Skådespelarfundering

Såg den där nya, danska TV-serien med Pernilla August igår. Jag vill se de andra avsnitten också. En av rollfigurerna är regissör. Han sa att en annan skulle använda sin smärta i pjäsen de spelade.

Så tänkte jag på skådespelare. På dem jag tycker är bra. Och på dem jag tycker är dåliga. Eller, ja, dåliga och dåliga? Kanske mer tråkiga eller de jag inte tycker utvecklas eller vågar utmana sig själva. De som har gått i stå totalt. Helena Bergström. Hon spelar samma jävla figur i alla jävla filmer. Hennes uttryck är inövade framför spegeln. Eller va? Jag har inte sett henne i nån pjäs. Hon kanske är fantastisk. Jag är kanske orättvis. Hursomhelst så har jag sett henne i filmer. Företrädesvis dem hennes make har regisserat. Hon överraskar inte. Kräver jag för mycket? Vill hennes man att hon ska känna sig utmanad eller totalt trygg? Är det en utmaning att gråta och låta snoret rinna? Eller är det att spela utmanad?

Så finns det de som känns lite mer spännande. Lite mer nyanserade. De som överraskar på ett bra sätt. Hm. Nu måste jag komma på nån sån. Philip Zandén! Han kan spela olika roller. Trovärdigt. Han känns äkta. Jag tror att han plockar från sig själv. Johan Rabéus är också sån. Och hon. Vad HETER hon? Tatuerade änkan. Argh! Fan. Nu måste jag ju kolla Google. Mona Malm! Stellan Skarsgård hör ju hit. Ja ... Fyll på själv! (Jag såg förresten Noréns pjäs 7:3 när det begav sig. Där fanns en kille som hette - heter - Mats Nilsson. Han var vansinnigt bra! Pjäsen var väldigt bra. Man anade då inte att de skulle välja knorkat framför bra.)

Till sist har vi de oberäkneliga. De som inte har nåt skinn. De som är på gränsen till galna. Torsten Flinck. Som skulle kunna leva sig in i en roll så mycket att han blir sjuk. Som låter rollerna ta över livet. Jag orkar nästan inte se honom. Kanhända är jag rädd för att utmana mig själv?

I gränslandet mellan dessa två senaste kategorier finns såna som Regina Lund. De som är ofarliga men "för mycket".

Personligheterna finns ju inte bara på scenen eller filmduken. Man träffar dem varje dag. Intressant! Och subjektivt.

Alla som fattade det här resonemanget - räck upp en hand ...