Hon är som jag. Eller ... är det kanske jag som är som hon? Jag vet i alla fall hur hon är funtad och vi skrattar åt samma saker. Jag gillar det. Jag skulle vilja vara där hon är när hon fyller år. Fast ändå inte. Hon ska vara på nåt som liknar en marknad och det har jag ingen lust med. Jag vill bara vara där hon är och få henne att fatta hur bra hon är.
Min mamma var på Island för många år sen - då köpte hon en poncho (jag tror i alla fall att den är från Island). Den är svart och vit. Vit med svarta rutor på nåt sätt. Lite hög krage. Som en polo. Luddigt stickad. Jag skulle vilja vara den där ponchon som värmer och är mjuk på henne.
Jag visste inte vad jag skulle ge henne. Jag har tänkt på det länge. Det är svårt. Jag ville ge nåt bara från mig.
Nu har jag bestämt mig - vi ska gå ut. Att fylla år är väl ett skäl så gott som något att ses på tu man hand. Bara vi. Det är så jag helst vill ha henne. Det är så JAG behöver henne. Ensam. MIN mamma. Ingen annan hänsyn. Man FÅR ha roligt utan andra. Väl?
Jag hoppas att det är en present till henne och inte bara till mig. Jaja. Det är i alla fall jag som betalar. Hon kommer få bestämma var vi ska gå. Jag kan ju såklart komma med förslag om det är svårt att komma på nåt, men det är hennes val i slutänden.
Kanske en drink nånstans först och sen mat.
Jag längtar. Tyvärr är hon upptagen till i oktober eller nåt, men sen. Jag vill inte hasta bort det. Så det spelar egentligen ingen roll när det blir.
Såja. Nu har jag haussat upp det här så in i helvete. Men jag är säker på att det blir trevligt. Vi brukar ha det trevligt.
...
Vi kanske kan ta en promenad först. Innan middagen.
...
Jag älskar min mamma. Det är därför jag i hela mitt liv har klappat på henne. Pillat i håret och på fötterna. För att hon gillar det. För att jag gillar att hon gillar det.
När hon blir asgammal ska jag klappa på henne hela dagarna. Så att hon vill vara med en dag till. Och en till. Och en till.
Nu kommer mellansonen och klappar på mig. Han vill nog att jag också är med ett tag till :)
Mammor.
Min är klok och rolig och bildad och en sån jag skulle vilja ha bredvid mig på varje middag. Social och mysig. Snygg och nyfiken. Tänk att hon är MIN mamma! Det är bra!
I själva verket är det inte vi som ska gratulera henne - det är vi som ska gratuleras!
Tack, mamma! TACK!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar