Rapport från Kreta - ett längre inlägg ...

Igår åkte vi från Platanias i solnedgången och i morse kom vi hem i soluppgången!

Har just laddat ner alla bilder. Mycket från restauranger och barer. Många med yngste sonen och en tallrik calamares, som är det bästa han vet.

Tre poolbilder och sju från stranden, trots att förhållandet mellan vara vid poolen/stranden var det omvända (börja nu inte räkna. Det funkar inte så :)

Vi har haft en fantastisk vistelse på Kreta! Jag rekommenderar det högeligen. Det är tusen gånger mer genuint och på riktigt än vad det är på Kanarieöarna, till exempel. Folk bor faktiskt på Kreta i de små byarna. Lever och bor. Och, har vi lärt oss av reseledar-Anders, kretensarna ser på dem som kommer till Kreta som besökare, inte som turister. Och en besökare vill man ju ha tillbaka (till skillnad från turister som per definition är otäcka, fulla huliganer?) Alla har varit så väldigt trevliga mot oss. Alla! (Utom möjligtvis en servitör som var så uppblåst att vi tänkte att han möjligtvis hade nån psykisk sjukdom, fast sen insåg vi att han bara var ung med extremt dåligt självförtroende.) Men jag tänker på de snälla, glada människor vi har träffat och som faktiskt har önskat oss en trevlig morgon, dag eller kväll trots att vi har valt en annan restaurang, affär eller väg än deras.

Vi var på stranden en dag. Det regnade en dag. Vi har studerat våra medresenärer ingående - det finns tid för sånt när man ligger vid poolkanten, kan jag säga ... Och jag undrar hur det kommer sig att så många turister röker? Hur så många turisters barn lider av antingen fetma eller damp?

Vi har varit väldigt glada att frukosten ingick i hotellpaketet - det var skönt att slippa köpa bröd varje morgon. Vi är också glada att vi har kunnat välja när och var vi ville ha mat och dryck. Vi har sett så mycket mer än hotellet - solnedgång över havet, Knossos, Chania.

Knossos är, enligt Ps pappa, ett Disneyland för arkitekter. Och det kan man kanske hålla med om. Karln som grävde fram alltihop i början av 1900-talet (typ 4000 år senare än det byggdes första gången ...) bestämde sig för att laga det trasiga med cement. Alabaster och cement är ingen höjdare ihop. Och han gissade en massa saker också. Typ allt. Varför, hur och när. Så när man går där får man av en overklighetskänsla "Är det här på riktigt?" och man fylls av tvivel för varenda arkeologisk utgrävning som nånsin gjorts. Vi hyrde bil för att komma till den östra delen av ön (2,5 timmars bilfärd från Platanias). Man åker längs kusten och det är väldigt vackert. Vi valde att hyra bil den dagen då prognosen visade regn - och det gjorde vi rätt i även om vi fick vänta en stund i bilen så att regnet skulle lugna sig litegrann innan vi gav oss iväg i duggregnet mot lerpölarna ... Knossos ligger för övrigt ett stenkast från Kretas största stad - Heraklion - som utnämnts till Europas fulaste stad. Vi åkte aldrig in i den.

Chania däremot, har valts till Greklands vackraste stad. Det beror nog främst på att det är byggt i venetiansk stil. Smala, färgglada hus i olika nivåer och en trevlig hamn. P köpte sandaler - handgjorda - för 400 spänn. Vi följde den före detta reseledarens tips och gick till To Xani där vi först i efterhand berättade att vi kände den där reseledaren och då blev han så till sig att han verkligen tyckte att vi skulle komma igen. Så det gjorde vi. Då plockade ihop de mest typiska rätterna från Kreta. Det började med nåt inbakat, 15 vilda växter från bergen. Sen var det goda köttbullar, rökt fläskkött med sallad av avokado och apelsin och sen kom varmrätten - ett mört, fantastiskt gott kött "The king of Crete" - get! Medan P och jag avnjöt mat och dryck så lekte sonen med restaurangägarens gudson, en leksugen femåring som erbjöd både kattungar, kull och fotbollsspel. Sonen var glad. Och det var roligt att se hur de kommunicerade utan att ha språket gemensamt.

Det var väldigt skönt med en vecka av att inte göra nåt särskilt och att inte ha några inbokade aktiviteter. Det har funnits tid till eftertanke också. På gott och ont. Det är jobbigt att drömma om gamla arbetskamrater. Det är jobbigt att tänka på arbetet.

Har läst en massa också. Anna Jansson och Carin Hjulström och Andrew Taylor och Haruki Murakami. Började med en Roslund och Hellström sista dagen. Yngste sonen har legat och lyssnat på iPod-sagor medan P och jag läste. Doktor Proktors pruttpulver var tydligen rolig.

Jag köpte en jättefin läderväska också. Innan jag somnade funderade jag på om Uppsalasonen skulle vilja ha en likadan.

Nu ska jag packa upp det sista!

Chania

Apelsinens bästa tid är NU!

Sonen leker. Ensam.

Del av Knossospalatset med fikon i förgrunden.