Jobb avlöser jobb

På nåt märkligt sätt har vi, P och jag, drabbats av den-stora-omgörarfebern. Yngste sonens rum. Balkonggolvet.

Så vi lämnade röran i hemmet och åkte till svärfar i Bro. Badade, åt och slipade/oljade teakplattorna från balkongen. Franska kusinerna är där sen några dagar så vi bestämde att yngste sonen skulle stanna kvar. P och jag skulle få några dagar på tu man hand. Vi skulle börja vår egentid på IKEA. Inte ultimat. (Vi har nämligen väldigt, väldigt lite tid att umgås på tu man hand. En brist i livet. För man behöver sån tid. Vara vuxen på det sätt man kommer att vara när inget barn längre bor hemma. Det är viktigt.) P bröjade tvätta bilen istället för att vilja åka iväg med sin älskade fru. Bil/fru - valet var tydligen enkelt. Jag blev skitsur. Ps pappa stressad. P arg. Jag arg. Jag ledsen. "Hejdå lilla unge, ha det bra. Vi äskar dig". Hungriga. Åka bil i ilska. IKEA.

Sen blev vi väl sams på nåt sätt. Svårt att titta på garderober och fåtöljer utan att prata med varandra. Vi var på IKEA i tre timmar.

När vi kom hem började jag lägga ut de nyslipade plattorna på balkonggolvet - jättefint. Orkade inte allt. Tungt. Sen byggde vi till halv ett. Fast först åt vi skagenröra och drack vin på Jimmy´s steakhouse. Alltid nåt. Av den där romantiska kvällen blev det intet.

Idag blir det samma sak. Jag rensar och fyller Expedithyllan och ska snart börja med garderoberna. Golvet på balkongen är färdigt. Hoppas på stund där ute i kväll.

I morgon börjar arbetet igen. Har ingen vidare ångest för det. Det är som det är. Men, allvarligt, lite semester efter den här verkligen tunga arbetshelgen skulle sitta fint.