Ajdå(l)

Vi tittar på Idol. Vi har grillat på balkongen (extrapriskött på ICA Ringen, 24:90/kg för fläskkarré, tänka sig!) ätit sallad och tsatziki och vi dricker rött vin till chipsen. En typisk fredagskväll i en typisk liten familj. Katten har fått äggula på svart 50-talsfat för det var det snyggaste jag kunde komma på till henne.

Mellansonen har fått en massa pengar för saker som jag har lovat att sponsra (typ skor och klippning) och nu är han ute och "umgås" med sina kompisar. Hm.

I övrigt intet nytt. Verkligen intet nytt när jag hittade ett mail från 2007 där vi ville ha ett möte med hon som nu är chef, ledsna arbetskamraten och glada arbetskamraten som handlade om hur vi borde prata om vad vi gör, varför, vem som gör vad och vilka kort- och långsiktiga mål vi har. VI HAR SAMMA FRÅGOR IDAG. Fucking fem år senare.

Jag kan väl bara konstatera att en av dem som varit involverade nu mer är chef och där händer inte ett skit. Inte då. Inte nu. Eller är det jag som är obstinat?

Fucking fem år senare.

Idol.