SonyEricsson P1 - recension

Jag har ny telefon. Den heter SonyEricsson P1i. Jag har följande kommentarer:

- Helt otroligt att man kan fotografera ett visitkort och på det sättet få det inlagt som kontakt!
- Segt att starta. ("Men det är som en dator. Det är därför det tar lång tid". Ärligt - I don't give a shit. Jag vill att det ska gå fort!)
- Den är lättare än man kunde tänka sig. med tanke på att "... det är som dator ...".
- Man kan inte längre skriva SMS medan man går omkring. Antngen ska man stå stilla, eller sitta. Eller skita i att skriva SMS. Kort sagt - trassligt med tangentbordet.
- Radio! Hurra! Ny kommer Gry och Adam få förgylla mina vardagmorgnar mellan 7.50 och 8.40. Nyheter? Ha!
- Mail-möjligheter. På gott och ont. Jag väljer när jag vill ha dem. Andra, som tycker att de ska vara tillgängliga typ jämt, väljer att få mailen "pushade" hela tiden. Jag skulle bli gaalen. Särskilt om man har signal för meddelanden. Pip ... Pip ... Pip ... Pip ... Pip.
- Sista raden i mail försvinner. Varför? Tänkte man "Hur långt mailet än är så tar vi bort sista delen?" Eller är det jag som inte fattar. Ska jag vända på telefonen och hitta de sista tecknen?
- Lite knejso, långa omvägar för att komma dit man vill. Jag kanske lär mig?
- Jävla företagslås för mailen. Många lås blir det ...
- Jag har ännu inte fått ett enda SMS. Det tycker jag är trist! Hey? Är det kanske telefonens fel? Nej! Nu var jag lite orättvis! Det är ju MITT fel. Men det beror på att jag inte har några kontakter kvar. Just det!