Perfekt?

Jag hade gärna promenerat i skogen med min mamma idag. men det funkade inte. I övrigt har helgen varit bra!

Är inte hundraprocentigt säker på att jag kan säga vad vi gjort, men det har funnits plats för fotboll både lördag och söndag för yngste sonen, middag hos fotbollsföräldrar igår, långpromenad för P och mig idag. Vilket väder! Sooool! Vi skulle köpa husk, men det är slut överallt. LCHF slår till. Hade tänkt göra kokosflingehuskpannkakor, men det blev pannkakor med mandelmjöl i stället. Och det var gott.

Flygande Jakob till middag. Utan bananer men med blomkålsris. Man river blomkål på grövsta rivjärnet och kokar i 10 sekunder. Sen äter man det som ris. Väldigt gott, faktiskt. Och igår fick vi världens simplaste grönärtsoppa som förrätt hos kompisarna och det var också väldigt gott. Tänk vad man kan göra med enkla grönsaker!

Jag hoppas att veckan som kommer blir bra. Och veckan därefter och .. Ja. Du fattar.

Undrar litegrann hur det blir med min Barcelonabiljett som är bokad med Spanair som ju inte finns längre. Spännande ...

Skulle även vilja resa till Paris över Ps födelsedag, men han vill inte. Inte åka nånstans. Inte ens New York trots att jag sagt att jag bjuder. Funderar på om kanske yngste sonen och jag ska göra nån tur nånstans. Varsomhelst. Det rycker i hela kroppen efter resa. P kan ju sitta hemma om han tycker det känns bäst. Jag tycker det är lite taskigt att snuva yngste sonen på att vara i sina kusiners hemstad (Paris). Han har aldrig varit där. P var där för fem år sen (på vår 10-årsdag) då var vi där en natt. Helt sjukt. För P ville inte träffa släktingarna. Jag fattar inte. Kanske skäms han för oss. Vi som är hans familj. Jag har väntat i typ 10 år på en förklaring, men han lyckas inte riktigt få den ur sig.

Ibland blir jag mycket, mycket trött.

Tungt

Sov skitdåligt inatt. Vaknade av allt möjligt. Mest stress, tror jag.

Och idag hade vi möte. Jag knaskillen och chefen. Nånstans mitt i sa hon att hon tyckte att vi skulle försöka vara lite positiva. Jag bröt ihop.

Berättade om hur 2011 har varit det värsta året nånsin. Om hur ingenting händer av det som jag och ledsna arbetskamraten har bett om i ett års tid (och nu har ju ledsna arbetskamraten slutat och det är också gräsligt). Och jag och knaskillen har absolut inte hittat nåt sätt att jobba ihop eftersom chefen måste vara övervakare till knaskillen (vilket jag förstår, men låt honom göra nåt själv.)

Och jag bad henne att inte alltid ha lösningar när man försöker bolla med henne. För som chef blir det ett slutgiltigt beslut, inte ett råd.

Jag tror, och hoppas, att hon tog allt vi sa på allvar. Att hon kanske nånstans djupt inne fattar att hon ska bry sig om sin lilla desillusionerade grupp istället för att skaffa sig en allt brunare tunga.

Frågan är ju - hur hamnade hon där hon är? Jo. Hon är listig som räv och hal som en ål. Tar de chanser som ges. På andras bekostnad.

Nu önskar jag mig en omorganisation.

Och fred på jorden.

Omotiverad

Kanske håller jag på att landa i arbetssituationen. Eller vänta, kanske håller jag på att se saker klarare än nånsin. Det kommer inte bli bättre.

Och jag jobbar och jobbar och alla tar det för givet. Och jag får inte gå på konferens för "det passar inte i tiden och är för dyrt" och frågan är vad det kostar att ha en argsint medarbetare som inte känner sig motiverad. Undrar dessutom när det passar i tiden för mig. Över jul och nyår? På semestern?

Jag står helt still i utvecklingen på jobbet. Och det har jag gjort bra länge. Det är dags för förändring och jag behöver hjälp med den. För jag har ganska dåligt självförtroende och vågar inte söka jobb och har inga formella utbildningar som är aktuella för det jag tror att jag kan göra. Då sållas man bort från början.

Så - vad ska jag göra?

En kortsiktig lösning är att resa bort. Just nu är en resa med P det jag helst skulle göra. Till New York.

Sossarna

Bla, bla, bla.

Jag undrar vilken endaste ung människa som tycker att partipolitik är intressant? Den ideologi som en gång fanns, finns inte längre. För nu kan man kasta vilken skit som helst, hur offentligt som helst, på vem som helst. Vad hände med det lojala för offentliga personer?

Jag tror, att vi kommer få värsta dippen vad gäller valdeltagande om tio år när det är dags att rösta för dem som idag är i femtonårsåldern.

Sakfrågor är det som kommer ÄGA. Frågor som fildelning och äganderätt och ekonomi som gäller lån är det som kommer vara intressant. Sen när folk blir pensionärer så kommer de sitta där utan en spänn. För deras föräldrar har festat bort allt. Inga arv att vänta från oss födda på 60-90-talet. Och då börjar det väl om. Försent. Eller så hamnar vi än mer i en miniamerikasituation. Rik blir rikare och betalar dyrt för sjukvård och sånt bara för de har råd. Och övriga drar på kundvagnar med sina ägodelar.

Skittråkigt.

Söndagslugn

P och yngste sonen är på fotbollsträning och kommer inte hem förrän om två timmar. Jag tycker att det är ganska skönt att vara ensam hemma faktiskt ...

Idag går P, mellansonen och jag på bio! Vi ska se Tinker, tailor, soldier, spy. Ser mycket fram emot detta!

Måste säga att jag tycker det här med snö är helt okej. Det blir ju faktiskt ljusare (även om jag trodde det var natt när katten kom och jamade halv åtta i morse ...).

Hade före detta maken med familj här på middag igår. Det funkar ju faktiskt utmärkt att bjuda på LCHF-kost när man har gäster! Jag gjorde indiska kycklingspett (curry och garam masala stod för den smaken) med rajta. Gjorde ris till de kolhydratberoende och en stor sallad till oss andra. Till efterrätt blev det bär med grädde. Mycket gott! Mycket trevligt!

När gästerna gått tittade P och jag på det inspelade Stjärnorna på slottet-avsnittet. Nu förstår till och med P att det är ett bra program. Synd han det var sista delen igår ...

Jag känner mig lite oinspirerad att skriva här. Därför blir det glest mellan gångerna. Twittrar lite emellanåt istället. Där heter jag som jag heter på riktigt. Orkar inte tjata här om tråkiga jobbet eller bli nån sorts fanatisk kostdåre, eller vara tröttsam mamma, fru och kattägare.

Får se om lusten återkommer. Jag hoppas det, för det är roligt att skriva. Ju.

På gång

Jo, nu är det Filips och Fredriks podcasts som gäller. Laddar ner, lyssnar, skrattar.

Fast jag läste en bok i måndags och igår istället. Men nu är boken slut. Påminnerskan heter den. Lättläst. Men en sån man glömmer om inte nån påminner en om vad som hände. Typ en påminnerska ...

Så har jag gjort lite efterforskningar på folk som jag har haft kontakt med i andra tider. Vickan, Ulli, Ann-Marie, Annelie. En Maria Ohlsson kommer jag ju aldrig hitta, men henne har jag brevväxlat jättemycket med under några år. Kommer knappt ihåg henne. Visst är det konstigt.

Håller fortfarande på med de jävla breven. Nu ruttnar jag kaptitalt på dem. De flesta ligger i en låda med texten "Vykort och brev från diverse avsändare" och jag hoppas att det är tillräckligt tråkigt för att eventuella tjuvar framöver låter lådan vara.

Har även gjort en del skräpgrejer för extrajobbets skull. Ja, det är ju bra när det är gjort, men de har trasslat till saker och sen skyller de på mig ända tills de inser att det är deras eget fel. Suck. Och det gör att de pengar jag ska ha dröjer och inget får man för det, verkar det som.

Är törstig. Åt en salt rätt idag. med kassler. Nån sorts paj utan pajskal. Kanske mer som en stadig omelett. Med grädde och kassler och kronärtsskocksbotten och ägg och ost och créme fraiche (visar sig att mästerkocken här hemma har tagit slut på alla ägg nu. Det betyder visst att jag inte får nån frukost imorgon, men det spelar inte nån mer än mig nån roll. Tråkigt. Jävla skit.)

Fy fan vad irriterad jag blev.

Igångsättare

Det här är väl inget nytt under solen, men ändå - jag kan verkligen inte avsluta saker.

Nu har jag mycket noggrant sorterat alla gamla brev och vykort. En hög med mammapost, en med pappapost, en med allmän kompispost etc, etc. Har till och med lagt allt i en speciell kartong. Och, viktigast av allt, slängt mängder! Men. Nu ligger det ett antal högar med "övrigt" kvar här och där. En hög som ska till fd mannen, tänkte att han kanske vill ha kvar nåt som minne efter sin mormor till exempel. En annan hög med sånt som kan vara roligt att ha kvar av rent nostalgiska skäl, typ anställningsbevis, vernissageinbjudningar till vänners tillställningar och en hög med brev till de äldsta sönerna. Nu ska jag göra av det här nånstans. Ehrm, det är nu jag tappar lusten.

Så nu har vi en massa högar som jag borde göra nåt åt istället för att fundera över om det kan finnas bra tvättförvaring på Granit. Alltså starta ett nytt projekt.

Jaja. Jag ska gå och duscha nu, P och jag tog en rask timmaspromenad, och sen ska jag gå och handla LCHF-grejer.

Middagen igår var för övrigt precis som jag trodde - perfekt! Böff borgånj (orkade inte googla på stavningen och kände att det inte är livsviktigt) ÄR gott! Always! Trevligt var det också! Mycket trevligt!

Lördag

P och yngste sonen åkte till Västerås imorse. Gick upp 6. Inte jag alltså, jag sov till 11.

Tänkte att jag skulle promenera lite, så jag styrde stegen mot Södermalm. Gick en halvtimma. Undrade vilka jag skulle träffa eftersom kvarteren kring Skanstull är mina gamla kvarter. Jag brukar alltid möta nån. Och ... det gjorde jag. En konstnärskompis till min pappa. Hon har döttrar i min ålder och hon tyckte det var konstigt att vi snart blir 50. HAHAHAHAHA! Ja - vi blir snart 50. Tänker på fotografiet från mormors 50-årsdag när hon sitter i en stol med alla buketter med iris och mimosa och rosa rosor omkring sig. Ska jag också sitta så? Nej. Jag ska ju åka till Egypten då. Kolla pyramiderna.

Sen mötte jag en tjej som jag faktiskt gått i samma gymnasium som, men vi lärde inte känna varandra förrän vi gick en informatörsutbildning i 16 veckor. Hon är jättetrevlig! Ett bra samtal i snålblåsten utanför Systembolaget ...

Köpte ett par bra vinterstövlar också. Jag skriver bra, för det är det de är. Inte jättesnygga. Men varma. Curlingkängeliknande. Bra! Halva priset.

Och nu ska vi träffa halva släkten hemma hos favoritfarbrorn med fru. DET ska bli mycket trevligt!

Onsdag

Fattar inte att jag är så trött. Gick visserligen upp sex i morse för att gå till andra jobbet, men ändå. Jag vill bara sova, sova, sova.

Känner mig fruktansvärt okoncentrerad på jobbet. Det har så klart att göra med att ledsna arbetskamraten slutar och att jag gömmer alla sorgligheter vad gäller det och hela den tsunami av minnen som brutit lös inombords. Minnen av förra årets uppbrott. En ny skilsmässa från kolleger. Jag orkar inte med fler.

Och tokpojken jag ska arbeta med har insett sina begränsningar, tror jag. Han vill sluta. Fast han säger så klart inte att han har en för stor rock, han säger att han inte är så intresserad av de arbetsuppgifter han inser att han har. Fast ... han borde kanske ha tänkt på det innan han tackade ja till att bli fast anställd?

Min plan är att arbeta med internkommunikation framöver. Vet bara inte riktigt hur jag ska framföra det. Och till vem. Börjar med kompisen på HR, tror jag. En lunch med henne så ser vi vad som händer!

Just nu skulle jag vilja ha en liten slav som gjorde allt jag sa åt den. "Ring dit och fråga om det här", "Skriv anteckningar från det här mötet", "Kontakta den där mänskan och kolla upp de här sakerna och skriv det i nån sorts excelark". Jag orkar inte prata med folk. Typ. Organisationsstrejk (alltså jag orkar inte organisera).

Jaja.

Mer

Och en sak till som irriterar mig. Det är hur du som läser tänker 1) "Stackars människa. Tänk att vara så beroende av kolhydrater ..." 2) "Oj, jag kommer aldrig, aldrig våga ge mig på nån typ av detox". Till dig vill jag bara säga SLÄNG DIG I VÄGGEN! Så! Har du också fått din dos.

Är det nu man ska gå på skrattkurs? Fast det skulle få mig att se till att det blev än skrattkursledare mindre. En hel skrattkurs mindre, faktiskt.

Förbannade skit. Helvetes jävlars.

Längtar så jag håller på att dö efter middagen vi ska äta nästa lördag. För då är vi bortbjudna till en av dem som lagar godast mat av alla. Hon vet hur man gör sås, minsann. Och kött. Och blir det vare sig sås eller kött så är jag glad ändå. För vi kommer ha med oss minst en flaska vin och det räcker långt. Fast inte så långt i det sällskapet, när jag tänker efter ... Och att tänka på det gjorde att jag nästan, nästan log lite.

Tänk - en sallad med dressing. Trodde aldrig att det skulle vara det jag önskade mig mest i hela världen. Ps dijonsenapsdressing. ÅHHH!

Nu tar jag ett bad och festar till lite på några mandlar. I badet såklart.

PISS, PISS, PISS.

Jäklar. Jag har fått Tourettes på kuppen.

Tung i huvudet

Känner hur den allmänna irritationen ligger och pyr. Allt irriterar.

Den förbannande situationen på arbetet kommer ju också närmare och närmare så det är nog ett skäl, förutom att jag vill ha MAT. Jag är så less (efter en vecka) på den här jävla torftiga kosten utan fett att jag dör. Så vill jag väldigt, väldigt gärna äta en Lindtkula och dricka en kopp svart te. Det där gröna jävla skitteet kan man ge till kossorna. (Så illa är det inte. Men ack så trist).

Känner mig rastlös och uttråkad och allmänt oälskad.

Ett bad kanske hjälper, jag vet inte. I alla fall så får det tiden att gå. Så kanske jag börjar lukta gott. Om jag skulle lukta illa. Arg har jag ju uppenbarligen i alla fall blivit.

Tro't eller ej. Nu är det nån annan(?) grannidiot som borrar också.

Förbannade jävla skitpuckon. Hela världen.

GE MIG EN LITEN BIT AV NÅT SÖTT INNAN JAG MÖRDAR NÅN!

AAARRRRRRGH!

Pinsamt?

Har just bett våra grannar att inte dunsa så förfärligt i golvet. Hela vardagsrummet blir en väldig resonanslåda av dovt duns. Står fan inte ut. Elefantungarna har både elefantföräldrar och elefantkompisar. Just nu är jag för tjuvjakt.

"Jaha? Låter det när vi har julgransplundring?" sa mamman i familjen. "Ja, otroligt mycket" svarade jag. "Började det alldeles nyss? Det är bara i några minuter till". Och nu vet inte jag hur långa deras minuter är, men nog brukar man säga sådär en ganska exakt 60 sekunder per minut? Då torde ett par minuter vara 120 sekunder, om jag räknar rätt. Nu är de uppe i det tiodubla. Elefanter utan matematiska kunskaper. Idioter.

Söndag.

TV

Spelade in Igelkotten igår, den heter Igelkottens elegans som bok och är jättebra. Är så glad att jag har läst den, att se filmen blev mer en påminnelse om en god bokupplevelse, än att lägga filmen på topp tre-listan. Men den var ok.

Idag är det På spåret och sen ska vi se nåt annat. Kommer bara inte ihåg vad ... Har vi nåt inspelat, kanske?

Jaja.

Vin och choklad

... är sånt man inte äter när man detoxar. Men man tänker på det. Har några fantastiska Lindt-kulor, som jag fick i julklapp av yngste sonen, som ligger i ett skåp. Dem tänker jag på. Inte mycket, men lite. Ett glas vin skulle ju vara gott. Men vi dricker ju den där sura tranbärsdrycken stup i kvarten så jag vet faktiskt inte när vi skulle få in ett glas vin heller. Chips. Smör (att steka i. Inte äta rätt av. Fy bubblan). Det var riktigt knepigt igår när vi var på barnkalas hos min brorsdotter, vid 17 började de dricka vin och sen skulle pastasalladen fram. Då gick vi.

Jaja. P har kolleger som är lika fanatiska med LCHF som de var med surdegsbröd (och det äter de ju inte längre. Det är ju kolhydrater, gubevars.) och nån av dem kallar den här detoxen för "svältning", men han ha ju fan inte begripit ett skit.

Det vi gör nu är en utrensning. Bort med gamla ovanor och in med nya vanor. Vi är ju på avgiftningsläger nu, liksom. Inget socker, mindre salt, mindre fett och ingen alkohol. Och att inte äta potatis är inge problem. Ris och pasta klarar jag mig också utan. Däremot skulle jag gärna ha lite dressing på salladen. Steka i smör.

Det där "schemat" med rekommendationer om vad man ska äta och när misstänker jag är till för att fokusera på när man äter, inte vad. För man dricker varmt citronvatten till frukost. Sen äter man två ägg och sen är det tranbärsjuice och frukt eller grönsak till mellan mål, ytterligare ett glas tranbärsjuice en halvtimma innan lunchen, juice och frukt/grönsak till lunch, mellanmål och sen middag, mellanmål och sista tranbärsslurken med små frön innan man går och lägger sig.

Vi har käkat kyckling med zucchini och broccoli, ugnssteka pannbiffar (utan fett) med ratatouille, torsk med rataouille, rostbiff med ugnsstekta champinjoner och imorgon ska vi köpa kalkonpastrami tror jag. Har torsk och pannbiffar i frysen. Båda med ratatouille. Ska med som jobblunch i nästa vecka.

Promenerar en del också. Det ska vi såklart fortsätta med sen också.

Så vi får se vad som händer sen. Hur vi fortsätter. Skulle tro att vi börjar med LCHF. Eller i alla fall slutar med utfyllnadsmaten - ris, potatis och pasta.

Spännande.

Har fått idén om fat flush härifrån.

Breaking news

Ledsna arbetskamraten har sagt upp sig! Jättebra! För henne. Jag kommer däremot ett snäpp närmare helvetet med idiotchefen och psychokollegan som närmaste personer i världen. Depressing värre.

Hur som helst så har ledsna kollegan varit i kontakt med HR genom ombud (hennes man) under hela julen. Och nu har de kommit överens om nån sorts avgångsvederlag. Faktum är ju att det är arbetsplatsen som har kraschat ledsna kollegan med vansinniga chefer och oklarheter i största allmänhet.

Ja, ähmen själv står man ut. Fast inte så länge till, kan jag säga.

Det riktigt märkliga var att ytterligare en kollega sa upp sig igår. Hon är i en paralellegrupp, men ändå. Har bara jobbat i fyra månader och insett att det här inte passar henne. Jag tycker att hon är jättemodig som ger sig ut på nya vatten utan att veta vartåt. Hon har inget nytt jobb, följer bara magkänslan. Heja, säger jag! Det är både deprimerande och peppande att hon gör så. Tycker fler än jag.

Vi får väl se om det blir strömhopp från arbetsplatsen nu. När folk börjar tänka efter. Ifrågasätta.

Det häftigaste igår, efter det att ledsna kollegan skrivit under papper, gråtit en stund och sen var på väg hem på tunnelbanan i sällskap av mig, så såg man liksom hur hon insåg vad hon gjort. Och lättnaden gav ett skimmer kring henne. Hon slappnade av som hon inte gjort på evigheter. Såg ut att känna en säkerhet och fick en glöd av beslutet och det hon gjort. Fantastiskt!

Man har det inte roligare än man gör sig. Vi får väl se vad som händer härnäst. Jag tippar på omorganisation inom kort ... Och sen - splaff - så försvinner idiotchefen. HURRA!

Kallt

Mycket kort.

De måste ha frusit rejält på stenåldern (den här detoxgrejen är lite stenålderslik). Förbränning ger liksom frossa. Har haft ont i huvudet också. Det är eventuellt en veckas dagligt intag av alkohol av olika sort och mängd som gör sig påmint. Eller lika lång tids knäckätande. Till och med sill är ju sött (och gott).

Eller så är det helt enkelt kallt och åska i luften?

Har storhandlat idag. Torsk ska kokas, köttfärs har blivit pannbiffar i ugn, ratatouillegrönsaker blev en stark blandning att ha till diverse, rostbiff blir middag imorgon och till detta ska vi ugnsbehandla champinjoner och nåt annat som jag har glömt. Så ska jag ta med två ägg till mellanmålet mellan frukost och lunch imorgon eftersom det är smoothiedag. Allt jag tänker på är mat. Särskilt det man INTE ska äta.

Jag ska försöka att inte bli alltför fixerad vid det här med att (inte) äta. Fast det är svårt. Man ska ju äta hela tiden. Eller dricka. Jag har aldrig - säger aldrig - druckit så mycket som idag. Kissar oavbrutet. Eller ... nej, det gör jag ju inte. Men ett evigt rännande. Hellre det än rinnande dock.

Nej. Nu ska jag lägga mig i varma sängen och sova.

Stenålders

P och jag ska försöka lägga oss till med andra vanor. Därför kommer vi nu att rensa bort potatis, ris, pasta, alkohol och söta saker under, till att börja med, en tvåveckorsperiod.

Så nu blir det mycket tranbärsjuice och ägg och fixering vid tider och frukter och saker tillagade utan fett i fjorton dagar. Hoppas 1) att jag inte blir arg 2) att jag/vi inte luktar illa.

Så. Då börjar vi!

Goda vänners lag

Lillebror med familj var här och firade nyår. Mycket trevligt! Men vi började inte med våra bestyr förrän övriga gäster gått. Vi var nämligen en hel drös här mellan 16 och 18. Vänner och pappa kom på spontan förbubbelträff med fyrverkeriavslut. Kattfröken med sambo och tre av fem barn, Villägarna, min pappa och mellansonen med två kompisar plus bror med fru och barn samt vi själva, såklart. Mycket bubbel blev det. Både äkta och oäkta. trevligt. Och de där dadlarna med bacon är ju underbara! Röran med créme fraiche, rödlök, citron och dill på tunnbröd med ishavsrom tillhör också favoriterna. Tryffelsalami är ju så gott att man kan döda för det!

Ja. Sen gick alla och vi påbörjade matlagningen.

Förrätt -
pilgrimsmusslor på en bädd av babyspenat och tunt skurna sockerärter som blandats med lite japansk soya, sesamolja samt rostade sesamfrön. Barnen fick varsin gratinerad pilgrimsmussla i sitt skal (köpt på Erssons för 25:- styck. Bra!). Dryck - Champagne, Pol Roger.

Varmrätt -
Helstekt oxfilé med hasselbackspotatis, hemgjord bearnaise och sallad. Dryck - rött vin, Vila Santa

Efterrätt -
Färska hallon med smet av ägg, socker, lime och mynta ovanpå. Dryck - champagne, Moët & Chandon.

Jättegott! Jättejättegott! Bra meny! Repris å det snaraste, bitte!

Ja eller om ett tag ... Se nästa inlägg.

Kvällen var mycket trevlig och vi spelade FamiljeAlias - den senaste flugan för oss. Det är roligt och till och med sexåringen kunde vara med. Yngste sonen visar sig vara en hejare på både synonymer och att allmänt förklara. Roligt!

Halv sex gick jag och brodern och la oss. Jag var inte på långt när så "trött" som han var, och det är jag glad för idag :) De sov över och vi åt en härlig brunch vid 12.

Nu är det nytt år och det blir väl vad man gör det till, om jag ska vara käck. 2011 slutade och påbörjades i alla fall på det bästa av sätt!

Gott Nytt År!