Knarkdröm

I natt drömde jag att vi träffade villägarna. Vi har inte setts på länge och mycket visade sig ha hänt. Mannen i familjen hade till exempel blivit gravt beroende av hasch. Fast i min dröm var det mer som en opiumhåla. Det var väldigt obehagligt att vara med om hur han valde knarket framför sin sambo.

Beror nog på den där deckaren om var bra. På tal om det så undrar jag om jag ska försöka få tag i en annan del av samme författare. Jag dök liksom rätt in i nåt som definitivt inte var den första boken. Ja. Peter Robinson, som sagt. Den nyss lästa boken ger jag till svärfars sambo.

Min nya glasögon har kommit också. De ringde från fantastiska Benckerts optik i Söderhallarna. Gick mycket fortare än jag trodde. Tänk om jag kommer kunna se hur folk ser ut nu? Även om de sitter fem bänkar bort på tunnelbanan. Och tänk om jag kan se hur många minuter det är kvar till nästa tunnelbana kommer. Och vart den är på väg. Och vilket namn vagnen har. För det är väl så - att det är på tunnelbanan man behöver se?

Ska ta med kameran till svärfar också.

Men först ska vi köpa skjortor på Best of Brands till P. Tre till priset av två. Skynda, skynda.

Har nästan glömt

När jag gick från jobbet var jag arg. Arg, arg. Jag har en kollega som har huvudet fullt av luft. Hon är helt enkelt dum i huvudet. Egentligen är det mest synd om henne. Och hennes ettochetthalvt-åriga dotter, kanske? Hon får ganska enkla uppgifter, men lyckas inte lösa dem. Hon tar hand om sina delar, men hela uppgiften tycks vara oöverkomligt svår att få till. Vem får göra dubbeljobb? Jag. Förbannade dumma jävla kossa.

Fasen - nu blev jag visst arg igen. Det var inte meningen. Ska andas med vänster näsborre och lugna ner mig i tre minuter ...

Så. Det kunde ha varit tre minuter senare. fast det inte var det. Jag tänker på annat istället. Sol och strand och vackra grejer. Oman, kanske? Eller en bild av Monet? Fjärilar. Nyfödda barn och Gilbert O'Sullivan!

Borta!

Allt är fint nu. Inga korkade människor som av dumhet missförstår. (Bort. Bort. Bort. Borta!)

Det ska vi fira!



Den här låten hörde jag för första gången hemma hos pappas dåvarande tjej i Helenelund. Hon hade två barn, lite äldre än jag, som nog till stor del har lagt grunden till min musikkännedom - det var Slade och Osmonds och Bowie, T-Rex, Sweet och Elton John. Fast det var mamman som gillade Gilbert ... Såg att de där barnens pappa gick bort härförleden.

Nu har jag glömt var jag började :)

Borta varje kväll

Det har varit en hektisk vecka. Rolig. Men inte har jag träffat mellansonen nånting. Har lite dåligt samvete för det. Klart han klarar sig själv, men om han nu är hos mig så vore det kul att ses lite också.

Igår var det planering av barnkalas. Yngste sonen blir sju om en månad och det blir en klasskompis också. Vi slår ihop firandena, tänkte vi. Så vi gick på kinarestaurang igår - mammorna med sina små söner. Det var trevligt! Man får höra mycket. En flicka som ljuger mycket ville de inte bjuda. Hon har ju dessutom lusägg hade hon sagt. Hm. En pojke bor på hotell och kommer aldrig till skolan. En pojke är alltid stökig - honom ville de inte heller bjuda ...

Nåja. Vi kom ingenstans i planeringen. Vi vet fortfarande inte om vi lyckas snika in oss i nån annans gemensamhetslokal med hela klassen eller om vi tvingas vara på Andy's jävla ställe med hoppborgar och annat. Och detta, mina vänner, är lyxproblem.

Jaja. Ikväll är vi hemma Och det ser jag fram emot (fast mellansonen ska bort. Halloweenfest, tror jag.) I morgon ska vi till trevlige svärfar! Han fyller år.

Bästa broren

Träffade min bror efter jobbet idag. Vi skulle på match som även han hade biljett till. Så käkade vi tillsammans. Och drack lite till det.

Vi hade mycket att prata om. I munnen på varandra för tiden var knapp och ämnena många. Varför ses vi inte oftare? Man undrar. Ska bli kul att de bor här sen. I en vecka. Very nice!

Sen vann Hammarby den mest spännande matchen på väldigt länge. 2x45 blev 2-2, sen 2x15 och fortfarande 2-2 så det blev straffar och det var spännande! Rätt lag vann! Så bra!

Har nog mer att skriva om. Men att den lille 7-åringen med den elakartade hjärntumören har opererats idag är ju mest sorgligt. Såvida det inte gick bra och det vet jag inte ännu. Usch.

Är glad att min snart sjuåring och jag kan skratta och skoja ihop. Fick ligga i sängen med mellansonen när jag kom hem efter matchen också. Det var mysigt. Så fick jag ett trevligt SMS från den äldste igår. Sånt gläds jag åt väldigt mycket.

Nu ska jag lägga mig och läsa, frågan är om jag ska läsa om Gösta eller om jag ska läsa den där deckaren jag har börjat på - Kall som graven av Peter Robinson. Den är bra. Undrar varför jag tycker det? Kan inte sätta fingret på det.

Just det. Läsa. Och glädjas!

Fler bra saker

Gud hör bön. Eller också är det helt enkelt så att folk som hittar nåt, lämnar in det. Även om det är i Barcelona. Ja! Min lilla necessär finns på terminal 1 på Barcelonas flygplats Om det är nån som har vägarna förbi (både där och här) - hör av dig! Det var bra 1.

Bra 2 var att träffa mamma och äta middag på Vapiano. Skinkpizza med fikon och acaciahonung. Alltså skinka som är lika med Serranoskinka. Så gott! Så gott!

Bra 3 var Aniara på Stadsteatern. Den var tänkvärd och lite jobbig. Scenen är uppbyggd som en miniatyrspegelbild av publikplatserna i salongen. Scenen är Aniara, rymdskeppet som har kommit ur kurs och som aldrig mer kommer hem. Och vi i salongen blir genom spegelbilden en del av resan. Vi är också på väg. Nånstans. Ur kurs? Förmodligen.

Det finns hinder för allt. Utom människan.

"Det finns ting som tål tänkas på många gånger än."

Hörni - vi måste ta hand om det vi har. Jorden och livet och barnen.

Helen Sjöholm har den vackraste av röster. Dan Ekborg är inte så pjåkig han heller, ska jag säga. Och Helge Skoog är väldigt bra på att göra text till sin. På sitt sätt.

Bra. Bra. Bra.

Det bra

För det första så ringde kompisen som bor i Hässelby och sa att hon hade biljetter till inspelning av På minuten. Idag. Radiohuset klockan 18.45. Så jag åkte hem i ilfart, hämtade två små gossar i skolan (en kompis till yngste sonen skulle med idag), satte in ugnspannkakan i ugnen och lämnade över till mellansonen en stund innan P kom hem. Sen åkte jag väl till Radiohuset då.

Vi var där i god tid. Så fick vi sitta på andra raden också! Medelåldern var 54. Typ. Sen började det - det var Pia Johansson, Kajsa Ingemarsson, Hans Rosenfeldt och Peder Falk. Och de är ju roliga! Skrattade många gånger. fast ibland var det så mycket annat att hålla reda på. En lampa som blinkade eller vem det var som tutade eller vems tur det var, så man glömde bort att lyssna. Glömde bort att skratta. Nästan.

Väldigt roligt att se det live. Oerhört uppskattat att få följa med!

Nu ska vi gå igen! Jag har ett uppdrag!

En annan bra sak var ett lönesamtal. Jag hade lovat mig själv att inte önska mig biobiljetter och en dunk i ryggen. Det räcker ju inte. På riktigt. Men det gör pengar. Sägs det.

Chefen tycker att att jag uppfyller att som ska uppfyllas med råge. "Stora plus i kanten på allt och jag vill ge dig ett lönepåslag som motsvarar det!" låter ju bra.

Men så är det de där som har hjärntumör.

Vad är egentligen viktigt? Ja-a. Också att ta vara på det som är. Att skratta. Att vara. Att umgås med dem man gillar.

Bra och dåligt

Börjar med det dåliga som är så dåligt att man nästan inte vill tänka på det.

En arbetskamrat kom förbi jobbet en kortis i torsdags, trots att hennes son låg hemma och kräktes. Hon hade ett kort uppdrag att slutföra innan hon åkte hem till den lille illamående sjuåringen. Han kräktes. Och kräktes.

I helgen blev de oroliga. Åkte till sjukhuset.

Det visar sig att den lille pojken har hjärntumör.

NEEEEEJ.

Fy satan.