Inget för den redan stressade

Idag kommer äldstingen hem från festivalen. Viss kontakt mellan Arvika och Småland har förekommit. Måste väl erkänna att det är jag som har ringt. Han har varit borta i en knapp vecka. Hur ska det gå när han inte ens bor i landet? Arvikafestivalen var tydligen bra. Scissor Sisters, The Ark, Detektiv...nånting, Juvelen och Slagsmålsklubben var de som lockade innan. Hoppas att han har hittat nåt nytt också.

Nu är han på väg hem. Vi ska hämta honom. Han lät så trött. Så nu behöver jag inte oroa mig för honom längre. Jag förutsätter att busschauffören lyckas ta sig till Cityterminalen. (Oj, nu känns det som jag måste tvia tre gånger och kasta salt bakom axeln och ta bort eventuella nycklar från bord och ringa pappa och fråga om han har några lyckoben från nån gammal kyckling så att vi kan dra och önska nåt och inte titta ut på gården och se svarta katter korsa alla möjliga sandade gångar. Fan! Jag vill bara att han kommer hem välbehållen.)

Nästa oro blir istället resten av sommaren. Hur blir det? Ska vi sitta här hemma och jäsa i fyra veckor? Då dör jag!

Vecka 29 -
Åka till Ps pappa som gärna vill ha hjälp med barnbarnen från Frankrike. Stannar två nätter. (Mina stora pojkar följer inte med = jag är en svikarmamma. Ont i magen)
Extraknäck och fotbollsmatch på onsdag
Bröllopsdag på fredag

Vecka 30 -
Passa de franska barnen igen eftersom Ps mamma jobbar. En dag? Fem dagar? Ingen aning. Ingen meddelar och ingen tar reda på. Ont i magen.

Vecka 31 -
Planerad resa till Norrland. Ska hälsa på mamma/styvpappa. Har inte varit där på många år. Mellan- och yngste sonen följer med.
Fotbollsmatch på onsdagen. Ont i magen.

Vecka 32 -
Jag och alla barnen lediga. Skönt! Inga måsten!

Undrar när vi ska hinna gå på Grönan och Skansen och årliga dagturen till Åland och hälsa på pappa i det hyrda huset i skogen och - framför allt - när vi ska träffa alla trevliga kompisar. Ont i magen!