I morse var jag tvungen att skratta ganska högt när jag kom ruschandes på T-Centralen där följande utspelade sig under loppet av ungefär 6 sekunder:
Kostymgubbe kommer småspringandes på perrongen. Han ser en genväg över delen närmast spåret (den farliga, vitmarkerade delen), förbi en lantmäterigubbe med utrustning in action. Lantmäterigrejen är ställd på vita delen för att mäta nåt med "objektivet" vänt mot reklamväggen. Gubben kommer samtidigt som tunnelbanan börjar brusa i tunneln lite längre bort, mot lantmätarmannen som viftar chilenskt - bort, bort.
Kostymgubben blir sur för att han blivit tillrättavisad och ropar "Men??? Vad gör du här varje dag???" Han fick inget svar. Men frågan var så anklagande lustig. Så irriterat nyfiken. Så obefogad, att det blev väldigt komiskt.
Jag vet inte hur man viftar chilenskt. Men lantmäterimannen var nog därifrån och tycktes uttrycka sig med vift hellre än ord.
När jag åkte hem kom finlandssvenskan igen. Hon med Jesus och cancer och andra sjukdomar som, om jag förstår saken rätt, helt och hållet kan skyllas på synden som började med Adam och Eva.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar