I morgon har jag ett åtagande fyllt av ångest. Nu ska vi gå igenom medarbetarskiten. I morgon bitti. Som min mamma sa när jag berättade att chefen ska på semester nästan hela december. "Va? Ska hon resa bort bort? När ni har en så dåligt fungerande grupp? Hon borde förbjudas att åka nånstans. Hon ska vara hemma och rätta till!" Det var skönt att höra. Ibland tror jag ju att vi är sinnessjuka. När det i själva verket är andra som är det.
Har problem med annat också. Förstår inte min roll överhuvudtaget. Chefens chef ställde in ett möte åt mig idag. Och i samma veva så skickade en konsultkollega en artikel från USA om hur man på lång sikt bör låta bli att ha montrar på kongresser. Han skulle skriva ihop nåt om detta och prata med säljarna. Men? Den här snubben (som pjataj schå häj) är konsult. Sitt och jobba med det som läggs på ditt bord. Sluta knåpa på långsiktiga planer i ditt hörn.
Jag blir tokig.
Hur länge orkar man? När ställer man sig upp och skriker?
På kvällen imorgon kommer släktingar på middag. Det ska bli trevligt. Särskilt nu när jag har bestämt mig för att göra det mycket lätt för mig till middagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar