En kollegas nära släkting har ramlat ner från en 12 meter hög byggnadsställning. Han mår inte så bra nu. Ingen vet hur det kommer att gå. Det är hemskt.
Jag vet inte om det är därför, men jag uppskattar promenaden i morse ändå mer efter detta. Att ha möjlighet att gå en så vacker sträcka. Varje morgon. Hurra, vad bra.
Jag uppskattade också frisörskans omtanke och omsorg när hon schamponerade särskilt länge när jag sa att jag hade längtat efter stunden då håret tvättas, hela dagen.
Ps middag var också uppskattad, precis som sällskapet och att yngste sonen som redan ätit, gjorde läxan i vår närvaro kändes bra.
Har i övrigt haft en bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar