fredag 31 juli 2009

Jamie simmar

Jag drömde om Jamie Oliver. Han hade slagit sig på en ny bana. Som trollkarl. På Disneyworld.

Han simmade under vattnet i timtal (med paus) innan han trollade bort sig. Fast först räddade han ryska Olga som var fastbunden under vattnet. Sen sov han vid ingången till simbassängen. Dit kom under natten en hund som var en före detta cirkushund som den förre ägaren hade dumpat på Disneyworld. Hunden visade sig kunna balansera en morot på nosen. Det var en varghund. Sån där stor. Fast inte grå, utan svart.

Stök

Så kom vi hem och klev in i det nymålade.

Vardagsrummet är jättefint! Tapeten är underbar! Även om jag hade en märklig dröm om den. Det var en tjej vi träffade som visade sig arbeta på tapetstället där vi köpte den och jag berättade då att vi hade köpt den här röda tapeten och var den skulle sitta. Då varnade hon för att sitta vid datorn och dricka vin eftersom glaset då liksom försvann in i tapeten (?) Som tur är sitter vi inte med vinglas vid datorn sådär rasande ofta, så det blir nog bra ändå ...

Nu håller P på med köksdelen och det är ett nytt kapitel utan ände. Tapeterna lossade när han började och då bestämde han sig för att riva ner allt. Nu är frågan om vi ska måla direkt på gipsväggen eller inte. Att inte göra det är en ganska krävande manöver och P är inte tillräckligt målarvan för att bara bestämma sig för det ena eller andra. Han får ångest. Och jag fick panik av att komma hem till kaos. Jag behöver lugn och ro och några dagars semester innan vi åker till New York. Samla tankarna, tvätta och ha det bra.

Skulle haft folk hemma på middag idag, men det är en omöjlighet. För det första finns det ingenstans att sitta.

I morgon hoppas jag att vi på nåt sätt kan träffa franska kusinen, men jag vet i sjutton hur vi ska få ihop det. Enda möjligheten är om hon kommer till oss. Det vet jag inte om hennes mormor är villig att gå med på.

Så ska vi rensa bland allt som ska upp i hyllor och annat också.

Jag räknar till 19 glas ur serien Chateau. Plus fem champagneglas ur samma serie. Vi kanske måste ha fest när allt är färdigmålat?

Back

Hemma från Norrland igen. Det är, måste jag ändå säga, ganska skönt att komma hem till sitt eget. Jag har saknat P och de stora ongarna.

Vi har hunnit med en hel del på de två och en halv dagarna vi var däruppe.
Plockat hjorton två gånger - detta gav oss tre och en halv burk (av normalstorlek) härlig egenkokt sylt. Broderns familj fick lika många.
Fiskat abborre som vi sen åt på hårt bröd. Yngste sonen tyckte det var delikat!
Ätit älg på nytt vis - det var en rostbiff som skars upp i skivor och grillades. Mycket gott!
Hälsat på folk som pratar annorlunda.
Badat i älven. Kallt men uppfriskande.
Åkt fyrhjuling.
Promenerat med mamsi. Till "tallen" och tillbaks. En timma. Skönt!
Sol var det ibland, riktigt ösregn en gång.

På det hela taget var det bra!


söndag 26 juli 2009

Trevliga släktingar


Vi har kommit hem från trevliga, trevliga svärfar och hans sambo. Där är jag allt jag vill vara. Obesvärad från det vi kommer tills vi åker. Obesvärad.

Vi fick träffa den lilla parisiskan och är det nån av de franska kusinerna jag skulle vilja ta adoptera så är det henne. 11 år och så social och mysig att man undrar hur hon gör.

Jag får göra frisyrer på henne. Hon gör några på mig. Sen sover hon i den senaste och när hon vaknar gör jag om den.

De gillar varandra - kusinerna. P är hennes gudfar och det måste väl betyda att vi har först tjing på henne om nåt händer. Så får man nog inte ens tänka.

Måste visa några bilder också ...
Svärfars växthus
Svärfars getingbo
Snällis
One of them Pärlemorfjärils (eller Fritillary som det heter på engelska)
Ett bi

(När jag letade efter vad pärlemorfjäril heter så hamnade jag på den konstigaste sida. Märkligt - eller hur? Chills and thrills, jo jag tackar jag. Och pärlemorfjärilar är ju ... läskiga?)

fredag 24 juli 2009

En karamell att suga på

Jag vet inte riktigt vad jag håller på med. Jagar upp mig. Ältar. Stressar. Väntar gärna med göromål så att jag blir stressad av att inte göra det just nu. Det är helt psycho.

Ofta vill jag ställa mig frågan -
Är detta EGENTLIGEN VIKTIGT? Vad händer om om jag inte gör något åt det här? Går jorden under? Nej. Det gör den verkligen inte. Det som kan hända (och det som är jobbigt) är om en relation påverkas negativt. Och att det är mitt fel att den gör det. För då kanske jag måste stå till svars.

För då kanske jag måste stå till svars. Jag tror att det är där skon klämmer. Jag vill inte vara ansvarig.

Det jag just nu har på att göra listan, och som jag ska ta tag i nu är:
- Ett artighetsmail till italiensk kollega
- Gå till kemtvätten och fråga om snälla gubben där kan lägga upp klänningen jag ska ha på bröllopet i USA (mitt mantra på vägen dit kommer vara "Låt det vara öppet och inte sommarstängt, låt det vara öppet")
- Se över vad som ska med till Norrland/USA så att det finns tid att tvätta.
- Ordna barnvakt(er) till yngste sonen

Gissa vad jag just tänkte? "Men det där mailet kan jag väl vänta med?" NEJ! Det är ju för att jag ska slippa ha det hängande över mig som det ska göras. Jag vill mig inte väl. Och det är jag i allra högsta grad själv ansvarig för.


torsdag 23 juli 2009

När ingen stör

Har just tagit ett jävligt hett bad. Läste lite först. Sen satt jag och tänkte.

Först tänkte jag lite på jobbet och undrade om jag blev stressad av det och nej - det blir jag inte. Jag är ledig i nästan två veckor till och det är skönt, men jag är ganska utvilad redan nu. Har dessutom gjort det jag behövde i arbetsväg under semestern så nu kan jag helt och hållet vara ledig. Ska bara ringa glada kollegan och stämma av några grejer i morgon. Sen ...

Sen tänkte jag på bekräftelse och ilska och vad man kan säga till vem och vem man kan vara arg på när. Det blev lite invecklat och jag blev lite ledsen.

Därefter funderade jag på mina barn och allt jag vill ge dem och på den hjortronsylt min bror hade tvingats slänga när de kom hem efter semestern eftersom kylen hade pajat och allt var täckt av ett lager mögel. Det är nog bättre att slösa idag än att slänga imorgon, när allt kommer omkring.

Sen tänkte jag på min kropp och på att jag har Ganska Snygga Naglar så nu sitter jag här med dem, nymålade i Mavalas kulör Osaka, och uppskattar dem än mer.

Så funderade jag en del på släktingar och i synnerhet de man får på köpet och hur svårt det är att känna att man inte vill umgås så mycket med en del och väldigt mycket mindre med andra och hur man hanterar det på ett smidigt sätt utan att skada relationer. Så blev jag lite stressad och lite ledsen igen. För att det är besvärligt. Och för att man inte kan vara så ärlig som man vill. Man kan kort sagt inte leva sitt liv som man vill. Man måste alltid snärja in sig i alla andras idé om livet. Krav å krav å krav. Jag undrar hur man lever livet utan att ställa krav på andra. Jag kan det inte själv. Alls. Hur lever man livet utan att ha förväntningar?

Jag skulle vilja sortera in alla tankar lika snabbt och lätt som ekorrarna i "Kalle och Chokladfabriken" gör med nötterna. Tjoff, tjoff, tjoff. Eller - Piff, Puff (, Puff. Va?)

Lösningarna skulle komma av sig själva.

Sen var badvattnet sen länge uttömt och det var dags att gå upp.

"Jag vill ha en ekorre!"

Ingenting och lite till

När man åker färja.

När man åker färja fram och tillbaks till Åbo sitter man på en båt. Man åker. Man äter. Man dricker. Man spelar lite. Man väntar på nåt. Själva vändpunkten (Åbo) missar man eftersom man sover då. Men ... det gör inget. För man kanske har vunnit €4 och förlorat 400 SEK. Eller druckit en god drink, fyndat i shoppen eller bara suttit och småpratat.

Jag tycker det är behagligt. Man kan inte göra så mycket åt saken.

Så är det.

När man åker färja.