Another good day

Yngste sonen fyller sju år. Det är en stor dag! Sju. Tid är märkligt. Det är ju pyttekort sen han föddes. Fast oj vad det har hänt saker under de här åren.

Vi sjöng och firade i morse innan vi drog iväg åt olika håll (mellansonen tillbaks till sängen, vi andra till skola och arbeten). Jag gick till bussen. Väntade och väntade. Ingen buss. Efter en kvart kom en taxi. En man stoppade den och ropade rätt ut till långa kön "Nån som ska till Kungsträdgården?". Jag och två till hann först. Så jag började dagen med att åka gratistaxi till Kungsan. Han betalade.

Sen åt jag lunch och var på visning på Hotell Norrtull. Där behöver man inte bo. Kändes skitigt, fult och stylat av miffon och ratades genast av både glada arbetskamraten och mig. Fick raggmunk och fläsk till lunch. Brukar ju vara got. Men om man inte kryddar raggmunk så blir det vansinnigt mesigt. Hon visade oss dessutom ett rum där någon bodde. Får man INTE göra. Och kände sig tvungen att stänga om toaletterna vid konferensdelen eftersomd et luktade. Det ska man INTE behöva göra.

Men lunchen var gratis och gratis är gott. Oftast.

Nu kommer snart svärmorsorna så nu ska jag sätta på mig den glada, väna svärdotterminen och vara trevlig. Hm.

När man är hemma

Vilket väder! Men det har jag inte tid med just nu. Att gå ut och få frisk luft, alltså. Har fullt upp med YouTube ...



Häftigt!

Baksidan

Jag är ledig i morgon. Den bästa presenten från mig själv var att ta ledigt. Men. det innebär att jag som inte ska upp tidigt i morgon, inte behövde gå upp i morse när yngste sonen skulle till fotbollen och inte har städat hela dagen, är förhållandevis pigg nu. Vid tiotiden på kvällen. Det är inte P. Han har varit ganska kraschad hela dagen. Bakis och ansvarsfull. Själv drack jag med måtta. Och har varit födelsedagsbefriad från allt vad ansvar heter.

Så nu sitter jag här. Med ett glas champagne och nyfådda Lindor-kulor, vid datorn med Miss Marple på TVn i bakgrunden. Ensam. P har gått och lagt sig. Det är märkligt, men vi går alltid om varandra. Jag lägger mig tidigt under vardagarna och P sent. På helgerna är det tvärtom. Just nu tycker jag att det är väldigt, väldigt tråkigt.

Ja, jag tycker lite synd om mig. Hade gärna pratat lite.

Jaja. Vi hade i alla fall en trevlig stund med pappa och hans särbo. God middag på Faros som är en bra grekisk restaurang. Jag avslutade med en kopp capuccino. Är det därför jag är pigg. Kanske borde P också druckit lite kaffe?

Fick förresten en finfin plånka av P. Från Orla Kiely.

Jag har lyxproblem. Och det är bara att bada i dem så länge man kan!

Mysteriet är löst

Jag hade anordnat en liten musiktävling igår. Det fanns ett tema. Antalet låtar var lika många som gästerna. Temat var alltså namnen på de närvarande. När nöten var knäckt och genomgången av låtarna gjord så visade det sig att en av de närvarande inte hade hört sitt namn. Låten fanns inte på musiklistan. Jag blev bestört och förbryllad.

Nu har jag löst mysteriet. Den låg sist i den andra listan jag hade gjort. Såklart. Fellagd. Men här kommer den. Passar ju väldigt bra idag!

Grattis till kloka systern som kom på temat!

Hittills och sen

Jag vaknade sent. Yngste sonen hade redan både åkt och kommit hem från fotbollen. Sen skulle han iväg till teatern. Nu är P där och hämtar honom och kanske, kanske kommer de hem med bullar i stora lass för att vi ska kunna födelsedagsfika allihop.

Uppsalasonen är här! OCH mellansonen! Härliga tider! Så trevligt! Mellansonen är den raraste rara och han älskar sin morbror på ett så fantastiskt sätt. Han vill nog nästa klättra upp i knät på honom, den långe pojken. Min son satt med armen runt axeln på min bror en stor del av kvällen. Det rör mig!

Äldste sonen var mest glad. Glad och social. Han saknar oss nog litegrann där borta i Uppsala. Ska åka dit ibland. Man kan ju bara fika. Det går fort att åka dit. Han saknar sina bröder mest. Att prata med sin riktiga bror och att mysa med sin halvbror. Kanske kan de åka dit tillsammans nån gång. Äventyr på tåg. Äsch. Det får de lösa själva.

Nu ska jag väcka den äldste.

Ikväll går vi på restaurang med min pappa. Det ser jag fram emot!

Bästa vänner

Festen igår var lyckad. Tycker jag. Och eftersom det var min fest så är det väl det som räknas?

Jag hade lagat mat hela dagen och det blev nog ett bra slutresultat. Den goda marinerade fläskfilén med bönsallad och hummus och tzatsiki och Ps surdegsbröd och äppelpaj med hemgjord, riktig vaniljsås.

Fast det viktigaste är ju faktiskt gästerna! Jag har bra vänner. De bästa, faktiskt! Jag tror att bordsplaceringen funkade. Jag har ju några säkra kort som man kan placera precis var som helst. Och jag tycker att det är mycket roligare att blanda lite, så blir inte de som inte känner så många helt ihoptussade med sig själva.

Fast det är lustigt hur bekantskapskresten ser ut. Fem av dem jag bjudit känner jag tack vare gymnasietiden. Två har barn tillsammans med killar därifrån och tre gick jag i parallellklass med. Sen var det glada arbetskamraten och hennes man och fotbollsföräldrarna (Mary Kay och han som bara dricker alkoholfritt). Två gamla arbetskamrater bangade för att de har små barn och för mycket att göra och På minuten-sällskapet valde arbete och vila framför festligheter. Jaja, vi var i alla fall 20 vuxna och två barn. Yngste sonen och kusinen. Och nu räknar jag alltså mina egna söner till de vuxna. Även om de drack som tonåringar ...

Jag har fått fantastiska presenter också. Handdukar från Orla Kierly, ett underbart doftljus från Byredo som just i detta nu står bredvid mig och brinner. Cassis. Härligt, härligt! Fina ljus på fint glasfat. En tavla av pappersgubben hos mamma i Norrland. Den är jättefin! Ett väldigt fint fat från Georg Jensen. Liksom knöggligt, glänsande. En stor tekopp och roliga tesorter. En god flaska vin och presentkort på Mary Kay minsann! Nu ska här shoppas! Värsta stora tulpanbuketten.

Jag är väldigt glad för att de som kom kunde komma.

Eventuellt får jag nåt av maken senare idag. Vi ska fika när han kommer hem från teatern med yngste sonen.

Life is good!

På hemmaplan

Idag är planen att jag ska stryka. Nu är klockan snart 12 och vad har jag gjort. Ingenting. Så gott som. Jo. Jag har ändrat i den där intervjun. Han ville ta bort ett OJ! och sen ville han tacka alla som jobbat med en utställning. Det var inte mycket. Skönt!

Måste förbereda maten också. Stöpa ljus och vika svanar av servetter. Nej, det där med ljusen och servetterna hoppar jag tillfälligt över. En annan gång. Tända ljus är jag bra på. Och att torka mig om munnen med servett.

Men? Jag sitter här och roar mig med att skriva. Det har jag inte tid med.

(Kommer det finnas tid för ett bad sen? Kanske. Strykjärnet först.)

Intervju

Jag har skrivit en hittepåintervju med vår VD. Jag tycker den blev bra. Han framstår som både vänlig, genomtänkt och klok.

Nu återstår det att vänta på hans åsikt. Tänk om han tycker det är skit. Det vore tråkigt.

På gång

Nu ska här storhandlas! I morgon ska jag laga mat! På lördag ska maten serveras. Det ser jag fram emot! Fast roligast blir det att träffa alla trevliga människor!

Sen ska P åka och hämta våra vinglas hos gamla maken som har dem sen studentfesten i somras.

Jag har förresten fått ett paket idag! Från min 20 år äldre faster. En fin scarf efter min farmor. Den är grön med snäckor. Jag blev glad!

På rätt sida

Ibland undrar man ... Hur kom det sig att den här dagen blev så bra? Varför var jag så glad idag? Framför allt undrar jag - varför är jag inte glad varje dag?

Har skrivit så trevliga mail och fått lika trevliga tillbaka. Gäspat, men liksom ryckt upp mig.

Skuttade nästan till inspelningsjobbet i nysnön efter att ha vaknat och legat och tänkt hur det är att gå hemifrån en tidig vårdag när änderna ruvar i sina gryt (nä, det gör de inte, men de simmar långsamt eller jagar varandra eftersom det börjar med bråk ...) och solen precis har gått upp på den ljusblårosa himlen. Ja, nu var det ju inte så idag. Jag fick en smärre chock av fem centimeter snö och isspikssnöande, men man kan ju inte göra så mycket åt snö. Faktiskt.

Kan det bero på att jag lyckades flytta en presentation från fredag till idag vilket plötsligt öppnade alla möjligheter i världen för fredagen. Jag tar tillvara på dem. Tar ledigt. På måndag också. Jag fyller faktiskt 45. Då är man värd all ledighet man kan tänka sig. Ja. Det är därför jag är glad. Känner det i hela kroppen! Hur leendet och välbefinnandet sprider sig från mungipa till mungipa eller från hjärta till ögon.

Är glad också för den här kvällen då de två yngre sönerna och jag har plockat i ordning en smula här hemma. det går så fort när man sätter igång. P är på Hammarbymöte. Bra att han är borta ibland. Jag kan bli handikappad av att veta att han önskar att jag ska städa. Då blir jag förlamad och vägrande. Det är nog löjligt. eller konstigt. Men jag klarar inte av press. Vill göra saker i min egen takt. Med barnen.

Har bestämt mat till lördag också. Förberedelserna startar på fredag. Och den som väntar på något gott ... (har kanske ätit det förut. Men det blir inte chili con carne.)

Nu ska jag lägga mig nära, nära den yngste sonen. På samma sätt som mellansonen la sig nära, nära igår kväll när jag skulle sova. Panna mot panna. Mina härliga barn. På lördag hoppas jag att Uppsalasonen dyker upp!

Gäspat

Denna dag har gått i gäspets tecken. Jag har varit så satans trött. Så nu ska jag sova, tror jag. Nej. Jag ska bada först. Varmt och skönt. Sövandet ska dras till den yttersta spetsen.

På fredag tänkte jag vara ledig. Och på måndag. Hur ska man annars fira sin fyrtiofemte födelsedag?

Nu ska jag rätta till några fel i bloggen. Såg att jag har kopierat nåt som skulle ha klippts ut för evigt till annan plats. Ledsen att jag gör fel ibland. Drar ihop ord och hoppar över bokstäver och ord också för den delen. Har inget att skylla på än min egen otålighet.

Adieu!

Kloker

Utvecklingssamtalet för yngste sonen gick bra. Även om jag tycker att det är jävligt märkligt att ungarna själva ska hålla i det där pratet "Hej! Välkomna hit och tack för att ni ville komma hit!" sen tjuvläste han på en lapp undersamtalet för att hålla koll på vad han skulle prata om.

Svenska, matte, SO, NO, musik, gympa och kanske nåt mer. Det går bra för honom. Tycker han. Och tycks hans fröken/lärare/pedagog/mentor/whatever tycka.

Han adderar treställiga tal i huvudet. Nu tycker klassrummets chef (läraren) att han ska lära sig att formulera sig skriftligt för att kunna beskriva hur han tänker på matte. Samtidigt som han har fått omdömet "Du klarar av att läsa enklare texter". Det är nåt som inte riktigt går ihop. Antingen är han faktiskt ganska duktig på att läsa och skriva eftersom han ska lära sig att skriva matematiska formler typ, eller så kanske han ska hålla sig på nivån "enklare texter". Men vad vet jag? Jag gick i ettan 1972 och läste om Li och Lo i en turkos bok och tittade på TV-program där man lärde sig mängdlära med rep och troll.

Han klarar sig i alla fall. Pratar lite för mycket och kommer försent. men det är faktiskt inte alltid hans fel. Han har en pappa som är tidsoptimist numero uno vilket går ut över omvärlden. Kanske kommer P att från och med idag, efter tillsägelse från fröken, komma i tid. Det vore en läxa värd att lära! Äntligen!

Ett utvecklingssamtal som heter duga, kan man säga! För alla pojkar i den lilla familjen.

På minuten

Har varit där igen! På inspelning av På Minuten. Det är väldigt roligt! Idag var det nyss fyllda 50-åriga Pia Johansson, Hans Rosenfeldt, David Batra samt My Holmsten.

Publiken överraskningssjöng för Pia som varit 50 i sex dagar. Hon blev glad!

Ska inte avslöja vem som vann. Båda gångerna.

Reklamfilm

Det finns reklamfilm, så finns det reklamfilm.

Äntligen har iTunes fått rättigheter att sälja/spela Beatles och nu har de värsta driven för detta. De här reklamfilmerna visar bara Beatlesbilder samtidigt som deras låtar spelas. Nu har jag tittat på alla dessa reklamfilmer med behållning.

Beatles är fantastiska!

Kan inget annat säga.

Lycka är ...

... när mellansonen hittar sin lillebror i hallen sjungandes Dinkelidunkelidojja i en toapappersrulle, börjar gapskratta och inser att lillbrorsan dessutom bara har en strumpa.

Sen skrattade vi alla tre tillsammans en lång stund.

P dammsuger. Det är också bra :)

Barnen skrattar vidare!

Härliga hemma!

Oj, nu vet jag inte var jag ska börja. Sex eller pengar? Pengar!

Jo, när kollegan med glasögonen långt ner på näsan och jag skulle checka in igår på Düsseldorfs flygplats (man behövde in checka in på själva flygplatsen fattar du väl!) så fick vi frågan om vi ville byta våra flygbiljetter mellan Düsseldorf och Frankfurt mot en taxiresa för samma sträcka och, jag menar och, 125 euro. Nu var det ju inte vilken resa som helst som skulle bytas. Det var en businessbiljett med allt vad det innebär - lounge och skumpa och skönt säte i 45 minuter på planet. Jag tvekade. Glasögonormen tvekade icke. Jag övervägde. 125 euro är ändå en dryg svensk tusenlapp. Vi tackade ja till erbjudandet och satte oss i en taxi som på små vägar tog oss till Frankfurt. Motorvägen var nämligen avstängd, behövde väl helgvila eller nåt.

Och. Om vi inte hade valt detta så hade vi ju aldrig fått dricka rödvin med världens längsta och kanske snyggaste höjdhopperska - Blanka Vlasic. "Dricka rödvin?" undrar du. Ja, alltså det var ju inte så att vi satt och småpratade med varandra på flygplatsserveringen, men hon drack ett glas rött vin samtidigt som hon läste både mail och kollade mobiltelefonen och pratade med sitt sällskap, och jag drack också ett glas vin. Så - vi drack rödvin sittandes så gott som bredvid varandra.

Hon är jättelång. Och ser bättre ut än på TV. Få gör sig bra hoppandes :)

Blanka

Det andra handlar om sex. Det ligger ett thaimassageställe nära bostaden. Det verkar ganska seriöst förutom att de anger att de erbjuder fotvård och då skrapar de bort hud med något som med största sannolikhet inte är rengjort mellan kunderna. Sånt är lite jobbigt. Undrar förresten om det är därför jag har en död tå? Jaja. En kollega berättade om hur en väninnan hade varit där och tydligt hört nån prata på andra sidan tygskynket som finns mellan de olika "båsen". Han sa "Åhhh! Nu blir pappa stor!" Jag kräks! Oavsett hur nu pappa blev stor (va? pappa?) om det var en aktiv handling utförd av thailändska eller om han gillade fotmassagen (eller vilken behandling han nu fick) så tycker jag att det är ... oartigt(!) att prata om vad som händer med "pappa". Och hon som hörde det här hade ju definitivt inte gått dit som nån sorts blind peeping Tom.

Så nu kan man inte gå dit mer. VARFÖR? Varför ska alla hemska misstankar om saker besannas? Usch!

I alla fall - nu är jag hemma! Och det är så bra här!

Framåt

Jag ser fram emot några saker:

- att komma hem
- gå på inspelning av "På minuten" på måndag
- ha kalas med de allra bästa
- fira sjuåringen
- julledigt

Så är det!

Roligt

Måste ändå tillstå att vissa kombinationer av folk gör saker väldigt roligt.

Eftersom jag har varit ganska gråtmild hela dagen (öm i själen av hemlängtan och för jävla dålig uppmuntran, tror jag) så har jag så äntligen skrattat hela kvällen lång! Väldigt skoj!

Åtta personer som med utgångspunkt "swingers" och kontakannons, har skrattat oss igenom aftonen med wienerschnitzel eller gåsbröst med marsipanäpple. Vi åt. Och drack. Sen gick vi vidare till en bierstübe (stavas det kanske inte så? Jaja.) och sen hem till hotellet och en Mojito i andra kollegers glada lag. Fast vi sa förstås Moschito. Och sen fortastte vi så.

Ett tag hade jag ont i kinderna på det sätt man vill ha ont i varenda skrattmuskel som finns.

Nu känner jag att det är dags att sova.

Kött

Jag undrar ... hur kommer det sig att köttet i Tyskland, precis som det amerikanska köttet (de tyska korna, de amerikanska korna) är så mycket bättre än i Sverige?

Jag ska fan bli veggo hemma. Om man inte äter typ bra oxfilé. Och det gör man så sällan att det är löjligt.

Köttet är mört och gott och bra, bra, bra både här och där. Men inte hemma. Hur kommer det sig?

Bakgata

Fönstret till hotellrummet vetter mot en bakgata. Det är knäpptyst. En bil susar förbi då och då, annars - intet. Men i natt var det fart där, vill jag lova. I alla fall i drömmarnas land. För då satt det tre indiska pojkar i garaget tvärsöver. De sydde skor. Sen slängde de allt de gjort på ett bilsläp och drog iväg med civilpoliser i hasorna. Men de åkte fast.

I den andra drömmen jag hade hade återigen med håriga ben att göra. Men nu satt jag i ett vattenbryn med de två kolleger jag åt middag med igår och arbetade med idag. Då såg jag plötsligt att det ena benet var välrakat och fint, men det andra hade jag bara gjort ett drag med rakhyveln på, så det såg ut som en stig i gräs (benen var väldigt håriga i drömmen). Jag började förklara för kollegerna som förmodligen inte ens lagt märke till mina rakade/orakade ben och situationen blev märklig.

Ja, det var drömmarna det. I verkligheten vaknade jag klockan fyra i morse och var jättevarm. Läste mig till att air condition bara finns på våning fyra, så jag öppnade fönstret och kollade ut på det tomma parkeringshuset (som jag senare skulle komma att fylla med indiska pojkar) och spelade Angry Birds innan jag somnade. Har varit lite trött hela dagen.

Spännande har det varit i montern också. Eller inte. Dagen har gått fort, men det har inte gått så snabbt med våra grejer som man önskade. Det är mycket som ska tas om hand på 1200 kvadratmeter, och man får snällt vänta på att nån ska ha tid för just mina problem.

Åkte från mässan så vi var inne i Altstadt vid 20 och då gick jag och kollegan raka vägen till koreanska restaurangen, så nu är jag glad. Och mätt.

En kopp te skulle sitta fint, men jag orkar inte hasa mig ner till receptionen och det kostar €2,50 att beställa till rummet. Lat och snål. I morgon ska jag försöka komma ihåg att ta med te på väg till rummet.

Jag kom i alla fall ihåg att vädra innan läggdags. Så nu är det svalt och skönt!

Godnatt!

Fjorton grader varmt

Det regnar inte!

Men montern är inte klar och jag undrar om det egentligen är nån idé att hasa sig till mässhallen redan klockn 09.00? Tror inte vi kommer att ha nåt där att göra då. Tyvärr blir det som jag trodde - slötid, dötid. I Düsseldorf.

Bor i en förort till själva stan, som att vara i Vreten, kan jag tro. Långt från allt, liksom.

Na-jah, som de säger här. Det är ju bara att finna sig i situationen.

Nu ska jag lägga en stund på Angry Birds på iPodden och sen kanske jag ska läsa lite Express och Aftonblad innan jag knoppar in för att gå upp 07.30 i morgon bitti ...

Ack ja.

Om natten

Tänk om man fick somna här.

Match and away

Vi har varit på match idag. Det var Hammarby som skulle vinna över Helsingborg i Svenska Cupen. Det gjorde de inte. Bajen vann silvret. Det var inte dåligt ...

Alla

Några

Men jag har fått mina nya skor. Eller ... stövlar. Bra!

Och yngste sonens kusin har tappat sin första tand. Det är nåt det!

Packa pappas kappsäck

Nu ska här resas igen. Düsseldorf. Väskan ska packas när tvätten är tvättad.

Det finns egentligen bara två saker som är bra med den där stan - den koreanska restaurangen. Och nåt annat. Fast det kommer jag inte ihåg.

Det brukar regna. Jag brukar ha det tråkigt. Förstår inte vad som skulle vara roligare den här gången.

Vi ska bo på ett annat hotell än vi brukar. Det kan vara spännande.

Jag reser på söndag och kommer åter på lördag. Så ska jag försöka se det positiva i detta. Jag får gå på koreansk restaurang! Jag får träffa kolleger från hela världen! Jag får ... äta hotellfrulle. Jag får ....... tid för mig själv. Jag får .............. titta på tyska TV-kanaler (nej. Jag kan inte komma på nåt mer. Slutar här.)

Lyckliga slut

1) Jag har fått tillbaka min förlorade necessär!

Det ringde en man i förmiddags. Han sa att jag skulle få tillbaka min necessär mot 1637 kronor. VA? sa jag. Sen ringde jag DHL och undrade varför de ändrat summan från 192 kronor till en betydligt (BETYDLIGT) högre summa. Och då visade det sig att de i Spanien är idioter så blev det billigare.

2) Nya stövlar från El Naturalista har anlänt. Fick samtal från butiken där de nya kan hämtas idag. Så - äntligen! Nu ska här bytas! Trasigt mot helt! Och det tackar vi ju för!

Därmed stänger vi Barcelonaärendena.

Sa jag att jag bad till gud om necessären? Måste jag kanske gå till kyrkan på söndag? Bli troende? Njae. Jag tror att vi, allihop, är gud. Tack, tack!

Fest + fest

Gick från jobbet kvart över ett. Hm. Sen var det klassfestdiscijobb till fyra när alla ungar dundrade in. Hela klassen minus en som låg hemma och kräktes. En del skitungar som man vill ställa ut i kylan tills de blir snälla ... De som inte lyssnar och skriker. Varför? Min perfekte som dansade mest hela tiden!

Halv åtta var det över. Inklusive städning.

Så kom vi hem till middag. Som våra tillfälliga gäster - brorn med familj - hade lagat. Fisk som var god. Vitt vin. Underbart att nån annan lagat mat i vårt hem!

Nu är jag ganska mör, faktiskt! I morgon blir det annan god mat! Hurra!

Hemma!

Vilken grej! Bara åka iväg! Det var uppfriskande kan jag säga! Att åka, och komma hem. Att överraska sig själv. Slösa! Trevligt också!

Sol, men bitande kallt, lördag och söndag. Sen regnade det i måndags, men då var vi ju i princip på väg hem ...

Vi har gått och gått. Ätit bra mat och shoppat (Macy's, Nintendo, Disney, Century 21, Kenneth Cole etc, etc. Dollarn är bra just nu!). Empire State Building, MoMa och Central Park.

Rekommenderar Morton's för bra kött och Evergreens eller Sarabeth's för bra frukost. Så ska man komma ihåg det där 10%-kortet på Macy's om man ska handla.

Från Empire State Building

Central Park är snygg

Nåt du sett?

Typiskt

Jackson Pollock är cool!

Och här hemma tar verkligheten vid. I morgon är det disco för ettorna i skolan, på söndag åker jag till Düsseldorf och bror med familj är här och bor litegrann den här veckan. Allt utom D-dorf är bra!

Mer en annan dag!

New York, New York

Ja. Så åker vi till New York och bor på Paramount Hotel på Times Square. Den äldste sonen och jag.

Central Park.
MoMa.
Mariott, The View och drink. I alla fall för mig. Sonen är ju inte 21.
Goda middagar.
J. Jill och Macy's.

Men hjälp! Jag måste packa!

Trevlig helg!

Eventuellt

Kanske, kanske åker Uppsalasonen och jag till New York, eller Rom, på fredag. Kommer hem på måndag eller tisdag morgon!

Kanske, kanske.

Sista låten

Sista låten i filmen Somewhere.

Andra saker

Ska lägga till att jag har sovit pissdåligt eftersom P har hostat det högsta han kunde hela natten och sen, efter att jag tipsat honom om hostmedicin americana, så somnade han och då snarkade han i stället det högsta han kunde. Samtidigt som yngste sonen fick återfall och låg mellan oss efter veckor av att ha legat i sin egen säng hela nätterna.

Men det finns bra saker också. Även om man är trött.

Jag gillar regn. För då får jag ha finfina stövlarna i morgon. Och på tal om stövlar så ska mina stövlar från Barcelonas flygplats bytas ut mot nyskeppat par på Åhléns. Kanske blir det till våren, men i alla fall (Men? Var jag inte inne på positiva saker nu? Och så smet den där bittergrejen in? Hur???) Och på tal om Barcelonas flygplats så borde necessären som nu mer inte är borttappad utan upphittad, DHLas hem när som helst. Och då menar jag när som helst. Inte till våren. (Se där! Jag lär mig!)

Och till sist så kan jag tala om att sjuåringen med hjärntumör mår bra. Jämfört med hur han har mått. Familjen är samlad på sjukhuset.

Ja. det är väl det här som är livet.

Och det är ganska skönt att man slipper jaga och oroas för att skörden ska gå dåligt. Eller för att wellpappen som är tak inte ska hålla under monsunregnet. Eller för att ens barn inte ska komma hem efter en gängnatt i Los Angeles. Eller för att knarket är slut. Eller riset.

Vi har både toapapper och elektricitet. Och varandra.

Häpp.

Hål

Har varit på bio med mellansonen. Igen. Vi såg "Somewhere". Sofia Coppola. Nu vill jag bara gråta.

Om du tänker se filmen läs inte längre än hit.

--------

Den här filmen handlar om en man, som visar sig vara skådespelare, som lever ett satans trist liv. Han gör saker som nån annan säger till honom att göra. Det enda han gör för sig själv har med kvinnor att göra. Och då har han ändå tråkigt. Somnar. Inte alltid, men ofta.

Så umgås han med sin 11-åriga dotter längre än nånsin, förstår man. Då lever han upp men inser att han lever ett satans trist liv. Repetitivt kan man lugnt säga.

I många scener händer inte ett jota. Absolut ingenting. Helt meningslöst. Till synes. Men det är ju ett sätt att illustrera hans liv såklart. Han röker. Dricker en öl. Inga impulser att göra nåt. Han har allt. Får allt serverat. Behöver inte kämpa.

Det slutar med att han reser sig och går. Gör sig av med allt. Sen slutar filmen. Kanske börjar hans liv där?

Och nu vill jag också resa mig och gå. På nåt sätt. Jag blir ledsen och undrar vad för sorts liv man/jag/vi lever. Det har varit lite mycket såna här tankeställande saker på sista tiden. Senaste tiden kanske det heter? Whetever. Aniara, hjärntumörspojken och den här filmen. Och inte Gran Canaria. Vad är viktigt?

Promenad i morse

Promenerade till Kungsträdgårdens tunnelbanestation i morse. Och sen från Vretens station. Detta är vad jag såg:

De vackraste träden i Stockholm


Och här bygger man på julstämningen


Hade inte en aning om att de bygger om kajen vid Grand Hotell. Kolla alla uppfiskade saker till vänster på bilden!


Hej hå, hej hå till gruvan ska vi gå ...


Falnande ros

Längtan efter annat

Fick en fix idé. Tänk om jag skulle resa bort med yngste sonen. På till exempel torsdag. Skulle ta några höstlovsdagar och nafsa nästa vecka i hasorna. Gran Canaaaria.

Jag frågade sonen. Han blev först orolig för att biobesöket (filmen Dumma mig) skulle frysa inne. Sen började vi viska om hur trevligt det skulle vara och jag fick ömma kramar och jag förstår att han vill vara ensam med en förälder ibland. Han och jag är sällan på tu man hand. Men sen var vi ju faktiskt tvungna att kolla med P om han tyckte det var okej. Han kan inte följa med eftersom han har når väldigt viktigt möte nästa måndag. Och han tycker såklart att det skulle vara jättetråkigt om vi åker utan honom.

Sen kom jag på att min bror med familj kommer i nästa vecka. De ska ju bo hos oss medan deras badrum renoveras.

Så kollade jag vädret. Vissa prognoser ser mycket goda ut, 25-28 grader, andra är regniga. Jag tror det beror på var man är - norra eller södra Gran Canaria.

Nej. Jag tror inte vi åker. Blir så besviken. Det är dags för lite action. Nu. I'm bored to death.

Nästa tillfälle är i jul eller så. Och då vill ingen mer än jag åka. Jag vill verkligen INTE vara hemma över jul. Jul är blä. Särskilt när de äldre sönerna nog är med sin pappa.

Gran Canaaaria?