Min mamma och styvpappa är ute på långresa. En månad i Vietnam. De har det bra. De har haft det bra. Tills idag. Ett stycke onödig liten kroppsdel har ställt till det. Blindtarmsskit.
Mamma ringde förut och frågade vad "Viele eitel" betyder. Läkaren hade på knackig tyska sagt så efter lång operation. Tyska, tyska, tyska, tänkte jag och bad P ringa sin tyske far efter att först ha kollat internet. "Fåfäng", "en sorts karpfisk", "tyskt efternamn", stämde inte. Men svärfar visste bättre. De kan ju inte säga r. Det skulle vara "Viel eiter" som betyder mycket varig. Aha. Brusten blindtarm? Taskigt att se nåt i lilla titthålet, kan man ana.
Nu ska han ligga på sjukhus i några dagar. Mamma vankar väl mest. Tur de redan har hunnit se en del. Men vilket jäkla skit. Ett äventyr de kunde varit utan. Men det är ju inte så mycket att göra åt det. C'est la vie, som man säger.
torsdag 21 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar