Avbockningsstadiet

Jag har skrivit en lista som de som är kvar på jobbet gärna får ta tag i allt vad de orkar. Har tidrapporterat. Skrivit nån sorts annan lista med punkter som påvisar vad jag gjort under det senaste halvåret för att öka försäljningen av produkter på jobbet.

Däremot så har jag glömt att gratulera två goda vänner som fyller år just denna dag. Skämmes gör jag! Särskilt för att jag inte hann gratulera med sms till vännen i London. Jag har tänkt tanken flera gånger. Kan jag möjligtvis skylla på att jag har haft übermycket på jobbet, sista dagen som det har varit innan semestern.

Så blev jag ju kommenderad att gå på restaurang med kolleger från hela världen.Missade fotbollsmatch på Söderstadion. Det var mycket tråkigt. Även om de förlorade. Men den där middagen med en turk, en egyptier som bor i Bahrain, en tjeck, en ryska och en schweizare var helt ok. Man lär sig mycket! Och då var ändå de uppräknade bara en liten del av helheten som sträckte sig över fler stolar ändå. Andra kom från Spanien, Sydafrika, USA till exempel. Jag gillar det där med alla från en massa länder!

Hade ingen aning om att Bahrain är en ö och bara uthärdlig i tre månader per år eftersom fuktigheten och värmen är extrem de övriga nio. Bahrain betyder "två hav" vilket är lite märkligt då det är en ö. Kollegans treårige son är ganska missnöjd med livet på ön, han får inte, kan inte, gå ut i den femtiogradiga värmen under en massa månader under året. De enda sträckorna man tar sig är mellan den luftkonditionerade bilen och de luftkonditionerade byggnaderna. Konstigt, konstigt!

Annat jag lärde mig var på den guidade bussturen genom Stockholm. Visste inte att en tredjedel består av grönområden i Stockholm, en tredjedel av vatten och en tredjedel av hus och vägar. Man lär så länge man lever.

Jag älskar Stockholm.

På onsdag åker vi härifrån. Det är inte flykt ifrån, det är längtan till. Italien.