tisdag 1 november 2011

Nån annanstans

Ja. På hotellet.

Två stora skärmar på väggarna - den ena för TV, den andra för datorn. Över skärmarna strålar ljus upp mot taket. Man kan ändra färgen på ljuset. Har turkost just nu.

Men ... som det ofta blir när saker ska vara hypade, så funkar inget riktigt till hundra procent. Man kan till exempel inte alls koppla upp sin iPhone mot den stora skärmen trots att detta utlovas överallt (alltså på TV-skärmen som dessutom är det enda ställe man kan läsa sig till saker på.) Dessutom kan jag inte ändra värmen i rummet och jag tycker att 24 grader är skitvarmt att sova i.

Som grädde på moset i detta tekniska kaos, så saknar jag en sladd som ska gå mellan min dator och en skrivare som är en verkligt vital del av den aktivitet vi ska ha i vår monter imorgon. Tack och lov så börjar inte själva kongressen förrän 18.30 så jag har hela dagen på mig att hitta sladd i Hannover. Också ett sätt att lära känna staden. Om man ser det positivt. Men den där tekniska biten är fortfarande lite för överhängande med katastrofal känsla, så än är jag inte särskild lugn.

Så å ena sidan är jag väldigt glad för all teknik, å andra sidan blir jag frustrerad när det skiter sig. men jag är intreserad. Och jag har nån sorts förståelse för att inte allt kan funka samtidigt eftersom "vi är så tidigt ute" med en massa saker. Men det där att kunna byta ljussättning i rummet hade jag gärna bytt ut mot 5 grader i negativ riktning. Eller en sladd.

En sak till. Om någon ringer på dörren har jag blivit förvarnad av infon på TVn om att en bild på den som ringer på, kommer att visas på TV-skärmen i 30 sekunder. I dessa Halloween-tider kan det ju bli hur läskigt som helst.Så det ska jag inte tänka på när jag ska somna. Men eftersom jag redan har börjat tänka på det så törs jag inte öppna fönstret ens lite eftersom de där läskiga säkert kan åla sig in genom fönsterspringan då.

Herrejävlar vad rädd jag blir nu. Sitter med ryggen mot dörren. Inte bra. Och nu måste jag kolla över axeln hela tiden och nyss trodde jag att min handväska var en katt. Inte en liten gullig katt, utan en ond, ond, ond katt som skulle hoppa upp och slita halsådern av mig.

Ja. Men godnatt då.

P.S. Nämnde jag att jag ofta drömmer mardrömmar när det är varmt i rummet?

Uäh-hä-hä-hä.

Inga kommentarer: