Under vistelsen norrut insåg jag något jag aldrig tidigare fattat. Jag har alltid refererat mina personliga egenskaper till min mamma och pappa - mina biologiska föräldrar. Arv har alltså varit det jag trott på. Nu insåg jag att även miljön har haft sin påverkan. Min styvpappa har också haft ett finger med i spelet. Tyvärr känns det som jag bara har tagit till mig delar av hans sämre sidor. Det är inte roligt att inse det.
Jag kan se det hos min bror också.
Nu ska jag acceptera det. Och göra nåt åt det?
Sen är det självklart så att mina föräldrar inte är änglar och han ingen djävul, men vissa dåliga sidor som min styvpappa har finns inte på samma sätt hos mina föräldrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar