Dröm II

Tänk vad musik kan göra med en. Lyssnade på radio och hörde ett stycke ur filmen "Flyga drake". Det lät så vackert. Det var av en man som heter Alberto Iglesias. Han har bland annat gjort musik till Pedro Aldomovars filmer och till "The Constant Gardener".

Hittar inte den musik jag hörde, men lyssna här.

Jag känner mig lite så idag.

Så plötsligt längtade jag till ett hem med en tänd brasa som enda ljuskälla. En skön fåtölj och en familj som pulade i varsitt hörn. Långt borta från datorer, TV-apparater och allmän stress. En kopp te. Eller en skål med soppa och en bit brutet bröd.

I samma veva som jag lyssnade på Flyga drake-musiken gick jag förbi den nyöppnade lilla, lilla silversmeden och kom på att jag drömde om en före detta kollega som berättade att hans fru just fått en gasbrännare eftersom hon börjat med silversmide i hemmet. Jag blev glad för hennes skull och insåg hur mycket jag längtar efter att få hålla på med silversmide igen. De senaste veckorna har jag filat på en idé om ett halsband som jag skulle vilja göra. Och bära. (Nu är vi alltså tillbaka i den riktiga, vakna världen igen.) Jag undrar om man kan ha en liten brännare hemma. Eller är det farligt med gasbehållare och grejer? Men vi har ju brandsläckare nu mer.

Ska undersöka detta! En del drömmar kan ju förverkligas.

Dröm I

I natt drömde jag om min pappas döde kusin. Han var död även i drömmen, men vi pratade. Det visade sig att han brukade komma "hem" till sin familj varje dag. Han hade liksom ledigt från döden dagtid. "Men när jag kommer tillbaks till slottet försent så är porten stängd. Då får jag vänta utanför ända till nästa dag". Vadå "slottet"? Han satt där i soffan i sitt hem och umgicks hela dagarna. Mycket märkligt. Men önskvärt.

Matematik? Över mitt lik!

Idag fyller min käre make 39. Och mellansonen blir 16. Det blir 65 tillsammans. Har jag trott hela dagen. Ända till nyss. När jag räknade en gång till. Och insåg att det bara blir 55. Nåja.

Grattis till dem i alla fall!

Nu kan vi släcka bränder här hemma. Vi har ett helt set med brandsläckare och brandvarnare och, det bästa av allt, brandfilt. Sen kan både P och son stoppa ner det nödvändigaste i sina nya necessärer. Sonen har dessutom fått en sablarns massa pengar som han ska köpa en dator för.

Själv ska jag skriva Eurobonus och på mina bara knän be om att få komma in i alla lounger eftersom jag reser så ... frekvent. Får se om det lyckas. Men testar jag inte så lär det ju inte gå. Mitt guldkort går ut i mars. Ve och FASA!

Kasta sten i hydda?

Mat till liten hostig gosse på MAX och till födelsedagsbarn och öm moder på Pizza Hut. Men ursäkta? Vilka äter på Pizza Hut? Jo, de som gillar hyddor. Typ stenåldersfolk. Vilka har annars t-shirtar med texten "Om man inte får säga negerboll så borde man väl inte få säga vitlök". Hela familjen var fet. Pojken hade fått nya kastspön. Och tuggade med öppen mun på det vidrigaste sätt. BLÄ! Jag kan inte äta lunch med främmande människor. Jag vill ju bara slå ihjäl dem när de är idioter grande. AHA? Är det därför jag dras till hyddan? För att jag vill slåss på stenåldersvis?

Restaurangnamn

Vad sägs om restaurang Käket eller nåt annat som liknar kök. Kökskäk. Kökskäket. Ja. Och så. Eller på engelska - Keatchen. Det tycker jag personligen är ganska påhittigt. Det enda jag hittar på vävven är ett band som heter The Keatchen.

Men vadå? Ska jag starta restaurang? Nej. Då så.

Lång morgon med dagens DN

Sonen har hostat och hostat i natt. Jag tackar mina öronproppar för den sömn jag fick.

Har haft en underbar morgon med långläsning av DN. Nu vet jag allt om sms-lån och den knarkande Handelsmannen som kallar sig själv för parasit och har skrivit en bok om sitt liv. Jag har också läst om Anna Skipper (henne vill jag INTE ha i min soffa. Hon sitter förresten säkert aldrig ner, så jag behöver inte oroa mig) och om dirigenter i Sverige och om Tuina, en sorts massage med tryck och dragrörelser. Skulle mycket väl kunna tänka mig vilken sorts massage som helst just nu. Mina axlar är spända som ... fiolsträngar låter ju inte riktigt bra här, vad säger man då? Spända som nåt annat, helt enkelt. Egnetligen tror jag att det heter tui na, att sätta ihop det känns inte kinesiskt regelrätt. Lite kommer jag kanske ihåg ändå från de tre åren jag läste mandarin för ... nästan 25 år sen. VA? 25 år sen? Dääääh? Vad hände? Jag tycker att mina drinkkompisar från igår är sig väldigt lika från när vi satt i Cecilia Lindquists klassrum med téet rykande ur kopparna och kalligrafipenslarna i högst hugg. 25 år? Inte en chans!

Nu ska jag kasta lite trista växter och sen ska jag ta upp resväskan och börja packa och till sist borde jag verkligen kolla det här med boende och bil i Italien i sommar. Jag har på min lott att hitta nåt bra ställe i Venedig och det är så svårt. Jag vill bo bra, andra vill nog hellre bo billigt med möjlighet att laga mat på rummet - blä säger jag då! Man kan ju titta på olika ställen, kom jag på. Vi måste ju inte bo på samma hotell. Vi är ju i samma stad, trots allt. Lysande idé!

LörDag

En bra dag med flera inslag.

Tränade.
Lämnade in etsning för att få ram (eller "pärm" som yngste sonen säger. Han blandar ihop orden ram och pärm).
Åkte till IKEA.
Träffade väninnor på soft ställe. Drack ett glas rött och en underbar Daiquiri med hallonsmak.
Hem och åt med febrig son och frisk man. Melodifestival.

För den vetgirige kan jag berätta att vi kom hem med flera produkter från IKEA - batterier av olika storlekar, presentpapper i olika färger, ramar till kusinfoto (svart) och bilder på dagis (rosa). Nåt mer. Ja, just det - praktisk matlåda till P. Han har försnillat ett par på arbetet, så det var dags för nya. Syftet med besöket var främst att titta på datorbordslösning. Vi ska ha en diskret datahörna i vardagsrummet. Får se om vi tar oss till ... Stalands (?) i morgon.

Nu ska jag slå in grejer till P och son.

Födelsedagar

P och 15-åringen som blir 16 har den goda smaken att fylla år på samma dag. På måndag. Och nu är alla presenter införskaffade. Yeah! Jag tackar Köpenhamns flygplats för hjälpen.

Jag måste bara komplettera med några yttepyttegrejer till tonåringen. Det är så skönt. 39 och 16 ska firas! Herregud - det blir ju ... 55 tillsammans. Bra saker får de också. Men den som väntar på nåt gott ...

Borde bara boka bord nånstans till måndagens middag också. Jag ska för övrigt vara ledig på måndag. Tänkte dra med pojkvaskern på museum och inmundiga en god lunch nånstans. Vill han inte så har jag ledigt i alla fall. Jag behöver det. Eller nåt.

Vädret

Lämnade hemmet 05.30 i morse. 22 februari. 8 grader varmt? Eh?

I södra Tyskland utlovad 17 grader i helgen. Vår! I februari.

Frisyr

Pappa med särbo tog hand om yngste sonen medan jag blev friserad nu på kvällskvisten. Sonen uppskattade deras besök. Det förstod jag när han kramade om dem när de skulle gå. Inte alla får kramar.

P är på jobbgrej. Kundumgänge på kontoret.

Sonen och jag satt länge och pillade med små, små pärlor innan läggdags. Vi tillverkade varsitt snyggt armband. Det tog en evighet och klockan blev mycket. För oss båda. Jag ska upp i ottan för att flyga till Köpenhamn. Ska på möte där. Planet går 07.10. Nu blev jag paniktrött. Om sex timmar ska jag upp. När jag har borstat tänderna och lagt mig så är det fem timmar och fyrtiofem minuter kvar innan jag ska gå upp. Hoppas att solen skiner så att jag kan ta några fina bilder under flighten!

Ont på fel ställe

Min mamma och styvpappa är ute på långresa. En månad i Vietnam. De har det bra. De har haft det bra. Tills idag. Ett stycke onödig liten kroppsdel har ställt till det. Blindtarmsskit.

Mamma ringde förut och frågade vad "Viele eitel" betyder. Läkaren hade på knackig tyska sagt så efter lång operation. Tyska, tyska, tyska, tänkte jag och bad P ringa sin tyske far efter att först ha kollat internet. "Fåfäng", "en sorts karpfisk", "tyskt efternamn", stämde inte. Men svärfar visste bättre. De kan ju inte säga r. Det skulle vara "Viel eiter" som betyder mycket varig. Aha. Brusten blindtarm? Taskigt att se nåt i lilla titthålet, kan man ana.

Nu ska han ligga på sjukhus i några dagar. Mamma vankar väl mest. Tur de redan har hunnit se en del. Men vilket jäkla skit. Ett äventyr de kunde varit utan. Men det är ju inte så mycket att göra åt det. C'est la vie, som man säger.

Vinprovning

Igår var jag på en annorlunda vinprovning. Det var nämligen inte drycken som var i fokus utan glasen. Vi fick prova att hälla över det krispigt goda vitvinet i glaset som var avsett för lite fruktigare vin och plösligt försvann doft och smak - intressant. Samma sak med det röda vinet.

Glaset heter Difference och kommer från Orrefors.

Och här sitter vi med 118 snygga Chateauglas.

Kaos

Tänk om konduktörskan på tvärbanan skulle få för sig att ta alla färdbevis när man snällt håller fram sitt kort eller remsa och sen lägga allt i en hög i slutet av vagnen så att alla fick leta reda på sitt kort på nästa station. Det skulle vara jättetokigt. Och gud vad alla skulle bli stressat arga.

Första mailet

Yngste sonen har skrivit sitt första mail själv. Det var ett svar på mail från farmodern där hon frågade om det går bra att leka trots gipset på armen. Sonen skrev:

ja

e d is på vatnet cyklaru på vinten mår kisekatena bra
hjdå

Dagsljus

Vaknade tidigt i morse. 05.20. Tänkte på jobb och kunde inte somna om. Kom tidigt till jobbet, det var bra. Och solen var uppe både på vägen dit och hem. Härligt! LJUS!

Det sista jag gjorde igår kväll var att chatta med amerikapojken och det första jag gjorde i morse var detsamma. Trevligt! Fast lite konstigt, när jag hade sovit (nästan) en hel natt emellan.

Kvalitetstid?

Dagiskompis fyllde fyra. Vi var där. Pirattårtan var snygg! Blå med fint motiv. Pratade med mammor medan ungarna for runt, runt, runt. Vilken ljudvolym. Alla barnen sjöng "Ja, må han leva" också. Väldigt gulligt. Sen var det vårt barn som sa "Ett fyrfaldigt leve för Walle. Han lever!" Det tyckte jag var rart. Det tyckte de andra också. Han är liksom lite avancerad.

Lämnade kalaset när P löste av mig. Jag skulle på bio med 15-åringen och se Juno. Den var bra. Det tyckte vi båda två. Hoppas att den får många Oscarsstatyetter!

P är lite sjuk. Var det månne det som spökade under tystnad igår? Vem vet?

Deprimerande tyst

Idag har något varit fel - jag vet inte vad, men det märks. Min man är tyst som graven. Ingenting säger han. Kanske har jag sagt nåt som är fel? Kanske är han trött. Kanske tänker han på något annat. Jag har ingen aning. Han är som sagt tyst. Det blir konstigt när man har gäster. Vi babblar på men han kniper käft.

Allt blir märkligt. Jag kan inte låta bli att fråga vad det är, han säger inget. Han kanske inte vet själv.

Gästerna gick efter Rongedal-brödernas direktplacering i melodifestivalfinal. Jag ringde två gånger och röstade på just dem. Undrar vad min man hejjade på.

Imorgon är det en annan dag. Möjligtvis pratsammare. Vem vet? Annars får jag väl prata med mammorna på 4-årskalaset vi ska på.

Shit vad less jag blir på att killa under hakan och försöka förstå. Vad gör jag för fel?

Bestyr

Mat. Att hitta på nåt att äta. Vardag som helgdag. Det är ett aber. På vardagarna vill man ha nåt som går fort, inte är förkastligt onyttigt och som alla tycker är gott. Den där linssoppan som P gör enligt receptet på baksidan av Saltå Kvarns röda lins-paket är föredömlig, även om yngste sonen inte direkt gör piruetter av glädje när det serveras. Och man kan inte äta det varje dag. Ens varje vecka.

Just nu kommer jag inte på NÅNTING annat.

Idag ska vi äta fläskkotletter med råris och tzatsiki och sallad.

Ska börja skriva upp alla rätter vi gillar allihop. Samla dem i ett kartotek (jaja, eller nåt) som med tiden blir ett enormt bra underlag för framtida middagar.

Fast vissa dagar är det absolut inga problem att hitta på mat. Såklart. Det är bara det att jag insåg att jag inte har en enda idé inför morgondagens bjudmiddag.

Sorglig film

Hade fått fribiljetter till premiären av filmen "P.S. I Love You". Tog med mig min älskade make. Jag grät hela filmen. Det gjorde inte han.

Hjärtan

Av en händelse gick jag på Drottninggatan efter arbetet igår. Det var väldigt rart med alla män i 45-årsåldern som kom gående från Hötorget med rosor i papper. De som fick rosorna blev säkert mycket glada!

Finns i sjön, på nätet

Taipei. Jag har lyckats få den att gå ut en gång. Är med på topplistan. Varje dag i flera veckor har så äntligen "lönat" sig.

En rolig länk (kanske?) är denna http://www.purposegames.com/game/capitals-of-europe-quiz

Utvecklingsstörd

En kollega frågade häromdagen om jag tycker att jag har utvecklats under de två åren på företaget. Och det har jag ju. Det är oerhört roligt att arbeta internationellt. Jag är aldrig någonsin rädd för att resa själv. Det jag menar är att jag är ganska oberoende av andra människor. Just när jag reser, alltså.

En annan sak är att jag har stött på en del "annorlunda" chefstyper - det lär man sig väl nåt av. I övrigt har väl kanske utvecklingen gått i stå.

Om en månad har jag utvecklingssamtal. Borde börja göra anteckningar. Man vill ju gärna fila på upper cuts och jabbar. Eventuellt ska jag boka tid för sån där fantastisk hårbottenmassage som ger nära Nirvana-känsla precis innan utvecklingssamtalet. Så att jag står ut med alla Jante (fast Dunte) grejer jag kommer att få höra. Och som gör att jag står ut med att buntas ihop med så många kolleger som möjligt för att inte tro att utvecklingssamtalet handlar om mig.

Jorden runt

Det ser ut som jag har en Köpenhamnsresa framför mig. Jag skulle så gärna vara där lite mer än bara över dagen. Tänk om familjen kunde komma ner? Med tåg, kanske? Tivoli och Botaniske Have (ha - där har jag faktiskt nästan inte ens varit. Gått igenom nån gång. Vill minnas att det satt stora gäng under träden och rökte. Alltså rökte på.)

Kanske måste jag återigen besöka Bruun och Rasmussen? Ett härligt ställe!

Sen är det faktiskt dags för Sydafrika. Äntligen! Det stora eventet går av stapeln. Ska bli skönt att skörda frukterna eller vad vi nu håller på med.

Eventuellt hinner jag med Bryssel innan påsk också. Det blir hektiskt. Det gillar jag ju. På nåt sjukt sätt blir man beroende av att se världen bortom molnen.

Tung dag

Nej - det började inget vidare på jobbet efter helgen. Glada arbetskamraten, som jag tror att jag ska byta namn på till smala, ledsna arbetskamraten, kommer förmodligen skilja sig och var inne på tredje dagen utan barn. Då svajjar det till ordentligt. Har vi kommit på. Hon och jag. För vi pratar mycket. Och idag var det kris. Hon tar hand om varenda människa i sin närhet (nu pratar vi familj) men ingen låter bli att ställa krav på henne. Trots att alla borde se att hon mår riktigt kasst. Det är inte lätt att vara omgiven av en så stor drös självupptagna personer som hon är.

Jag har i alla fall fått henne att prata med HR-chefen som kommer att finnas på hennes sida om nån ifrågasätter ett endaste dugg. Beredde mark för deras samtal i förra veckan och det var bra att prata med HR-kvinnan även för mig. Jag fick pysa lite där.

Mycket annat samtidigt. Jag har ju faktiskt ett arbete att sköta också. Ett arbete som antagligen skulle vara bra om det inte stal en sån väldig massa energi. Jag blir trött, trött, trött. Hjärnan går på högvarv. Jag försöker lösa mina egna små arbetsproblem som inte borde vara så tröttande om de inte skulle lösas i en organisation som är helt kass. Så då hoppar problemen upp ett snäpp och blir organisatoriska - det är jobbigt. För plötsligt ska jag tänka på strategier och samarbete och framtid och varför ditt och hur datt. Sånt som inte är mitt arbete. Det stjäl energi när befogenhet för förändring inte finns. Man måste lobba en jäkla massa. Lägga fram saker på rätt sätt. Och sen är det bara att vänta en hel evighet på att nåt ska hända.

Har inte orkat prata med P nånting sen jag kom hem. Jag vet inte var jag ska börja. Vill bara bli klappad på, men orkar inte be om det. Har tittat på TV hela kvällen. I sovrummet eftersom TVn i vardagsrummet OCH datorn har varit ockuperade hela denna afton. Valde slumpartat TV-program. Först var det Cops. Finns det en sorgsnare bild av USA? Bara alkisar och knarkare som polisen jagar och bänder upp armarna på ryggen på. Sen tittade jag på ett norkst program som hette "Mamma ska du dö" som handlade om en fembarnsmamma på nåt vackert norskt ställe, som hade bröstcancer. Jo - det finns de som har större problem än jag. Det var bara inte riktigt rätt dag att titta på de där programmen. Hoppet om ... allt sögs ur mig. Jag somnade snabbt när jag la den lille mjuke sonen.

Idag är det måndag. Bara fyra dagar kvar på den här arbetsveckan.

Klantskaft

Bytte mina nyinköpta handsfreelurar på The Phonehouse idag. De glappade. Till synes helt utan anledning, men bara för den som inte var med när jag lyssnade på radio via telefonen på gymmet i lördags. Jag började nämligen med att använda roddmaskinen. La telefonen/radion framför mig på roddvänligt avstånd. Trodde jag. Hela jävla sladden dinglade ju omkring och vad händer? Jag ror över sladdfan. Och hur mycket funkade den sen? Inte mycket kan jag säga. Man hörde med nöd och näppe att nån sjöng, nånstans. Nåja. Allt detta visste personalen i butiken inget om. Jag fick en ny lursladd. Tack!

Men somliga straffar gud me'samma.

I köpcentrumet provade jag skor. Och stövlar. Det visade sig att det kan vara farligt. En ganska snygg Hush Puppie-stövel i opraktisk mocka gick fint att sätta på men var stört omöjlig att få av. Jag fick kramp i foten och ångest. Men tio minuter, flera anställdas krafter och en stövel (?) senare lyckades man kränga av skiten. Dragkedjehelvetet hade fastnat då den papperstunna lilla läderremsan som skyddar benet från att fastna i dragkedjan hade krånglat sig in i kedjan och absolut inte gick att få loss. Inte ville jag själv dra sönder stöveln - det fick de anställda göra. (Fast jag tror att det egentligen gick ganska bra. Frågan är ju bara om de hänger tillbaks den och låter nån annan genomlida det jag gjorde?)

Är jag en pajas eller är jag en pajas?

Prat på tvärbanan

Samtal mellan bröder och mamma.

Vet du vad? säger den äldre brodern. Nej, svarar den yngre. Det var inget, säger den äldre retfullt. Vet du vad? säger den äldre brodern igen. Nej, svarar den yngre. Det var inget, säger den äldre nu ännu mer retfullt. Så en gång till. Vet du vad? Ja, svarar den yngre, Älgar är smartare än katter. Va? säger vi. Ja, älgar är ju större än katter, så de måste vara smartare.

Just älgar och katter? Varifrån kom det?

Slappt

Vaknade ganska sent efter ganska sen kväll igår. En av Ps kompisar stannade och stannade. Inte ens att jag gick och la mig funkade som "gå hem!"-pik. I morse var jag trött och lät därför yngste sonen titta på Barnkanalen utan mat i magen till klockan 10. Kanhända själviskt, men ingen klagade och det var närapå nödvändigt. Sen skulle P hjälpa en dam vi känner med dataproblem och när han kom hem sov jag igen. Kort sagt - en trött dag.

Efter snabb-bad (det såg konstigt ut att skriva snabbad) så for vi till favvobrorsan med familj för söndagmiddag. Mellansonen hängde på och väl där fanns även far med särbo på plats. Trevligt! Dagen samtalsämne var "TV-program nu och då". Typ. Bestämde biodate med svägerskan som jag ser fram emot!

Nu ska jag lägga mig på sängen och läsa söndagsbilagor och somna tidigt. En jävla arbetsvecka hägrar.

Nån som kan tipsa om boende i och i närheten av Venedig, förresten?

Plan

Nu har vi bokat inför sommaren. Med Sembo-katalog och internet kom vi så långt att vi tar oss till Italien och har nånstans att bo under 7 av 12 nätter. Alltid nåt ...

Har även lärt mig nåt. Vem kunde ana att lågprisflyget Ryan Air skulle erbjuda endast en smula lägre pris än de mer etablerade och, framför allt, bekväma flygbolagen? Inte fan i helvete åker vi till Nyköping för att få ta med oss begränsat med bagage och förlita oss till att bara vi på hela flighten har valt "priority boarding" för att få platser tillsammans? Och ingen mat. Och eventuellt ingen återbetalning om familjen vi reser med drabbas av hosta eller om vi drabbas av brutna armar.

Första prisangivelsen var på nästan 8000 kronor - för 4 vuxna och 2 barn. Helt okej. Men sen ... 80 kronor för att få komma ombord på flyget bland de första. Tjena? Och sen nästan 300/väska och sen ... Kort sagt - ett psycho-system där vi till slut hamnade på över 10.00 kronor. Nej! Vi åker med Lufthansa för 12.300 kronor i stället. (Visserligen mellanlandar vi i Frankfurt både dit och hem, men tiderna för resan var bra. Bättre än Nyköpingstiderna. Vad är väl några timmar i Frankfurt? Jämfört med tjuriga ungar.)

Jag längtar till Caorle. Och Venedig!

(Rubriken blev mer passande än jag från början menade :)

Kamrater från förr

Sju personer träffades på Hosteria Tre Santi i förrgår. En gång arbetade vi tillsammans, nu har våra vägar skilts åt. Det var trevligt att ses igen. Vi skrattar och pratar i munnen på varandra. Vissa känner jag mig närmare än andra och dem vill jag prata mycket mer med. Man kan väl kanske sammanfatta det med att de som inte längre arbetar kvar där vi en gång träffades, är lite roligare än de andra. Får man tycka så? Kan handla om ambition och tro på utveckling.

En ska gifta sig och, tänk, vad trevligt. De planerar. Kyrka och bröllopsresa och en resa till och klänning som man bara får ta i med handskar (det spann vi vidare på ganska länge. Skrattade en hel del åt det.) Tänk vad spännande.

En annan bor i Enköping och pendlar till Stockholm. En annan sorts liv. På alla sätt. Ville prata mer med honom, men tåget till Enköping gick tidigt.

Jag hoppas att vi inte tappar bort varandra framöver. Det är trevligt att ses. Och maten ... Italien - tjohoo!

Testing, testing

Han ringde igår. Sonen. 01.30 på natten. Knagglig linje till Amerikat. Vi grät lite av längtan båda två. Han har det bra. Och det vet jag ju. Men ändå ...

18 år

Just idag har jag varit mamma i 18 år. Tyvärr är mitt äldsta barn inte hos mig idag och jag är ganska ledsen för det. Har varit låg hela dagen. Jag vill se hur han ser ut. Jag vill klappa på honom och krama honom och jag vill att han ska äta födelsedagsmiddag med MIG inte med en (för mig) främmande familj långt borta.

Jag läser på hans blogg att han längtar efter oss. Han gråter där borta. Och jag gråter. Du saknas så väldigt här hemma.

Nätverk

Igår träffade jag pluggkompisar från förr på Momma's på Renstiernas gata. Ikväll är det gamla arbetskamraternas tur. Hosteria Tre Santi klockan 18. Där har de väldigt god mat!

Nu ska jag kolla Facebook.

Häxor

Jag såg häromdagen på filmen "Bewitched". Den kommer jag inte se igen ... Hade sett fram emot den litegrann, men det ringde ungefär precis när den började och sen när jag väl började titta på riktigt (fast samtidigt som jag skrev ett satans protokoll från det där släktmötet) så insåg jag att den inte var värd mer än de två plussen/getingarna som var utannonserade. Häxor skulle ju kunna vara ett ganska fascinerande ämne. Tyvärr var det inte alls roligt att se Nicole Kidman fladdra omkring på en kvast.

En gång såg jag en film som öppnade nya dörrar för mig. En häxfilm, alltså. Det var en sån där matinéfilm på nåt lov. Förmodligen sportlovet. Filmen kom från Tjeckien? Polen? Rumänien? (nej, inte Rumänien), ja - östproducerad. Jag minns inte så mycket mer än att det handlade om en häxa som hade väldigt långa armar. Tror jag. De nya dörrarna som öppnades var de som gäller möjligheter med film. Som jag jämfört tycker att den där filmen för 35 år sen lyckades bättre med än "Bewitched" som inte har så väldigt många år på nacken.

Kort sagt - det var bättre förr :)

Gemensamt ägande

Möte angående gemensamma huset i Småland idag. Släkten på pappas sida har ett fint hus tillsammans. Hur löser vi bäst det gemensamma ägandet? Frågeställningarna är många och de ekonomiska förutsättningarna likaså. Det är svårt, men långsamt rör vi oss mot nåt som kanske kan vara en lösning.

Grejen är att vi varje år har vissa utgifter och de måste ju betalas. Det skulle också vara skönt med en buffert - om nåt händer. Huset är gammalt.

Ekonomisk förening verkar vara rätt ägandeform. Nu är det bara detaljerna kring avgifterna som ska lösas. I år?

Vi fick i alla fall väldigt goda semlor! Och det är trevligt att träffas. Ändå trevligare hade det varit om vi inte hade ett givet ämne och allt rörde sig om pengar.

Riktiga samtal

Vi var på middag igår. Det var värdparet, en kompis till dem och oss, och vi (P, yngste sonen och jag) där. Och tänk - hur trevligt det är när man kan prata med varandra. Om viktigt och oviktigt. Men att vara på middag där alla lyssnar på varandra. Det enda barnet, vårt, var en social stjärna som tog för sig i lagom dos och lekte i ensamhet i lagom dos. Så är det tyvärr inte alltid.

Samma sak hände häromdagen när vi var på lillebrors invigning av ny arbetslokal. Jag pratade med flera människor, men särskilt uppskattade jag samtalet med svägerskan. Efteråt insåg jag hur sällan vi faktiskt pratar med varandra. Utan att undvika sånt som respektive redan har hört eller att bli avbrutna av barn. Tänka sig - hela resonemang en lång stund. Hurra vad bra det var! Det visade sig att vi uppskattade det båda två, nu ska vi försöka få till nåt tillfälle på tu man hand framöver. Ingen brådska med det, men det var bra att vi båda märkte att vi hade det trevligt!

Möblering

Nu har halva lördagen gått, vi som hade vaga planer på att möblera om litegrann här hemma. Vi ska förmodligen ha en arbetshörna i vardagsrummet och sen flytta mellansonen till det största rummet och yngste pojken till minsta rummet. Vi får väl se om det blir av.

Ikväll ska vi på liten födelsedagsmiddag. Det ska bli trevligt!

Vältränat!

Måste ju bara få skryta lite (eller så). Jag har varit och tränat. Köpte ett tremånaderskort på Nautilus 1/12. Har tränat 3 gånger på hela tiden. ho-ho-ho.

Idag när jag kom till gymmet borde jag kanske ha anat ugglor i mossen - mitt träningskort var borta. Det visade sig dock att det inte bara är jag som har haft svårt att ta mig iväg till träningen. Man hade ställt undan alla kort vars ägare inte varit där på en månad. Två stora kartonger med rosa kort, för flickor, och blå, för pojkar. Nu står mitt kort bland de flitigas kort igen. HA!

Nu räknar jag med att kunna gå dit lite oftare. Med bra musik i öronen kan man vara där hur länge som helst!

Mycket nu ...

Det har varit lite mycket de senaste dagarna. Jag är glad att det är helg.

Så är det.

Jag återkommer.