Berlin, minsann

Jag åker till Berlin i jobbet i slutet av september. Eller början av oktober. Hela projektet kring det att vi åker dit har blivit jättestort. Jag menar JÄTTESTORT. Det är aktiviteter dagarna i ända och tekniska saker och jag är verkligen osäker på om jag hanterar det. Det är föööör mycket för en person.

Så - jag har löst det problemet. Äldste sonen följer med. Han tar hand om några grejer och nu blir jag skogstokig om han drar sig ur, kan jag säga. Freakin' crazy. (Det var ett löfte.) För nu har jag pratat med alla som ska pratas med. Övertygat dem om förträffligheten med att just han följer med - han jobbar redan på företaget, han kan iPad och han är trevlig och ... och.

Ja. Bra!