Glada arbetskamraten har nedkommit med ett litet gossebarn som inte var så litet. Både tung och lång. Och väldigt fin! Ser fram emot att träffa honom. Mjuk och go. Han är en vecka nu.
Jag håller tillgodo med katten tills vidare. Låg en timma med henne vid min sida bara för att jag kunde i morse. Hon spann och jag läste. Hon bökar liksom in sig i armvecket och man vågar inte röra sig eftersom jag inte vill att hon ska gå. Så varm. Så mjuk. Så älskad!
söndag 18 december 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar