Väder. Med stort V.

På väg från stan (nu pratar vi Stockholm) till flygplatsen var det verkligen väder som gjorde skäl för namnet. Eller nåt.

En liten tromb for förbi och taxichauffören och jag tittade på varandra och förundrades. Shit, vad fort det gick. Verkligen svisch. Fast SSSSSVIIIISCH. Pinnar och grejer liksom ramlade omkring i luften. Inga kor, dock. Bra!

Sen kom Regnet. Och vilket regn! Vet inte om det där vädret nådde vår balkong, men jag hoppas att de små gröna tomaterna inte piskades loss från lilla kvisten om det regnade på dem.

Till sist kom Haglet. Jag tror faktiskt att framrutan på taxin fick som stenskott av haglet, men att den äldre chauffören inte såg det.

Tack och lov var det ingen fara att lyfta med planet, däremot var det lite äventyrligt att landa. Värsta luftgroparna. Folk ropade rätt ut, "Ooooiiii".

Nu slåss en lönn och en ask med varandra utanför fönstret.

Dags att hämta en gratiskopp te, tror jag visst!

Barndoms stad

Märkligt. Min mormor och morfar bodde i Halmstad när jag var liten. Min bror och jag var här många veckor varje sommar. Men jag insåg just idag att vi nog mest var på deras tomt och i Tjuvahålan, där vi badade. För jag känner inte igen mig ett dugg i stan. Inte ett dugg.

Jag tror att mormor cyklade ner på stan och handlade själv när vi var små. Det var nog hennes rast från oss. Vi hoppade mest över rosenbuskarna, snodde glass och lekte på balkongen medan hon köpte ingredienser till äppelkräm, köttbullar och wienerschnitzel. Och strömming brukade man få också. Och bullar. Och hemgjord jordgubbssaft. Det fick vi medan hon drack kaffe på bit. Morfar jobbade på F14 och kom hem och åt på lunchen. En gång hade han krockat. Då hade han på sig morgonrock mitt på dagen. Han var chockad, sa mormor.

Jaja. Halmstad ser ut som vilken liten stad som helst. Fast liksom lite grönare runt om på nåt sätt. Men Åhléns ser ut som det brukar och 7Eleven har ju samma varor och så.

Det blåser.

Mitt rum på Hotell Mårtenson ligger mot en öde plätt med susande träd och en liten backe. Ett ställe där hur många knarkisar och blottare som helst kan ägna sig åt sitt utan att en kotte ser dem. Mer än jag då ... Fast blottare kanske inte är så intresserade av att inte ha publik? Tur det! Fast det är så rart här att vare sig knarkare eller blottare vet hur de ska göra. Dessutom börjar det snart regna, tror jag.

Måste gå till Apoteket och köpa öronproppar!

Spillt

Kladdigt under foten

Spilld juice

Kladdigt under foten

TYS - SPA

Ha! Rätt lag vann! Till och med mina tyska kolleger tyckte häromdagen efter vinst att den var orättvis. 

Yngste sonen, som är fjärdedelstysk, blev glad över Spaniens vinst! Och det betyder väl att det var en rättvis seger?

Själv ska jag till Halmstad i morgon. 

Det betyder inte att jag tycker att Hammarby är berättigat att vinnas över i Allsvenskan. Faktiskt aldrig nånsin.

Hammarbyyy ... Hammarby, Hammarby, Hammarbyyy ... Hammarby, Hammarby-y, Hammarby-y, Hammarbyyy!

Vems hemmaplan var det? Tysklands? Eller Spaniens? Det spelar ingen roll. Det var ju bara en låtsashemmaplan i alla fall. 

Idag ska jag inte stå i korvstånd innan jag somnar ...

Vin

Idag har vi haft före detta grannar på middag. Mycket vin. Mycket trevligt. Kanske Mycket vin = mycket trevligt, jag vet inte. De bor i Singapore. Dit skulle man kanske åka. Fast de verkar mest åka därifrån. Till andra, bättre ställen. De har en maid som lagar deras mat, städar deras hem och hämtar deras barn. Jag tycker de ska ta med henne hem när de flyttar hit igen. Tänk om vi kunde dela på henne? Fast helt politiskt korrekt vitt och så. Härliga tider!

Vinet fick vi av mammor och pappor som var på 5-årskalaset. Jag frågade helt enkelt, när de alla stod på rad efter att ha lämnat sina 4- och 5-åringar, om de hade vin hemma. Så fick jag komma och välja hos dem som kanske hade mest - typ tre IKEA-ställ fulla. Deras ställ är fortfarande fulla, det är vi också! Alla glada! I alla fall just nu. I morgon kanske de är gladare eftersom de får tillbaks sitt vin medan vi just druckit upp det. Ack ja. C'est la vie! 

Ja, det blev sent igår. Så sent att yngste sonen somnade kring ett av matbordets bordsben medan vi vuxna spelade Stockholmsspelet. Roligt spel. Men snart är det passé eftersom det liksom har ett bäst-före-datum. Måste spela det oftare! Tack och lov var det trevligt sent, inte tröttsamt. Mer än i morse ...

Två promenader har jag hunnit med också - en där enda ljuset var sällskapet eftersom målet med promenaden var Twilfit och BH-köp. Aldrig roligt. ALDRIG! Men vi fick en del annat avklarat också, flickig 5-årspresent är införskaffad (en hel My Little Pony-familj kommer från och med i morgon bo hos tösen. Förmodligen tillsammans med en massa andra likasinnade hästar. Om de nu har nåt sinne? Är de kanske besinningslösa?), köpte en bok till kära arbetskamraten - Familjens projektledare säger upp sig. Skulle nog egentligen vilja ha den själv för att kunna göra en ordentlig analys av min oro för Italiensemestern. ÄR det så att jag är rädd för konkurrens i planerandet? ÄR det så att jag känner mig oduglig som planerare när nån annan gör ett mer grundligt jobb än jag nånsin skulle drömma om trots att jag är professionell projektledare? ÄR det så att jag är rädd för att inte få bestämma nåt? Nej - jag tror inte det. Jag tror att jag mest är rädd för att varenda strimma av att vara spontan lätt dör om man planerar varenda sekund.

Anyway - den andra promenaden med P och vår son gick till godisaffären (lördagssnask) och ner till vattnet där man byggt nya hus och restauranger som vi inte hunnit besöka. Därefter gåslever på balkongen. Mmmm! Varmrätten var kött och sparris med persilje/vitlöks/tryffeloljesmör. Mmmm!

Sen har det varit mat-TV hela kvällen. Floyd från -85 och nya Nigella. Den som blir lyckligast av dessa program är yngste sonen. Han smaskar och kommenterar och förstår engelska ord. Typ cous-cous :)

I morgon kommer gamla grannar på middag. Vi har inget vin. Måste låna nånstans ...

P.S. Egentligen är det nog min älskade P som ska läsa projektledarboken. För att förstå hur jag funkar. För det är ju inte han som kommer se till att vi har vin på bordet i morgon. Det var inte han som köpte 5-årspresent. Det var inte han som förhandlade om sparrispriset på Hötorget idag. Men han är gullig ändå. Han städar. Och sorterar bilder på datorn. Och kör bil. Och är familjens ekonom. Och lämnar yngste sonen varje morgon. Och tycker om mig, tror jag. Till exempel.

Liljor

De vita liljorna på balkongen kommer kanske blomma när vi kommer hem från semestern. Jag vill INTE missa dem!

Förutsättningen är såklart att de äldre sönerna kommer ihåg att vattna när vi inte är hemma. Snälla, snälla - kom ihåg blommorna! Duger det som mantra?

Tänk när den gamla arbetskamratens familj flyttar in några våningar under oss i september - då har vi ju givna blomstervakter! Hurra!

Matta kurvor

Om mina humörkurvor normalt har väldigt höga toppar (av glädje) och nästan lika djupa dalar (av irritation/ilska. Fast inte så ofta som topparna ...) så är det just nu nästan som ett rakt streck. Jag är matt. Hjärtat slår tungt igen. Upp mot halsen liksom. Så vill jag gråta lite.

Behöver vila.

Ikväll kommer kompisar på middag. Det kommer säkert bli trevligt, men sent. Vid midnatt tänker jag börja borsta tänderna! Då är det dags att sova, nämligen!

Nu ska jag blanda lika delar gin, Noilly Prat och Crème de Cassis. Och krossa en massa is. Det blir en god drink vill jag lova!

Snart är det semester! Tänk att få sova på morgonen.

Möte

En tjej satt mittemot en kille på pendeltåget. Killen satt med en boll i knät, på bollen fanns ett namn och ett telefonnummer fullt synligt för tjejen som försigkommet ringde numret. Hans telefon började ringa och han svarade. Hon, som satt mittemot, började prata. Hon sa "Hej, det är bara jag". Han blev jätteförvirrad. Man anar att han inte förstod hur det gick till. Han pratade ju med tjejen som satt tvärs över på pendeln. Hur kunde hon veta ...? 

Hon log och fortsatte prata. Frågade om han spelade volleyboll. Han var fortfarande förvirrad (och la inte på luren), tittade ner på bollen och såg numret. Aha, det var så det gick till. Han skrattade. Hon skrattade. De la på luren. Och började prata på riktigt. Sen gick de av tillsammans.

Undrar om det har hänt nån gång? 

Mobbning?

På mitt jobb har jag en kollega som är ganska jobbig. Hon hamnar alltid i blåsväder (likt det som just nu viner utanför fönstret ...). Eftersom det alltid är hon som blåser omkring, så börjar man misstänka att det kanske, kanske har med henne att göra. Det snackas en massa skit. Det går en massa tid åt att lyssna och bilda sig en uppfattning. Det är jobbigt. 

I torsdags sa jag ifrån. Hon kom och började berätta om hur trött hon är eftersom hon måste kämpa för sina idéer hela tiden. Hon började snacka skit om andra. Jag kände att jag mest av allt ville hem och hade saker kvar att göra innan det var dags att lämna kontoret innan midsommarledigheten. Så jag talade om för henne att jag var ledsen, men att jag faktiskt inte orkade lyssna. Att det är alltför energislukande. Att jag inte är hennes chef och därför inte behöver lyssna. Och det var så SKÖNT att kunna säga ifrån. Jag behövde inte nicka med och vara förstående som jag normalt brukar.

Men så idag fick jag lite ångest. För det är ju inte bara jag som inte riktigt grejar henne. Andra har varit avståndstagande under en längre tid. Man möter inte blicken, tar inte initiativ till samtal, går lite tidigare på lunch för att slippa sällskapet. Och nu har jag blivit lika tydligt avståndstagande. Jag har också blivit en mobbare? 

Nu hamnar jag i helvetet. (Fast jag räddade några fulla killar från att eventuellt bli överkörda på midsommarafton. Det kanske jämnar ut sig? Mobbningen och livräddantet. Jag stannar kvar här ett tag till. Pjuuuh!) Nu ska jag fundera lite på detta medan jag spelar spel.

Har faktiskt biktat mig idag. För HR-chefen. Det hjälper kanske. På riktigt.

Barnböcker

Jag vill på förekommen anledning rekommendera en bokhandel - Bokslukaren på Mariatorget. Ska försöka att aldrig gå nån annanstans när jag ska köpa böcker till barn!

Herregud så gott!

Jag är beroende!

Mycket verkstad

När jag vaknade i går morse hade jag ett färdigt formulär i huvudet. Jag visste precis hur det skulle se - det var bara att kliva upp och skriva ner det.

I morgon ska jag visa glada kollegan (nu mer förälskade kollegan) det här formuläret, förbättra det med hennes hjälp och sen kan vi få bättre styrsel på arbetet inför stora projekt.

Jag hade inte en aning om att jag ens funderat på det där. Blev bara glatt överraskad när jag fick hjälp. Eller vad man nu ska kalla det? 

En sötis!

Kompisen från Tyskland är här och vi åt lunch på Wayne's. Hon hade sin femmånadersbebis med sig. En söt liten flicka som jag hade köpt rosa kläder till. Ett uppdämt behov! 

Det är lite lustigt för flickan ser ut som sin pappa, medan deras son (som inte var med idag) ser ut som sin mamma.

Total planering/kontroll. Eller inte så mycket.

Okej - man är olika. Det är ingen nyhet. En del får panik av spontanitet, andra av planering. För min familj fungerar det, så vitt jag vet, bäst med en kombination av båda. 

Det är skönt att veta VAR man ska åka på semestern. Det är skönt att veta NÄR. Men sen kommer den del där man uppenbarligen skiljer sig åt. Där de mer eller mindre spontana skiljer sig från de mer eller mindre planerande.

Vi ska åka på semester tillsammans med en familj som faktiskt håller på att planera en lunch som ligger en bra bit in i framtiden. Det är inte omöjligt att den där lunchen kommer att planeras av oss också. Men senare. Kanske dagen innan den äger rum. 

Jag säger inte att det är fel att planera. Men jag känner att om allt ska planeras i detalj så kommer jag att få utbrott. Många små eller många stora. Eftersom det kommer kännas som luften håller på att slut och jag bara kan andas genom tårkanalerna. 

Det blir en spännande semester! Och jag ser fram emot att vara ledig! (Detta sagt HELT utan ironi. På riktigt :)

Och det där med att andas genom tårkanalerna undrar jag om man kan. Prova att hålla för näsan och munnen och tryck ut luft. Det pyser i tårkanalerna. Så UT kan man få lite luft. In verkar svårare. Har inte övat så mycket på det!

Ställe

Flox?

Huset vi var i på midsommarafton är jättefint. Dessutom fullt utrustat med saker man kan använda. Inte som sommarställen brukar vara - fyllt med överblivna oanvändbara saker. Tunga, fula, gamla och svåra saker. 

Här fanns induktionsspis, väldig TV, Chateaux-glas i massor, fin servis och bra kastruller. Vilken  lycka! Det enda yngste sonen oroade sig för var toaletten. Den funkade som en flygplanstoa och han grät när han inte såg hålet :)

Liten rädd mördarsnigel

Utmärkt!

Midsommarafton var bra på alla sätt! Ambitionsnivån förträfflig!! Mat och dryck excellent!!! OCH trevligt - man kan inte säga att nåt var dåligt. Inte nåt vi kunde påverka i alla fall ... Jag menar att det blev kallare än man önskade och att bussen knappt tog oss från Värmdö var ju inte saker vi kunde göra så mycket åt.

Jag saknade bara en sak - äldste sonen. Han valde en annan midsommarafton. Den sort man firar i USA, alltså ingen alls. Nu är han i pappans tomma lägenhet. Jag hoppas att han kommer hit under eftermiddagen. 

Senare i dag kommer min bror med familj hit. Det ska bli trevligt!

Vad är tid?

Ett prat med yngste sonen -

"Kan jag få borsta tänderna när jag sitter på toaletten?" "Varför" frågar jag. "Matchen börjar snart" svarar han. "Men det dröjer ytterligare tio minuter" "Men jag vet inte hur mycket tio minuter är. Jag vet bara vad det heter" säger han. 

Han är fyra och ett halvt.

Promenad

Skulle köpa specialpapper till jobbet i morse. På Matton. Norrlandsgatan (som jag nu tycks ha lärt mig vad den heter!) Tyvärr öppnade de inte förrän 10. Fast det var ju inte tyvärr på nåt sätt. Jag fick en alldeles underbart lugn morgon. Lämnade på dagis. Promenerade till stan. Kom lite tidigt till affären och väntade en stund utanför. Såg ett litet skådespel -

Några män skulle hänga upp nåt på fasaden ovanför Matton. En lång plastvepa. En kille stod på gatan och skulle ta emot, tre andra fixade och donade med långa vepan på tredje (fjärde?) våningen. Så såg jag vad det stod "Välkommen till Norrlandsgatan Mannheimer och Swartling! Lotta, behöver du en reklambyrå? Ring xx xxxxxxx." Det var hela personalen på reklambyrån som höll på med vepan. Mannheimer och Swartling har lokalen på andra sidan gatan. På samma våning. Snacka om riktad reklam! Roligt! 

Sen öppnade Matton, jag uträttade mitt ärende och gick mot T-Centralen. Via NoaNoa där jag införskaffade ytterligare en fin blus. Denna gång beige. Den svarta som jag köpte i Köpenhamn finns inte i Stockholm. Bra att jag köpte den i sitt hemland!

Kom till jobbet 11 och INGEN undrade var jag varit. Var det bra? Gick 15. HA!

Andra

Har varit på avslutning med dagis. Många trevliga föräldrar, men när de är så många så håller jag käften. Jag orkar inte prata med allihop. Sitter hellre och småpratar med maken. Och är glad, till och med MYCKET glad för att yngste sonen inte har eller kommer få några småsyskon. Herregud vad de märks. Skriker. Trampar omkring på saker deras föräldrar borde se till att de inte trampar omkring på. Ärligt sagt begriper jag inte ens varför de där små var med. Det var ju inte dem vi skulle fira?

Fast det finns en liten mörkögd gosse som jag skulle kunna ta med hem. Han är tyst. Trallar omkring på ett gulligt sätt. Hans mamma är trevlig också.

Sen finns de ju de där som är rent elaka också. De som är lika gamla som vår son. Smådjävlar, liksom. De som med glädje drar undan benen på sina kompisar. De som inte säger förlåt. De som är gräsliga och som man önskar ska flytta till en egen ö.

Nej - tacka vet jag att träffa mammorna utan ungar. Nästa vecka blir det en sån träff. Sista gången? Efter sommaren ska barnen delas upp. Det är lite sorgligt. Men jag försöker tänka käckt. Att det är bra med nya bekantskaper. Som jag inte heller kommer orka prata med på sammankomster?

Hundprat

En kompis såg för några veckor sen en platt pudel. Stackarn hade blivit överkörd. Vilken syn! Komiskt! (Men det tyckte såklart inte ägaren ... Men vi andra, som inte har nån relation till hunden kan få skratta lite va?)

Var ute och gick idag. Med kompisen som sett platta pudeln. Pratade mycket om hundar eftersom P, yngste sonen och jag träffade en svart mops igår. Den heter Embla. Yngste sonen trodde den hette Ulla. Det är också roligt. När vi var ute och gick med hunden så stod den stilla och ville ingenting. Hussen sa att vår son skulle putta på hundskrället. Den ville fortfarande inte röra sig riktigt. Sonen sa "Den går inte att styra. Jag måste ha en fjärrkontroll". Hehe. Sen kallade vi den för en om-en-stund hund.

Kompisen och jag fortsatte promenaden och hörde två hundägares konversation. Vinthundsägaren (?) till lilla rufshundsägaren 

-Är det en Pichon frissé? 

-Nej, det är en Bolognese.

Va? Vi spann vidare på det en lång stund. Finns det nån hundras som heter Quattro Stagione? Eller Coq au vin? Eller helt enkelt Pesto?

Svärmor har katter som heter Gin och Tonic. Promenadväninnan ska kanske också skaffa katt. Vad den ska heta får jag inte avslöja. Det är dock genialt! 

Återupptäckter

All CD-musik är nu mer nedladdad på nya datorn. Det bästa - och värsta - är att sätta på partyblandning. Vad har vi köpt genom åren? Musik och låtar jag inte visste fanns. 

Spännande blandningar blir det - Ardis blandat med julsånger och Hassan. Jamiroquai, Klezmatics och Eric Gadd. Ibland rena lyckostunder med Beatles, World Party och Madonna i följd. Man kan ju hoppa över också ...

Thank God it's Friday?

Sprang försenad från arbetet. Strömavbrott i tunnelbanan gjorde att alla rulltrappor stod still och på Centralen var det skum belysning. Spännande. Hämtade yngste sonen på dagis och lyckades få en spontantid hos frisören innan vi hastade mot city. Var förbi på Åhléns och köpte present till en unge på dagis som har kalas på söndag. Köpte dessutom ritgrejer till yngste sonen inför det som komma skulle. Stora pojkarnas lillasyster fick inte glömmas och har just fyllt år så hon fick också ett block. Mötte mellansonen och strax därpå äldste sonen. Vi skulle äta på TGF tillsammans med alla deras mammor och pappor samt lillasystern. Vi satte oss i baren och väntade en timma på att få bord. Jag tänkte "Thank God it's Friday". Och nu skulle vi äntligen fira mellansonen som just gått ut nian. Det är dags att han får lite uppmärksamhet eftersom storebror från Amerika har tagit en del tid på senaste tiden. 

Det var bara det att storebror fick ont i magen. Jätteont. Jag blev stressad. Under middagen satt han och kved. Jag blev ändå mer stressad. Irriterad. Han tog ett varv runt restaurangen. Halvt hukad. Hans pappa gick ut och pratade med honom. Maten på tallrikarna kallnade. Mellansonen satt tyst. Han förstod sin bror, sa han. Han tyckte synd om honom. Jag försökte dela min tid mellan yngste sonen, mellansonen och äldste sonen. Det gick inget vidare. 

Värken i magen eskalerade och vi åkte till akuten. Skrev in honom. Betalade 260:-. Han las på brits. Låg och kved i en halvtimma och frågade vad klockan var hela tiden. Jag tänkte att det var bra att jag hade väskan full av bok och osorterade plånböcker om det skulle bli långrandigt. Men - så genom ett under försvann magontet. Vi skrev ut honom igen. Jag fick tillbaks mina pengar. Vi gick till en busshållplats. På vägen passerade vi en mataffär och köpte frukost. P ringde och meddelade att de var på väg från restaurangen. Klockan var 21.  

Kom hem före P och yngste sonen. Jag la mig på soffan. Äldste sonen gick in i sitt rum och chattade. Jag gick och la yngste sonen. Äldste sonen meddelade att han skulle ut med en kompis. Ett tidningsbud. Vän sedan födseln. 

Jag somnade med kläderna på.

Han har inte kommit hem. Nu är det natt. Gatubelysningen slocknade just och någon spelar sista-dansen-musik långt borta. Jag undrar var han är? Han har ingen mobil. Kanske inget vett heller? Vet han att det är bra att lugna sin mamma och ringa om det skulle vara nåt? Om han till exempel skulle få för sig att sova borta. Man kan låna telefon. Fast han kanske inte kommer ihåg telefonnumret?

Vad som hände med mellansonen? Han åt upp sin mat på restaurangen. Tyst. Snart (i början av augusti) åker han och jag känner mig som en dålig mamma. Han är min lilla unge. Jag vill att han har det bra. Jag vill att han tar för sig. Jag önskar honom bra uppmärksamhet.

Thank God it's Saturday efter fredagen den 13e.

Long time

Jag har en kompis som jag inte sett sen hon fyllde år i september förra året. Vi har försökt få skott på varandra under en längre tid men det har inte passat. Och det är så himla tråkigt. Finge jag så skulle jag gladeligen byta ut tid jag tillbringar med idiotiska arbetskamrater mot tid med dem jag önskar se mer. Dessvärre är det lika omöjligt som en annan sak jag önskar mig allt som oftast - teleportering. Satans!

"Finge jag..." säger man inte så särskilt ofta ... 

Trött i ögat

Slocknade vid niotiden igår. Orkade inte ta ett enda beslut eller tänka eller nånting. P och jag har inte pratat med varandra på en hel evighet. Det skulle vi behöva. Idag sa en arbetskamrat när jag kommenterade tröttheten att just det där med att inte orka ta beslut är en varningssignal att lyssna ordentligt på eftersom det är ett tecken på nåt som kan barka mot utbrändhet.

Fick lönebesked idag. Höjer med 3,6 (?)%. Jahapp. Och hur gör jag med den tid jag förlorat med familjen då?

Jag är bara gnällig. Byter ämne ...

Hade möte om smålandshuset idag. God mat och bra möte. Såg rolig film som min musikaliske kusin varit med och gjort också. Det var kul!

I morgon ska vi fira mellansonen som gått ut nian. På lördag är det fotboll och eventuellt ska vi träffa kompisar. På söndag är det middag med alla söner hos min pappa med särbo. Bror med familj är också där. Det ser jag fram emot.

När katten är borta

... vattnar ingen blommorna. Balkonglådorna som, tack och lov, var i sitt esse när vi satt på balkongen och firade att äldste sonen har kommit hem, ser nu ut som de aldrig nånsin kommer att återhämta sig. Jag grät faktiskt litegrann i morse när jag tittade på dem. Växter är hopp om livet. (Jag överreagerade kanske litegrann när jag grät, men jag är trött. Väldigt trött.)

Kom hem sent som satan i går och trots att jag sov på planet så räckte timmarna i hemmasängen inte riktigt till. Det blev sent i förrgår (jobb, middag, lobbybaren och casino. Casino? Jaja.). Och en lång dag i går. Jobb, jobb, pedikyr, jobb. Sen utflykt till själva stan.)

Hann säga hej till yngste sonen idag. Vi kramades länge. Av ansiktsmålningen i gul och blå vattenfärg, syntes inte ett spår.

Och nu ... arbete!

Trivsel

Sitter i en sal med människor som har andra intressen än jag. Det här symposiet har ett vetenskapligt djup som jag inte är utbildad för. Men jag sitter längst bak och ler och visar folk var de kan sitta när det är fullt med folk överallt. Och alla är så tacksamma. Och snälla. Jag gillar dem och de gillar mig. Hurra vad bra!

Igår gick jag iväg en stund. Blev masserad av en stor man med klena nypor. Men det var välbehövligt. I morgon har jag beställt en pedikyr minsann.

Jag är trött. Satt uppe med VDns presentation till halv ett i natt. Tack och lov fick jag hjälp med att förvandla pdf'er till små bilder och så. Hu!

Idag börjar äldste sonen sitt sommarjobb. Jag hoppas det går bra. Han hade ett antal frågor om lönekonto, skattsedel och annat jobbigt men min älskade P svarade pedagogiskt och hjälpsamt. Tänk vilken tur jag har som har dem alla i närheten!

Wonderful, wonderful Pra-a-ague

Trevlig liten stad det här. Prag. Fräscht tegel på nästan vartenda hus. En kyrka här, ett slott där, en bro överallt. Nice. (Alltså engelskans "fint", inte staden i Frankrike).

Lite dyrt och bonnföda, men det klarar man sig med. Knät från gris har jag dock inte provat. Ser inte nån egentlig anledning att göra det heller.

Nu sitter jag med färsk knappt märkbar solbränna på rummet och äter en mycket liten påse jordnötsbågar av tjeckisk härkomst. Jag har varit på slottet, i katedralen, gått över bron, besökt gamla stan och sett första EM-matchen som Tjeckien såklart vann. Blivit bjuden på mutmiddag och varit på hotellets kasino har jag också hunnit med. Trött är bara förnamnet. Trots att jag tog en power nap mellan 16.27 och 17.20. Och då är detta ändå bara början. I morgon drar det gång. Jag börjar med att sova till nio.

Hoppas att solen skiner lika mycket i morgon som den gjorde idag. Fast det regnade på kvällen. Men det slutade till det var dags att gå och käka middag (i turistkvarteren. Dyrt. Inte så smakligt som man önskade. Nåja.)

Nu är den stora frågan - vad ska jag ha på mig i morgon? Glömde kavajen hemma. Ödesdigert. Hur ska det gå? Hur ska det gå?

Var är jag?

Med allra största säkerhet är det Prag jag har landat i, men jag trodde att det skulle vara gråare. Att det skulle vara tristare. Att det skulle vara ... ryskare? Men det är indelat i gröna och gula fält. I alla fall uppifrån.

Såg nåt jag först trodde var en golfbana alldeles nära landningsbanan, men det var en go cartbana. Åhå! De har roligt också. Det här bådar gott!

Tänk om Ryssland är likadant? Då har jag ingen koll alls ...

Mitt hjärta dunkar inte som det ska. Jag är stressad. Det är inte bra. Måste sova!

Nära, nära

Åh! Han är hemma! Den älskade nära, nära sonen är här igen. Herregud vilken grej! Han är så fin. Klart jag började gråta när jag såg honom. Han började gråta när han träffade yngste sonen på hemmaplan.

Han är sig lik. Men lite längre. Nu är han ute med kompisar på Långholmen. Vi drack skumpa och käkade middag med hans pappas trevliga familj och sen drog han vid nio. Och det var okej.

Han har givit mig Reese's-cerat. Läpp-pomada med smak av jordnötssmör. Hurra!  Syskonen fick t-shirts. Han hade även med sig Jellybeans i massor och Reese's peanutbutter cups en masse. Hurra igen. He knows his mother!

Mellansonen fick komiskt nog papper från STS idag också. Nu ska sista inbetalningen göras. 44.000:-. Ojoj.

I morgon åker jag till Prag.

Nära och kära

Idag - jobb som fan. I 180. Sen sysslingens trevliga studentfirande och till sist nu. I väntans tider. Den här gången har väntan varat i drygt 9 månader. Lite för länge helt enkelt. 

I morgon kommer han. Sonen från väster. Herregud vad pirrig man blir. Mellansonen sa "Det känns som julafton".

Den yngste brodern ser fram emot att berätta en historia som handlar om två tomater som går över gatan ...

Mitt huvud - en cykelsmattra

Köpenhamn hela dagen. Bra.

Men nu. 

Mitt huvud är som en cykelsmattra. Varje gång spelkortet slår mot en eker så byts den förra tanken mot en ny. Fortsätter det så här så blir jag galen! Snart kan det inte smattra mer. Snart går inte cykeln fortare utan att köra av vägen. 

Tre söner

Den äldste är i New York. Ett oförglömligt äventyr tar sitt slut om några dagar. För att ersättas av nya äventyr, såklart. Men det här är ju på ett annat sätt. Han reser och ser saker. Lär sig grejer på egen hand. Bara med sig själv.

Mellansonen är på väg mot sitt äventyr. Slutar nian och kastas ut i världen i precis alla bemärkelser. Men först får han en hemmasommar.

Yngste sonen deklarerade idag på Konsum med P att han helst ville ha stekt korv till middag eftersom "grillad korv tar så jävla lång tid". Haha. (Jag hör mig själv, kan jag säga ...)

Alla lär sig på olika sätt. Testar och hittar egna vägar. Det är häftigt/läckert/coolt och ... bra.

Godnatt!

/The proud mother of three wonderful, clever and beautiful children. (Som alltid kommer att vara mina barn. Hur gamla de än är. Hur gammal jag nu blir. Det känns bra!)

Sovmorgon!

Idag var det sista dagen på kongressen. Jobbade till 20.00 ungefär. Herregud vad trött man blir! Fötterna ömmar, ögonen blir röda och halsen torr efter många långa dagar.

Men ... i morgon är det en helt ledig dag i Köpenhamn. Börjar med sovmorgon! Sen blir det nog promenad i Köpehamn. Med en kollega. Vi åker inte härifrån förrän på kvällskvisten och det tycks inte finnas nån möjlighet att byta biljetterna för att komma hem tidigare.

Okej sovmorgon och promenad. Jag undrar, undrar, undrar om jag ska försöka ta mig till Louisiana i morgon. Men det borde jag ju göra på morgonen då. Komma dit till lunch. Ta promenaden efteråt. Frågan är bara om jag orkar? Eller blir det mycket snack och lite verkstad nu igen? Kanske är det bättre att försöka hitta ett ställe som kan massera mina fötter? Vad behöver jag mest - nåt för ögonen/huvudet (konst/kultur) eller något ytligare (shopping/spa?). Måste jag välja?

Vi får se.

Anklever

Tivolimiddag! En alldeles förträfflig köttbit med fräscha fries och en välsmakande sallad. Men bäst av allt - en anklever med tryffel på toppen av köttet. Det bara ÄR det godaste som finns.

Sen lite promenad på tivoliområdet. Svårt att hålla ihop en grupp på tio, men det gick ganska bra ...

När jag kom hem visade det sig att dörren inte stängt sig ordentligt när jag gick. Kunde ha blivit av med mer än parfymen på den är resan. Men allt var kvar. Inga främlingar som invaderat rummet heller. Har kollat bakom gardinerna till och med.