den nödvändiga. Typ 2,5%.
Sa i alla fall som avslutning på samtalet att om jag inte får nån högre lön så vill jag att chefen skärper sig vad gäller att bekräfta oss. Jag vill höra att det jag gör är bra och uppskattat av henne. Men se det kan hon inte göra. För hon sitter i sin egen båt. Och jag hoppas att den sjunker!
söndag 13 april 2008
Som det ska vara
Middag med vännerna vi träffar för sällan igår. Det var trevligt. Även sönerna uppskattade gästerna. Den ena för att han fick underhålla (modell 4-åring. Han anordnade tävlingar av fysiskt slag - typ hallopp och fotboll.), den andra för att han fick skratta. Jag tycker mycket om när 16-åringen vill sitta kvar efter middagen och lyssna på "de vuxna".
Det regnar cats and dogs idag. Vilken tur att vi köpte nya regnkläder till den yngste igår! Röda. Hans favoritfärg. Vi ska gå och mata fåglarna med gamla Tom&Jerrykex sen. "De gillar när de får blöta kex" (av regnet). Ja, vi får väl se.
Skulle ha fått till balkonglådorna idag men jag undrar om P vill följa med till Zätas i regnet. Packa in dyngsura växter i bilen är kanske ingen favorit. Tänkte försöka få hem en ny syrén eller motsvarande också. Eventuellt blir det Plantagen istället. Om ens det?
Lugn dag!
Det regnar cats and dogs idag. Vilken tur att vi köpte nya regnkläder till den yngste igår! Röda. Hans favoritfärg. Vi ska gå och mata fåglarna med gamla Tom&Jerrykex sen. "De gillar när de får blöta kex" (av regnet). Ja, vi får väl se.
Skulle ha fått till balkonglådorna idag men jag undrar om P vill följa med till Zätas i regnet. Packa in dyngsura växter i bilen är kanske ingen favorit. Tänkte försöka få hem en ny syrén eller motsvarande också. Eventuellt blir det Plantagen istället. Om ens det?
Lugn dag!
lördag 12 april 2008
Drömrecept (?)
Jo, jag måste ju berätta om drömmen jag hade precis innan jag vaknade. Det var ett recept.
Fläskfilé. Rulla i peppar. Skär skåra i filén. Smörj insidan med en skvätt(?) honung, pressad vitlök och rivet citronskal. Ugnsstek.
Jag tycker det låter gott. Måste testa nån gång. Kanske lite, lite rivet apelsinskal också?
Serveras med kokt fänkål?
Fläskfilé. Rulla i peppar. Skär skåra i filén. Smörj insidan med en skvätt(?) honung, pressad vitlök och rivet citronskal. Ugnsstek.
Jag tycker det låter gott. Måste testa nån gång. Kanske lite, lite rivet apelsinskal också?
Serveras med kokt fänkål?
Lögaredag
"Mamma, du är bra på blommor, jag är bra på bilmärken och pappa kan fotbollsmärken." Vi klarar oss bra i världen - det förstår man ju! Att jag är bra på blommor konstaterades när jag sa att plastblommorna mellan bänkarna i inomhusgallerian nog var äppelblom. (Det lär snyggare att skriva äppelblom istället för äppelblommor.)
Vi har varit på Systemet och tvättat och städat och snart ska vi väl sätta igång med matlagandet eftersom våra gäster dyker upp vid halvsju. Det blir trevligt. Hoppas jag :) Tänk om de har blivit dumma i huvudet sen sist? Ra-sist? Men varför skulle de ha blivit det?
Längtar redan efter tryffelsalamin vi ska tugga i oss innan maten. Trots att vi åt mackor modell större på Wayne's till lunch.
Gråväder som är så tråkigt att man bara dör. Men jag var bara tvungen att ha på mig mina slipade solglasögon när vi var ute och gick förut. Jag menar för de nästan 2000 spänn de kostade så vill man ju ha valuta för pengarna. Inte bara använda dem fem gånger i livet och sen inse att man måste ha progressiva glas eller att man har fått starr eller ... nåt annat.
Nej, nu ska jag skära frukt till fruktsalladen!
Vi har varit på Systemet och tvättat och städat och snart ska vi väl sätta igång med matlagandet eftersom våra gäster dyker upp vid halvsju. Det blir trevligt. Hoppas jag :) Tänk om de har blivit dumma i huvudet sen sist? Ra-sist? Men varför skulle de ha blivit det?
Längtar redan efter tryffelsalamin vi ska tugga i oss innan maten. Trots att vi åt mackor modell större på Wayne's till lunch.
Gråväder som är så tråkigt att man bara dör. Men jag var bara tvungen att ha på mig mina slipade solglasögon när vi var ute och gick förut. Jag menar för de nästan 2000 spänn de kostade så vill man ju ha valuta för pengarna. Inte bara använda dem fem gånger i livet och sen inse att man måste ha progressiva glas eller att man har fått starr eller ... nåt annat.
Nej, nu ska jag skära frukt till fruktsalladen!
fredag 11 april 2008
Konserverade?
I vilken utsträckning håller sig hy i kalla länder ungdomlig jämfört med i varma länder? Sol=rynkor och så ...
Å andra sidan är många kalla länder i-länder vilket innebär stress, så insidan skrynklas snabbare.
Hörde att (män) i t ex Saudiarabien har ett sunt helgnöje. De tar bilen ut i öknen, sätter sig på huk och ser ut över nejden. Vilar, liksom. Låter skönt! Antar att ordet otålig inte ens existerar i såna kulturer.
Å andra sidan är många kalla länder i-länder vilket innebär stress, så insidan skrynklas snabbare.
Hörde att (män) i t ex Saudiarabien har ett sunt helgnöje. De tar bilen ut i öknen, sätter sig på huk och ser ut över nejden. Vilar, liksom. Låter skönt! Antar att ordet otålig inte ens existerar i såna kulturer.
Mors-ehhh?
Den här morgonen fick morse en ny betydelse. Många bussar och många bilar kom farande. Tre små bilar, tre bussar, tre små bilar - ett SOS? Man kan bli stressad av att försöka läsa ut meddelanden med bilar och bussar. Särskilt när de bokstäver man kan är typ S och O.
Nej. Jag är inte tokig. Men jag kan bli!
Nej. Jag är inte tokig. Men jag kan bli!
torsdag 10 april 2008
Låg, lägre, lägst
Jag arbetar i 6 pågående projekt. Och är projektledare i samtliga. Det blir ibland lite mycket kan jag säga. På toppen av detta är det en emellanåt ohållbar arbetssituation med gnällande/skällande/tjurande kolleger. Jag blir trött. Som fan.
Hur ska jag kunna hålla humöret uppe, som det så käckt heter?
Undrar om jag får högre lön i år?
Hur ska jag kunna hålla humöret uppe, som det så käckt heter?
Undrar om jag får högre lön i år?
onsdag 9 april 2008
Framtiden
Vad ska hända med mig? Vartåt är jag på väg? Kommer jag dö nöjd? Kommer jag ångra nåt? Önska att nåt hade gjorts på ett annat sätt? Önska att nåt hade gjorts som aldrig blev gjort.
En dagismamma hade ångest häromdagen. Jag menar ångest nästan på riktigt. Hon har just börjat arbeta efter att ha varit hemma med barn nummer två. Nu kunde hon inte sova på nätterna och undrade vad hon ville.
Och det kan man ju fråga sig ...
En dagismamma hade ångest häromdagen. Jag menar ångest nästan på riktigt. Hon har just börjat arbeta efter att ha varit hemma med barn nummer två. Nu kunde hon inte sova på nätterna och undrade vad hon ville.
Och det kan man ju fråga sig ...
Systra mi
Var på bio och såg 27 dresses med min lilla lillasyster idag. Hon som ska bli polis och som bor åt andra hållet. Vi brukar sällan träffas på tu man hand. Det är synd. För det är trevligt. Hoppas att det blir mer bio framöver!
Filmen var precis som jag önskade att den skulle vara. Lättsam på det sätt att man kan se om den när den går på TV snart.
Vi åt på Pizza Hut först. Där trodde servitören att vi var mor och dotter. Hrmpf. Jag är trött på plumpa kommentarer. Fick en annan häromdagen. Känner mig bara gammal och ful på ett sätt jag inte önskar vara. Det räcker med att JAG ser. Andra behöver inte kommentera. Va?
Filmen var precis som jag önskade att den skulle vara. Lättsam på det sätt att man kan se om den när den går på TV snart.
Vi åt på Pizza Hut först. Där trodde servitören att vi var mor och dotter. Hrmpf. Jag är trött på plumpa kommentarer. Fick en annan häromdagen. Känner mig bara gammal och ful på ett sätt jag inte önskar vara. Det räcker med att JAG ser. Andra behöver inte kommentera. Va?
tisdag 8 april 2008
B-f
Har börjat läsa den - boken "Bitterfittan". Den är bra. Jobbig. Jag grinade på sidan 69 på tvärbaneperrongen. Sen kom en av de dummaste mammorna på dagis och frågade om inte boken blev förstörd när jag läste i regnet. Och jag gav henne en sur kommentar, typ "Den klarar sig säkert. Det blir nog bra" eftersom just hon var en av de sista jag ville bli störd av. Jag ville grina lite till.
Undrar hur det ska utveckla sig i boken. Varenda tillbakablick jaget i boken gör är liksom bara en grå sörja av elände. Fast man känner igen det. Det var väl därför jag grinade. Och gick ut i regnet för att dölja det.
Sen var det föräldrafika på dagis. Fast först hämtade jag nya glasögonen hos optikern.
Undrar hur det ska utveckla sig i boken. Varenda tillbakablick jaget i boken gör är liksom bara en grå sörja av elände. Fast man känner igen det. Det var väl därför jag grinade. Och gick ut i regnet för att dölja det.
Sen var det föräldrafika på dagis. Fast först hämtade jag nya glasögonen hos optikern.
måndag 7 april 2008
Efteråt
Äh, men det var en trevlig dag idag på jobbet. Alla var glada efter fredagens upplyftande fest. Hoppas det fortsätter så!
Och sen träffade jag en gammal vän utanför McDonald's. Vi var båda (fast alla tre, han hade sin dotter med sig) på väg till Hammarbys marsch från Björns trädgård till Söderstadion. Den som är varje år i samband med säsongsstart. Vi möttes upp av man och son på cykel. Sen vann Bajen med 5-3. Långsam första halvlek, men det blev bättre.
Konstigt det där med kompisar som lite mot ens vilja försvinner ur bilden. Den här har (eller hade?) jag dessutom nån sorts förtroende för, annars skulle han inte varit mina äldre söners fadder. Tyvärr har det slarvats en del med kontakten där också. Inte mitt ansvar tycker jag. Men än är det inte försent. Han fick adressen till amerikasonens blogg.
Och sen träffade jag en gammal vän utanför McDonald's. Vi var båda (fast alla tre, han hade sin dotter med sig) på väg till Hammarbys marsch från Björns trädgård till Söderstadion. Den som är varje år i samband med säsongsstart. Vi möttes upp av man och son på cykel. Sen vann Bajen med 5-3. Långsam första halvlek, men det blev bättre.
Konstigt det där med kompisar som lite mot ens vilja försvinner ur bilden. Den här har (eller hade?) jag dessutom nån sorts förtroende för, annars skulle han inte varit mina äldre söners fadder. Tyvärr har det slarvats en del med kontakten där också. Inte mitt ansvar tycker jag. Men än är det inte försent. Han fick adressen till amerikasonens blogg.
söndag 6 april 2008
Ensambarn
Vår lille son ... Han är väldigt skojig ibland. Igår när vi hade kompisar på middag anordnade han baskettävling och golftävling. Båda med obegripliga, godtyckliga regler. Han lockar till skratt och är söt. Men lite ensam, kanske.
På barnkalaset roade han också. Föräldrarna. Han är ju lite lillgammal, den där killen. När det var fiskdammsdags visade det sig att det saknades en påse eftersom ett extra syskon dök upp. (Orutinerat kan man tycka, men nu var det så ...) Man fick hur som helst ihop en extra påse och det var mitt barn, som stod sist i dammkön, som fick den. Han hade ju redan fått preview av de andra barnen om vad som fanns i påsarna och konstaterade snabbt att något var galet när han tittade ner i sin påse. Han uppmärksammade föräldrarna till födelsedagsbarnen på detta genom att säga "Jag tror att det har skett ett misstag. Jag har två klubbor i min påse". Mm, eller hur? "Skett ett misstag" De höll ju på att dö av skratt och tre av de fyra föräldrarna som närvarade när han sa det återberättade det för mig. Hm?
Men det är väl som kompisen sa idag - att det är bättre att han kan uttrycka sig än att han inte kan det. Jag är bara lite orolig för förväntningar på honom. Både från vårt och andras håll. Man tror att han ska kunna saker han inte kan. Jaja. Vi simmar lugnt. Han klarar sig säkert!
På barnkalaset roade han också. Föräldrarna. Han är ju lite lillgammal, den där killen. När det var fiskdammsdags visade det sig att det saknades en påse eftersom ett extra syskon dök upp. (Orutinerat kan man tycka, men nu var det så ...) Man fick hur som helst ihop en extra påse och det var mitt barn, som stod sist i dammkön, som fick den. Han hade ju redan fått preview av de andra barnen om vad som fanns i påsarna och konstaterade snabbt att något var galet när han tittade ner i sin påse. Han uppmärksammade föräldrarna till födelsedagsbarnen på detta genom att säga "Jag tror att det har skett ett misstag. Jag har två klubbor i min påse". Mm, eller hur? "Skett ett misstag" De höll ju på att dö av skratt och tre av de fyra föräldrarna som närvarade när han sa det återberättade det för mig. Hm?
Men det är väl som kompisen sa idag - att det är bättre att han kan uttrycka sig än att han inte kan det. Jag är bara lite orolig för förväntningar på honom. Både från vårt och andras håll. Man tror att han ska kunna saker han inte kan. Jaja. Vi simmar lugnt. Han klarar sig säkert!
Härlig helg
Just nu - hemma själv. Underbart! Kom hem från promenad med Kungsholmskompisen, vek tvätt, diskade och gjorde te. P och 4-åringen är och sätter upp nån antenn hos svärmor.
Personalfesten i fredags var ju alldeles jättekul. Bra upplägg - samla alla och lovebomba. Ungefär. "Alla behövs, alla har en plats"-bekräftelse. 380 flugor i en smäll. Ledningsgruppen förklarade varför vi prioriterar visst och lägger annat på vänt just nu. Det låter ju inte så kul, men det var faktiskt skojigt gjort. De överraskade kan man säga. Sen blev det bara bättre. Först kom Tommy Söderberg och pratade. Kanske var temat "Motivation". Det framgick inte riktigt. Han är lite rörig. Men han sa en bra grej angående ledarskap.
"Ledare - en kropp som överför ljus, kraft och värme". Det kommer visserligen från en lärobok i fyisk för årskurs 7, men det är ju precis så man vill att en arbetsledare ska vara.
Sen var det sångövning med ~100 i varje lag. De inhyrda musikerna på scenen sjöng nåt och laget skulle svara på fråga genom sin lagledare (i vårt lag var det jag. Stressigt. Titta åt alla håll och kolla om nån hade svar.) Det slutade med att jag och en annan tjej i laget sjöng en aldrig tidigare framförd version av Beatles Blackbird. P skulle ha blivit stolt över mig om han sett hur fort jag reste mig och visste vad det var. Mindre stolt över sånginsatsen :)
Sen delades vi in i mindre grupper (lär känna varandra grupper. Jobba med såna du aldrig har talat med. Jaja. Det funkade.). Skulle med givet material göra nåt på temat disco. Nästan alla gjorde kläder. Hattar och kjolar. Vi gjorde en liten scen med ett dansande par. Vi vann! En drinkbiljett.
Sen var det gräslig middag. Tema billigt och inte så gott. Typ ärtor och burksparris och en räka. Satt med laget. Det var okej. Hade en uppfinnare på ena sidan och en trevlig nörd på den andra.
Sen var det dans. Och karaoke. Jättekul. ALLA dansade! Jag agerade morsa åt glada arbetskamraten som denna kväll var väldigt glad, läs onykter, och kärvänlig med alla män som kom i hennes väg. Det kan bli så fel, men hon lyckades med konststycket att inte gå överstyr alltför mycket.
Sen var det promenad hem och P kom hem ungefär samtidigt från sin spelning. Satt och pratade ett tag på nattkröken. Det var trevligt!
Trött i går morse! Men jag var pigg till kalaset 15-17. Två flickor fyllde 4. Kalas i Sjööööstaden går till på följande sätt: när etagevången inte räcker till så lånar man grannens lägenhet. Då kan man nämligen ha kalas i den ena lägenheten och champagnebjudning för föräldrarna i den andra. Ribban är lagd ... Men det var väldigt trevligt.
Fortsatte med bubbel när gästerna kom till middagen. De ska ju ha barn, det är värt att fira även om den gravida inte drack. Åt god middag och hade det både trevligt och roligt. Gillar dem mycket - gamla arbetskamraten och flickvännen. Det blev sent och nu vill jag mest sova. Men det är nog bättre att lägga sig tidigt i kväll.
Personalfesten i fredags var ju alldeles jättekul. Bra upplägg - samla alla och lovebomba. Ungefär. "Alla behövs, alla har en plats"-bekräftelse. 380 flugor i en smäll. Ledningsgruppen förklarade varför vi prioriterar visst och lägger annat på vänt just nu. Det låter ju inte så kul, men det var faktiskt skojigt gjort. De överraskade kan man säga. Sen blev det bara bättre. Först kom Tommy Söderberg och pratade. Kanske var temat "Motivation". Det framgick inte riktigt. Han är lite rörig. Men han sa en bra grej angående ledarskap.
"Ledare - en kropp som överför ljus, kraft och värme". Det kommer visserligen från en lärobok i fyisk för årskurs 7, men det är ju precis så man vill att en arbetsledare ska vara.
Sen var det sångövning med ~100 i varje lag. De inhyrda musikerna på scenen sjöng nåt och laget skulle svara på fråga genom sin lagledare (i vårt lag var det jag. Stressigt. Titta åt alla håll och kolla om nån hade svar.) Det slutade med att jag och en annan tjej i laget sjöng en aldrig tidigare framförd version av Beatles Blackbird. P skulle ha blivit stolt över mig om han sett hur fort jag reste mig och visste vad det var. Mindre stolt över sånginsatsen :)
Sen delades vi in i mindre grupper (lär känna varandra grupper. Jobba med såna du aldrig har talat med. Jaja. Det funkade.). Skulle med givet material göra nåt på temat disco. Nästan alla gjorde kläder. Hattar och kjolar. Vi gjorde en liten scen med ett dansande par. Vi vann! En drinkbiljett.
Sen var det gräslig middag. Tema billigt och inte så gott. Typ ärtor och burksparris och en räka. Satt med laget. Det var okej. Hade en uppfinnare på ena sidan och en trevlig nörd på den andra.
Sen var det dans. Och karaoke. Jättekul. ALLA dansade! Jag agerade morsa åt glada arbetskamraten som denna kväll var väldigt glad, läs onykter, och kärvänlig med alla män som kom i hennes väg. Det kan bli så fel, men hon lyckades med konststycket att inte gå överstyr alltför mycket.
Sen var det promenad hem och P kom hem ungefär samtidigt från sin spelning. Satt och pratade ett tag på nattkröken. Det var trevligt!
Trött i går morse! Men jag var pigg till kalaset 15-17. Två flickor fyllde 4. Kalas i Sjööööstaden går till på följande sätt: när etagevången inte räcker till så lånar man grannens lägenhet. Då kan man nämligen ha kalas i den ena lägenheten och champagnebjudning för föräldrarna i den andra. Ribban är lagd ... Men det var väldigt trevligt.
Fortsatte med bubbel när gästerna kom till middagen. De ska ju ha barn, det är värt att fira även om den gravida inte drack. Åt god middag och hade det både trevligt och roligt. Gillar dem mycket - gamla arbetskamraten och flickvännen. Det blev sent och nu vill jag mest sova. Men det är nog bättre att lägga sig tidigt i kväll.
torsdag 3 april 2008
En bra dag
Jag skjuter upp och skjuter upp. Allt jobbigt läggs på den växande högen av ångestframkallande att göra-saker. Men - efter regn kommer sol (eller nåt). Idag har det varit soligt både ute och inne. Många gamla surdegar har blivit gott bröd (?)
- Alla var överens på viktigt möte jag höll i morse. Yeah!
- Glada arbetskamraten (som nu mer bara är glad i tredagarsperioder; de dagar hon är tillsammans med sina barn på heltid) var deppig, men kunde sätt ord på varför. Det var bra.
- Jag har hållit mig utanför ett växande gräl mellan två tanter. Det börjar få enorma proportioner det där bråket. Nu vandrar damerna (båda två är i själva verket uppmärksamhetslystna, bortskämda prinsessor) omkring och försöker samla poäng hos oss kolleger. De mest garvade håller sig utanför. De snälla tar parti. Som sen används mot dem.
- Några telefonsamtal gjorde tillvaron väldigt mycket enklare. Det som igår såg oöverstigligt ut är nu mer bara ett litet glatt skutt bort.
- Ett bra möte på kvällskvisten ger mig roliga arbetsuppgifter. Internt arbete som kan växa sig hur stort som helst. Utvecklande och stimulerande. Både jobbet i sig och de jag ska arbeta med.
- När jag kom hem beskrev yngste sonen mig som "snäll och älskar" (han tycker jag är snäll och han älskar mig.) Bättre kan det väl inte vara?
Sen fortsätter det braiga! I morgon -Möte i stan på förmiddagen. Personalfest på kvällen. På min sida om stan! HURRA! På lördag - sovmorgon. Kalas med yngste sonen hos dagiskompisar. Presenter redan köpta! Middag med kompisar vi inte träffat på länge. Vad vi ska äta är redan bestämt. P lagar! Söndag - inget särskilt. Wonderbaum!
- Alla var överens på viktigt möte jag höll i morse. Yeah!
- Glada arbetskamraten (som nu mer bara är glad i tredagarsperioder; de dagar hon är tillsammans med sina barn på heltid) var deppig, men kunde sätt ord på varför. Det var bra.
- Jag har hållit mig utanför ett växande gräl mellan två tanter. Det börjar få enorma proportioner det där bråket. Nu vandrar damerna (båda två är i själva verket uppmärksamhetslystna, bortskämda prinsessor) omkring och försöker samla poäng hos oss kolleger. De mest garvade håller sig utanför. De snälla tar parti. Som sen används mot dem.
- Några telefonsamtal gjorde tillvaron väldigt mycket enklare. Det som igår såg oöverstigligt ut är nu mer bara ett litet glatt skutt bort.
- Ett bra möte på kvällskvisten ger mig roliga arbetsuppgifter. Internt arbete som kan växa sig hur stort som helst. Utvecklande och stimulerande. Både jobbet i sig och de jag ska arbeta med.
- När jag kom hem beskrev yngste sonen mig som "snäll och älskar" (han tycker jag är snäll och han älskar mig.) Bättre kan det väl inte vara?
Sen fortsätter det braiga! I morgon -Möte i stan på förmiddagen. Personalfest på kvällen. På min sida om stan! HURRA! På lördag - sovmorgon. Kalas med yngste sonen hos dagiskompisar. Presenter redan köpta! Middag med kompisar vi inte träffat på länge. Vad vi ska äta är redan bestämt. P lagar! Söndag - inget särskilt. Wonderbaum!
onsdag 2 april 2008
Lillfingrar och armar
Jag har lyckats få en leverantör till företaget att gå ner från 687000 till 600000 i en offert. Det är bra. Trodde jag. Nu vill högste chefen att jag ska få ner det 75000 till. Det kommer ta så mycket tid och kraft att jag inte orkar tänka på det.
En utmaning som heter duga.
En utmaning som heter duga.
Vissa dagar ...
Det finns dagar när jag saknar min mormor väldigt mycket. Idag är det så. PMS? Post Mormor Syndrom.
tisdag 1 april 2008
Imse vimse
Idag kan jag berätta att våren är här. Den kom med åtta, långa håriga ben. En spindel har vaknat ur sin dvala. Regnar det i morgon är det mitt fel. Yngste sonen bad mig darrande att döda den. Jag tror jag kommer drömma om den i natt. Den var väldigt stor. Och splashade när den dog. Ingen väggfläck. Bra! Fick skärpa mig när jag skulle ta kål på den. Viskade för mig själv i köket när jag hämtade hushållspapper "Det är inte farligt. Det är jag som bestämmer över den, inte tvärtom." Hoppas att sonens (och min) fobi minskar med tiden ...
Jag undrar så var den bott innan den kröp fram för att ta sin första vårpromenad. Fast vad vet jag om det var det? Kanske har den hasat omkring varenda natt i sovrummet.
Nu har jag läst att den har dålig hörsel. Det är väl därför den har ignorerat vår insektsbortjagare (en grej man sätter i väggen så ska det alstras nån sorts ljud de inte gillar. Om de hör ...)
Bli nu inte irriterad över regnet i morgon - det är bra för allt grönt!
Jag undrar så var den bott innan den kröp fram för att ta sin första vårpromenad. Fast vad vet jag om det var det? Kanske har den hasat omkring varenda natt i sovrummet.
Nu har jag läst att den har dålig hörsel. Det är väl därför den har ignorerat vår insektsbortjagare (en grej man sätter i väggen så ska det alstras nån sorts ljud de inte gillar. Om de hör ...)
Bli nu inte irriterad över regnet i morgon - det är bra för allt grönt!
Storasyster
Den yngste sonen skulle hämta ett mjukdjur igår när han skulle sova. Han kom med en docka. Sen ville han leka mamma, pappa, barn. P skulle vara pappa, jag skulle vara mamma, sonen var storasyster och dockan var bebis. Storasyster? Excuse me? Har vi missat att förklara nåt? Han somnade i alla fall nöjd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
