Just nu längtar jag efter att gå och lägga mig och drömma. Det är det bästa som finns. Eller ... ja, men typ.
Nu ska jag skriva om TV. Har sett ett program som kanske heter Superstars. Adam Alsing är den ena halvan av programledarduon. Den andra heter Louise Nånting. Och denna Louise har absolut inte nån som helst utstrålning. Hon är liksom ingenting. Väldigt intressant. Bara blek och tråkig. Och de där kända sportisarna som är med i programmet är inte heller intresserade av henne. Och Adam A smittas av blekheten. Han som brukar vara så bra. På radio, i alla fall.
Annars har det varit en bra dag på arbetet. Att saker och ting har grävts upp, vädrats och ventilerats var nog bra. Idag var alla glada. men chefen, som är typ 51ochetthalvt ser tio år äldre ut och har fått en rödpussig ansiktsfärg. Och nu tänkte jag skriva HA! men det ska jag ju inte göra.
Så höll jag på att döda katten i morse. Skulle hämta DN och hon ville kolla omgivningarna utanför ytterdörren. Så hon rushade mot dörren och jag hann stänga. Tack och lov så hann hon nästan dra in huvudet helt innan jag hade stängt dörren. Allvarligt. Det hade kunnat gå riktigt, riktigt illa. Typ SMACK. Jag fick värsta höga pulsen och höll på att sympatiavlida. Men hon lever. Och vi blev vänner snart efter nära döden upplevelsen.
Och nu ska jag dricka ytterligare en kopp te. Sen sova!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar