På väg från tunnelbanan till jobbet passerar jag en trappa med buskage på båda sidor. Under årens lopp har det prasslat betänkligt där inne bland buskarna. Jag har alltid misstänkt att råttor stora som bussar står för prasslet. En gång höll jag på att hoppa upp i en kollegas armar när vi skulle gå hem en sen eftermiddag och det plötsligt prasslade extrem mycket. Jag höll mig, men gick en annan väg. Tar nu mer en något längre omväg för att slippa prasslet och tanken på vad som orsakar detsamma.
Igår sprang beviset från ena sidan av trappan till buskaget på andra sidan, mitt framför fötterna på mig. Jag hade väldigt vida byxor och fick värsta tvångstankarna om råttor som kilar upp för benen och ger en rabies och blodförgiftning och allmänt ... ont när de hugger sina gula gaddar i benen medan svansen piskar och lössen hoppar.
Jag tänker att jag svimmat av skräck och vaknar med den elaka råttan bredvid mig, så tittar den rysligt på mig innan den hoppar upp på halsen, sätter sina läskiga kloförsedda små djävulstassar vid ena örat och på struphuvudet och ger mig ett dödande bett på halspulsådern. HU! Det kan hända! Jag lovar!
Borde kanske gå i nån sorts terapi, men tanken på att det går ut på att jag ska klappa en tam sån där får mig att låta bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar